Resa till Japan på egen hand

Japan är en fascinerande balans mellan tradition och modernitet, där sekelgamla tempel samsas med ultramoderna storstäder, hänförande natur och ett av världens mest berömda kök. Oavsett om du vill promenera bland templen i Kyoto, kasta dig in i Tokyos myller, vandra i de japanska alperna eller njuta av Hokkaidos vilda natur är Japan ett unikt land som har något att erbjuda varje sorts resenär.

Jag tillbringade tre månader med att backpacka från Kyushu, längst ner i söder, upp till Hokkaido i landets norra del, och i den här guiden hittar du massor av praktisk information och användbara tips för att planera din resa till Japan så bra som möjligt.

Snabbmeny

↑ Meny

Fushimi Inari-taisha-helgedomen, Kyoto.

Bästa tiden att besöka Japan

Den bästa tiden att besöka Japan beror mycket på vad du tänker göra och vilka regioner du vill utforska. Med det sagt är de ideala perioderna i allmänhet för de flesta resenärer våren (mars, april och maj) under den berömda körsbärsblomningen ”Sakura” och hösten (september, oktober och november). Under båda perioderna är klimatet generellt milt i nästan hela landet, vilket gör dem perfekta för en resa där du förflyttar dig runt.

Om du planerar en långresa är det logistiskt sett klokt att börja i söder och röra sig norrut på våren och ”följa” blomningen, medan det på hösten lönar sig att göra tvärtom: börja i norr och gradvis ta sig söderut.

Sommaren kan vara en utmärkt tid för dig som gillar att vandra: Japans ledsystem håller mycket hög klass och, precis som i Alperna, börjar den egentliga vandringssäsongen mellan juni och juli, men bortsett från längst i norr kan du i resten av landet räkna med mycket varma och fuktiga dagar, inte direkt ett trevligt väder.

Slutligen är vintern ett utmärkt val för skidåkare, tack vare de exceptionella förhållanden som landet erbjuder, framför allt i de norra regionerna som Hokkaido och Nagano.

Kisodalen.

Dokument och vaccinationer för inresa till Japan

Med italienskt pass (som är giltigt i mer än 6 månader) får du ett gratis turistvisum på 90 dagar från den dag du reser in i landet (reglerna skiljer sig åt beroende på medborgarskap, så kolla vad som gäller för dig). Så vitt jag vet går det inte att förlänga turistvisumet annat än av force majeure-skäl som sjukdom, olyckor och så vidare.

Det här är den officiella immigrationssajten.

Officiellt kräver Japan ett bevis på utresa inom visumets giltighetstid. Det här är inget problem för dig som har en returbiljett eller en biljett vidare till ett annat land, men det kan bli det om du har en enkelbiljett.

Kontrollerna sker efter gränstjänstemannens och flygbolagens eget godtycke vid ombordstigningen före avresan. Kanske hade jag otur, men innan jag klev ombord på mitt flyg från Taiwan blev jag faktiskt ombedd att visa en biljett ut ur landet. Om du inte skulle ha någon är mitt råd att hyra en biljett (en riktig, men det är en betaltjänst) på en sajt som Onward Ticket.

Japan kräver ingen obligatorisk vaccination, men som inför alla resor rekommenderas hepatit A och B. Prata i alla fall med din läkare.

För aktuell information om visum och annat rekommenderar jag att du kollar reseinformationen från utrikesministeriet i ditt eget land (till exempel UD:s reseinformation i Sverige).

Tokyo.

Att göra och se i Japan

I den här guiden anges priserna ofta i lokal valuta. Japans officiella valuta heter ”japansk yen” eller bara ”yen” och förkortas ”JPY” eller ”¥”. Växelkursen är cirka 1€ = 177 JPY. För aktuell växelkurs rekommenderar jag att du tittar på den här sidan.

Slutligen är de beskrivna resmålen listade med början i Fukuoka och vidare norrut, i praktiken i samma ordning som min egen resa. Den ordningen är förmodligen det bästa sättet att optimera förflyttningarna under våren, men det beror förstås mycket på var du anländer och vad du har för planer.

Obs! Flera gånger i guiden hittar du länkar till https://www.alltrails.com/. Om du vill använda offlinenavigering direkt i Alltrails-appen måste du skaffa pro-versionen. Du kan dock komma runt problemet genom att ladda ner koordinaterna från sajtens desktopversion i formatet ”Google Earth KML” och sedan ladda upp dem i Organic Maps, som utan tvekan är en av mina favoritappar för resor.

KYUSHU

Kyushu är den tredje största ön i den japanska övärlden. Eftersom den ligger relativt långt från de klassiska turistrutterna är den ett utmärkt kompromissval för dig som söker mindre överfulla resmål än landets stora klassiker.

Ön är ett koncentrat av historia, natur och kultur: den var en av det feodala Japans vaggor och spelade en nyckelroll under samurajtiden och under de sekler då landet öppnade sig för handel med väst. Nagasaki i synnerhet är en stad med stort historiskt värde, en symbol både för kontakterna med Europa och för andra världskrigets tragedier.

Kyushu är också ett område med spektakulära landskap, med aktiva vulkaner, naturliga varma källor (som de berömda i Beppu och Yufuin) och en yppig, vild natur, perfekt för dig som gillar vandringar, onsen och genuina platser.

Vulkanen Sakurajima, Kagoshima.

Fukuoka

Fukuoka är den största staden på Kyushu och en av de tio mest folkrika i Japan. Tack vare sitt geografiska läge, närmare Seoul än Tokyo, har den i århundraden varit en av landets främsta portar mot den asiatiska kontinenten. Förr var den ett viktigt handels- och kulturcentrum, och dessutom platsen där de mongoliska styrkorna försökte landa under invasionerna på 1200-talet.

I dag är Fukuoka en modern och livlig stad där massturismen, till skillnad från i andra storstäder, fortfarande är begränsad, och just därför har den kvar en genuin charm.

Att göra och se i Fukuoka

Som jag nämnde tidigare är Fukuoka inte direkt ett turistmål, det finns inte några vidare sevärdheter i staden, men du kan definitivt ägna minst en halvdag åt att utforska slottsruinerna och parken runt dem (Google Maps), sedan rekommenderar jag att du tar en sväng till Shofukuji-templet (Google Maps), som stod klart 1195 och är Japans äldsta zentempel. Slutligen kan du på kvällen promenera längs floden där det finns stånd som serverar mat (yatai) (Google Maps). Området är trevligt men riktigt turistigt och dyrt att äta i.

Slottsruinerna.

Dazaifu

Dazaifu, ungefär en halvtimme med tåg från Fukuoka, är en riktigt populär dagsutflykt som jag rekommenderar. Stationen du ska till är den här (Google Maps) och du kan helt enkelt använda Google Maps för avgångstiderna.

Dazaifu Tenmangu Shrine (Google Maps), huvudhelgedomen, höll på att renoveras när jag besökte den, men trädgårdarna och de olika templen runtomkring är ändå mycket fina och definitivt värda ett besök, särskilt om du redan är i Fukuoka. Jag rekommenderar att du åker en vardag, för även en torsdag var det jättemycket lokala turister; jag törs inte tänka på hur det är på helgen.

Det är värt att gå upp till Tenkai Inari Shrine (Google Maps): promenaden är trevlig. Om du vill kan du fortsätta till Kamado Jinja Shrine (Google Maps): det går en skyttelbuss, men jag gick dit till fots.

Du kan dessutom besöka Kyushu National Museum (Google Maps), inträdet kostar 700 JPY för den permanenta utställningen. Byggnaden är ny och mycket fin, med många fynd som sträcker sig från 4 000 år gamla lerkrukor till nyare föremål. Personligen tyckte jag att det var lite tråkigt, men det är förstås en subjektiv bedömning.

Om du ger dig av tidigt på morgonen kan du se i stort sett allt på en dag, inklusive de sevärdheter i staden som nämndes tidigare.

Dazaifu.

Yanagawa

Jag har inte varit i Yanagawa, men det är en annan populär dagsutflykt från Fukuoka, även här cirka en halvtimme med tåg. Här är huvudattraktionen den gigantiska Buddhastatyn i Nanzō-in-templet (Google Maps).

Boende i Fukuoka

Jag bodde på UNPLAN Fukuoka och rekommenderar det i det stora hela: billigt, strategiskt läge bara ett stenkast från tunnelbanestationen, rena och rymliga gemensamma utrymmen, frukost ingår.

Ta sig till Fukuoka

Fukuoka har direkta bussförbindelser till och från alla större turistmål på ön Kyushu (Nagasaki, Kumamoto, Beppu och Kagoshima) men också till Hiroshima österut, du kan boka online på sajter som global.atbus-de och Willer. Det finns två bussterminaler, Nishitetsu Tenjin Expressway Bus Terminal (Google Maps) och Hakata Bus Terminal (Google Maps), många bussar stannar vid båda så du kan välja den som passar bäst beroende på var du bor.

Den största tågstationen, där du om du vill kan ta shinkansen, är Hakata Station (Google Maps). Och om du anländer till flygplatsen kan du från terminalen för inrikesflyg (som är ihopkopplad med den internationella terminalen via en gratis shuttle) ta tunnelbanan direkt och komma in till centrum.

I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Shofukuji-templet.

Nagasaki

Nagasaki ligger på Kyushus västkust och är en stad med stort historiskt och kulturellt värde. Under Edoperioden var den en av de få japanska hamnarna som var öppna för handel med väst och blev en mötesplats för olika kulturer. Århundraden senare drabbades staden tragiskt av den andra atombomben 1945, vilket lämnade ett minne som än i dag präglar dess identitet.

Att göra och se i Nagasaki

Atombombsmuseet och Fredsparken

Jag rekommenderar att du börjar besöket i Nagasaki med Atombombsmuseet (Google Maps). Inträdet kostar 200 yen och personligen tyckte jag att det var mycket intressant och betydelsefullt för kommande generationer. Därefter kan du gå till den närliggande Epicentrumparken (Google Maps) och avsluta i Fredsparken (Google Maps).

Om du vill ligger även Urakami-katedralen (Google Maps) inte långt därifrån och syns tydligt från Fredsparken. Jag har inte varit där, men tydligen var den en gång Asiens största kyrka.

Fredsparken.

Chinatown och omgivningarna

Nagasaki Shinchi Chinatown (Google Maps) är Japans äldsta Chinatown. Som jag nämnde tidigare var Nagasaki den enda stora hamnen som var öppen för utrikeshandel under Japans isoleringsperiod, och kineserna var de enda handlare som tilläts i staden, vid sidan av holländarna. Chinatown var från början en uppfylld ö (därav namnet Shinchi, bokstavligen ”ny mark”). Tack vare ytterligare utfyllnader är stadsdelen i dag inte längre en ö. Ärligt talat tyckte jag inte att det var något särskilt, men huvudgatan är definitivt trevlig.

Chinatown.

Om du bestämmer dig för att ta dig hit rekommenderar jag att du också tar en sväng till Megane-bron (Google Maps), byggd omkring 1634, som är Japans äldsta stenbro med valv. Inte långt därifrån ligger även Sofuku-ji-templet (Google Maps). Det byggdes ursprungligen 1629 för Nagasakis kinesiska invånare, är byggt i kinesisk arkitektonisk stil och skiljer sig därför lite från de andra templen. Det finns en skylt som ber om en donation på 300 yen för inträdet. Fint men inget extraordinärt. Slutligen kan du gå ner till Glover Garden (Google Maps) där några av Japans äldsta bostadshus i västerländsk stil finns.

Megane-bron.

Berget Inasa

Från toppen av berget Inasa (Google Maps), där det finns en utsiktsplattform, har du fantastisk utsikt över hela staden och bukten. Jag rekommenderar starkt att du går upp till solnedgången och stannar kvar för kvällsutsikten också. Flera busslinjer går till parkeringen (Google Maps) varifrån det räcker att gå ungefär en kilometer, vilket jag själv gjorde, men om du vill finns det också ett slags litet tåg (Google Maps) som borde kosta 500 yen för tur och retur eller 300 yen enkel resa.

Berget Inasa.

Gunkanjima

Gunkanjima (Hashima), cirka 20 km från Nagasaki (Google Maps), är känd för att ha varit en av världens mest tättbefolkade öar tack vare kolgruvorna. I dag kan man bara besöka en del av den, båtturen verkar vara populär men tydligen hålls den bara på japanska och, som jag precis sa, är det besökbara området verkligen begränsat. Personligen åkte jag inte dit, eftersom jag tyckte att det inte verkade värt det, men det lämnar jag åt dig att bedöma. Ett alternativ kan vara att besöka Gunkanjima Digital Museum (Google Maps) som rekonstruerar livet på ön med digitala installationer och förstärkt verklighet.

Boende i Nagasaki

Mezame Hostel, ett utmärkt hostel bara ett stenkast från atombombsmuseet och busstationen.

Ta sig till Nagasaki

Nagasaki har direkta bussförbindelser till och från Fukuoka och Kumamoto, du kan boka online på sajter som global.atbus-de och Willer. Den största bussterminalen är Nagasaki Ekimae (Google Maps). Den största tågstationen, där du om du vill kan ta shinkansen, är Nagasaki Station (Google Maps).

I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Sofuku-ji-templet.

Kumamoto

Kumamoto är en stad med stor historisk och naturlig charm. Staden är berömd för sitt magnifika feodala slott, ett av Japans mest imponerande och stämningsfulla, som är en symbol för samurajernas tid och de lokala klanernas makt. Runt staden breder en spektakulär natur ut sig, dominerad av berget Aso, en av landets största och mest aktiva vulkaner.

Att göra och se i Kumamoto

Kumamoto slott och omgivningarna

Kumamoto slott (Google Maps) är ett av Japans vackraste slott och det tredje största. Tyvärr är det, som med de flesta slott i Japan, en ny replika, eftersom originalet brändes ned under ett uppror 1877, och som om det inte vore nog skadades många av byggnaderna i parken svårt under jordbävningen 2016; huvudtornet har öppnats för allmänheten igen, men återuppbyggnaden av de andra byggnaderna runtomkring kommer att ta flera år. Jag rekommenderar ändå ett besök. Inträdet kostar 800 yen och med den officiella appen finns en gratis ljudguide, ta med hörlurar, det finns gratis Wi-Fi. För en riktigt fin utsikt över slottet som är helt gratis tar du dig upp till den fjortonde våningen i Kumamoto City Hall (Google Maps).

Kumamoto slott.

Också inne i slottsparken ligger Hosokawa Gyōbutei (Google Maps), alltså familjen Hosokawas gamla residens, en viktig samurajklan som styrde länet Kumamoto. Det är ett traditionellt hem i japansk stil, omgivet av en elegant trädgård, som ger en autentisk inblick i samurajaristokratins liv och arkitektur under Edoperioden. Tyvärr var tillträdet helt avstängt när jag var där på grund av skadorna från jordbävningen. Intill kan du överväga Kumamoto City Museum (Google Maps).

Utsikt från Kumamoto City Hall.

Olika tempel

Honmyo-ji-templet (Google Maps) är ett av de mest kända i Kumamoto. Själva templet är inget särskilt, men det ligger uppe på en kulle med mycket fin utsikt över staden och även över berget Aso i fjärran om vädret tillåter. Det finns också en allé med körsbärsträd på båda sidor som jag tror är mycket stämningsfull i full blomning. Tydligen hålls det också en körsbärsblomningsfestival här. Om du bestämmer dig för att gå upp rekommenderar jag att du sedan fortsätter till Honmyoji-parken (Google Maps) där utsikten är ännu vackrare och det finns en staty av Katō Kiyomasa, en berömd samuraj som lät bygga Kumamoto slott.

Om du inte vill anstränga dig finns det ett trevligt tempel i staden där du inte behöver gå uppför några trappor, Fujisaki Hachimangu (Google Maps). Om du däremot letar efter fler utsiktsplatser rekommenderar jag att du går upp till Hanaokayama-pagoden (Google Maps), även här finns det förutom en utmärkt utsikt över staden en fin allé med körsbärsträd som jag föreställer mig inte är dålig alls under blomningstiden.

Fujisaki Hachimangu.

Berget Aso

Berget Aso är en av Japans största och mest aktiva vulkaner. Dess vidsträckta caldera ger hänförande landskap; personligen tycker jag absolut att det är värt att besöka. Jag rekommenderar att du tar det första tåget direkt till Aso station (Google Maps) så att du hinner med den första bussen upp till vulkanen. Hållplatsen ligger mitt emot stationens utgång, det här är bussens officiella sajt. Biljetten kostar 1 500 yen och låter dig stiga på och av de olika bussarna hur många gånger du vill under hela dagen (om du vill kan du ta bussen ner från Asosanjo Terminal till besökscentret eller tvärtom). Den första bussen var nästan full en onsdag, så jag föreställer mig att någon nästan säkert får stå kvar på hållplatsen under helgen. Gå av vid sista hållplatsen, Asosanjo Terminal (Google Maps).

Vulkankratern.

Härifrån finns det flera alternativ: jag gick leden som beskrivs på den här sidan (All Trails); jag ville gå den här rundan (All Trails), men jag höll bokstavligen på att frysa ihjäl. Jag råkade ut för en riktigt kall dag i slutet av mars, med vindbyar på runt 60 km i timmen och en upplevd temperatur på -5 grader. Leden var inte särskilt tuff, men ingen barnlek heller. Alternativ saknas i alla fall inte: det finns lättare leder, som den här (All Trails) och, även om tillträdet till kratern var stängt när jag var där på grund av för hög aktivitet, kan du om du vill helt enkelt gå upp till kratern.

Efter lite trekking rekommenderar jag att du tar en sväng till besökscentret (Google Maps), där det finns en liten utställning om parken. Om du vill besöka själva museet på byggnadens andra våning (Google Maps) får du betala 1 100 yen. Att döma av kommentarerna på Google Maps är det mesta av informationen bara på japanska, så jag gick inte in. På andra sidan vägen finns en lättillgänglig utsiktsplats (Google Maps). Med det sagt, om det har blivit sent eller du helt enkelt inte har lust kan du utan problem gå ner till dalen och hoppa över besökscentret.

Takachiho-klyftan

Jag har inte varit där själv eftersom det är ganska besvärligt att ta sig dit med kollektivtrafik, men Takachiho-klyftan (Google Maps) är ett mycket populärt mål. Den ligger mindre än två timmar med bil från Kumamoto och kan även besökas som dagsutflykt om man hyr bil. Klyftan är känd för sina lodräta klippväggar, flodens kristallklara vatten och stämningsfulla vattenfall, som skapar ett spektakulärt naturlandskap. På den här sidan hittar du lite mer information (på engelska).

Boende i Kumamoto

Jag bodde på HOTEL CARNA A och rekommenderar det. Boendet är ganska gammalt, så pass att kapslarna har en tjock-tv, men priset är riktigt rimligt och framför allt finns det ett utmärkt daiyokujō (stort offentligt badhus) med sauna.

Ta sig till Kumamoto

Kumamoto har direkta bussförbindelser till och från Fukuoka, Nagasaki och Kagoshima. Du kan boka online på sajter som global.atbus-de och Willer. Den största bussterminalen är Sakuramachi Bus Terminal (Google Maps). Den största tågstationen, där du om du vill kan ta shinkansen, är Kumamoto Station (Google Maps).

I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Hanaokayama-pagoden.

Beppu

På Kyushus östkust ligger Beppu, en av Japans mest kända kurorter med varma källor. Staden är berömd för sina onsen (Japans traditionella naturliga varma källor) och för de spektakulära ”hells”, alltså naturliga varma källor med överraskande färger och former.

Personligen har jag inte varit där: kollektivtrafiknätet på Kyushu gör det bekvämare att ta sig till Beppu från Fukuoka, men det innebär att man sedan måste tillbaka till Fukuoka för att fortsätta resan. Eftersom det inte saknades andra tillfällen att uppleva den klassiska onsenupplevelsen på min resrutt valde jag att lägga tiden på andra stopp. Det är ändå ett mycket populärt resmål som jag tror är värt att åtminstone nämna.

Om du planerar att besöka Shikoku går dessutom en färja från Saganoseki, en ort inte långt från Beppu, som förbinder de två öarna direkt. I korthet kan Beppu, beroende på dina reseplaner, visa sig vara ett intressant stopp.

På den här sidan (på engelska) kan du hitta mer information om områdets olika onsen.

Vulkanen Sakurajima.

Kagoshima

Kagoshima ligger vid en vacker bukt som domineras av den majestätiska vulkanen Sakurajima, som fortfarande är aktiv, och har varit en av samurajkulturens vaggor och hemstad för Saigō Takamori, en symbolfigur för Meijirestaurationen. I dag förenar staden sitt förflutna med en avslappnad stämning och några av Japans mest stämningsfulla naturscenerier.

Att göra och se i Kagoshima

Kagoshima stad

Jag rekommenderar att du börjar besöket i staden med Meijirestaurationsmuseet (Google Maps). Inträdet kostar 300 yen och en gratis ljudguide på engelska ingår. Med jämna mellanrum visas dessutom två intressanta filmer, även de på engelska. Det är inte det bästa museet jag någonsin sett, men det är inte dåligt heller, i det stora hela rekommenderar jag det. Gå sedan mot det som finns kvar av Tsurumaru-slottet (Google Maps), den enda riktigt intressanta delen är den gamla porten med tanke på den nyliga restaureringen (Google Maps). Efter det korta besöket rekommenderar jag att du går upp till utsiktsplattformen i Shiroyama-parken (Google Maps) varifrån du har fantastisk utsikt över staden med vulkanen Sakurajima i bakgrunden. Slutligen, jag har inte varit där, men trädgårdarna Sengan-en (Google Maps) rekommenderas ofta. Inträdet är relativt dyrt jämfört med många andra traditionella trädgårdar, men att döma av många kommentarer är det absolut värt det.

Utsiktsplattformen i Shiroyama-parken.

Sakurajima

Sakurajima är en av Japans mest aktiva vulkaner och Kagoshimas symbol. Vulkanen ryker hela tiden och det förekommer ofta mindre utbrott flera gånger om dagen. Färjan (Google Maps) till ön i bukten där vulkanen ligger går verkligen ofta, bokstavligen dygnet runt, och kostar bara 200 yen. När du väl har kommit till ön rekommenderar jag att du från hamnen (Google Maps) går till besökscentret (Google Maps) där du kan se en film och där det också finns en liten utställning, ett slags litet museum som berättar öns historia och hur den bildades. När du är klar med besöket går du ner till området med fotbaden (Google Maps). Då, om du har mer tur än jag, kan du ta bussen (den går varje halvtimme och dagspasset borde kosta 500 yen) som går till den utsiktsplats öppen för allmänheten som ligger närmast kratern (Google Maps). Tyvärr var vulkantoppen helt insvept i moln när jag var där, så jag valde att inte åka upp eftersom det inte skulle ha funnits någon utsikt. Du kan för övrigt också gå upp till fots, som beskrivs på den här sidan (All Trails). Bara för att fördriva tiden innan jag åkte tillbaka till Kagoshima, gick jag till slut den korta kustleden (Google Maps) till Karasujima-observatoriet (Google Maps), inget särskilt.

Fotbaden.

Berget Kaimondake

På grund av sin nästan perfekta koniska form, som påminner om berget Fuji, kallas berget Kaimondake ofta ”Kagoshimas Fuji”. Det är en mycket fin vandring med lite halvklättring nära toppen, leden är välskött och relativt välbesökt även på vardagar, det verkar vara en riktigt populär vandring bland lokalbefolkningen. Från toppen har du en fantastisk utsikt över sjön Ikeda och Kagoshimabukten. Leden beskrivs på den här sidan (All Trails).

Om du som jag reser med kollektivtrafik och älskar att åka tåg går det att ta tåget klockan 10:00 från Kagoshima, kliva av vid Kaimon station (Google Maps), gå upp till toppen och sedan åka tillbaka till staden med tåget klockan 16:37, men du måste hålla ett bra tempo. Jag hade inga problem, men om du vill ta det lugnare går det tydligen att ta en buss till eller från Ibusuki, varifrån tågförbindelserna till Kagoshima är tätare.

Med det sagt kan du i alla fall stanna till i Ibusuki och besöka de berömda ”sandbaden” vid Sunamushi Onsen (Google Maps) där man i stället för att sitta i varmt vatten blir ”blötlagd” i sand som värms upp av vulkanisk aktivitet. Jag har inte varit där, men att döma av antalet turister jag såg gå på och av tåget verkar det vara riktigt populärt.

Berget Kaimondake.

Yakushima

Yakushima är Japans regnrikaste ö. Det ständiga regnet göder en yppig vegetation och tusenåriga cederskogar som ser ut att komma direkt ur en Miyazaki-film, det är ingen slump att Princess Mononoke är inspirerad just av de här landskapen.

Ön och dess nationalpark verkar vara en riktigt fantastisk plats, som jag rekommenderar utifrån min efterforskning och andra resenärers vittnesmål. Tyvärr kan jag inte tala av egen erfarenhet eftersom väderprognoserna var urusla i flera dagar och jag inte ville stanna kvar för länge och vänta på ett bättre väderfönster, så med lite ånger lämnade jag Kagoshima utan att besöka Yakushima.

Med det sagt finns det tre sätt att ta sig till ön: två färjor och en snabbbåt. På Green Guesthouses officiella sajt hittar du en mycket användbar sammanfattande tabell med alla tider och priser. På den här sidan (på engelska) hittar du några intressanta tips för att planera en resrutt.

Kirishima-Kinkōwan nationalpark

Till sist, om du är intresserad av fler vandringar med Kagoshima som bas, ligger Kirishima-Kinkōwan nationalpark norr om staden inte särskilt långt bort, men åtminstone när jag var där var kollektivtrafiken så bristfällig att jag avstod från att besöka den, men om du är beredd att hyra bil tror jag att det kan vara ett intressant resmål. Jag hade hittat den här vandringen men på den här sidan hittar du massor av andra intressanta tips.

Tsurumaru-slottets port.

Boende i Kagoshima

Jag bodde på Green Guesthouse, inget extraordinärt men utmärkt läge, bara ett stenkast från både Kosokusen Terminal och från hamnen där färjorna till Sakurajima och Yakushima avgår. I det stora hela rekommenderar jag det.

Ta sig till Kagoshima

Kagoshima har direkta bussförbindelser till och från Kumamoto men också Fukuoka. Du kan boka online på sajter som global.atbus-de och Willer. Den största bussterminalen är Kagoshima Chūō (Google Maps) men många bussar stannar också vid Kosokusen Terminal (Google Maps) som ligger nära Green Guesthouse. Den största tågstationen, där du om du vill kan ta shinkansen, är Kagoshimachuo Station (Google Maps). Slutligen, med tanke på hur långt söderut Kagoshima ligger är det absolut värt att överväga att ta något inrikesflyg, särskilt om du tänker lämna ön Kyushu. Om de bokas i förväg har flygen mycket konkurrenskraftiga priser. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Nagasaki.

SHIKOKU

Shikoku är den minsta av Japans fyra huvudöar och en av de öar som är minst besökta av internationella turister. Den är framför allt känd för pilgrimsvandringen till de 88 templen, en andlig rutt som korsar hela ön och som lockar både troende och resenärer som söker mer kontemplativa upplevelser.

Långt från storstädernas hektiska tempo erbjuder Shikoku stämningsfull natur, traditionella byar och varma källor. De ojämna kusterna, hängbroarna som förbinder ön med Honshu och den varma lokala gästfriheten gör den till ett idealiskt mål för dig som vill utforska ett mer intimt och genuint Japan.

Jag har bokstavligen aldrig satt min fot på Shikoku, så jag har inte några vidare uppgifter om den, men som jag nämnde tidigare kan du ta färjan från Saganoseki om du är på Kyushu eller någon av de många broar som förbinder ön med Honshu. I korthet är det inte så svårt att inkludera Shikoku i sin resrutt. På den här sidan (på engelska) hittar du några tips på vad du kan göra och se.

HONSHU

Honshu är den största och mest folkrika ön i den japanska övärlden, och dessutom landets kulturella, ekonomiska och politiska hjärta. Här finns Japans främsta storstäder (Tokyo, Kyoto, Osaka och Hiroshima) tillsammans med några av landets mest ikoniska och representativa resmål, som berget Fuji. Det är just här, längs axeln från Tokyo till Hiroshima, som merparten av den internationella turismen är koncentrerad.

Iwakuni.

Hiroshima

Hiroshima ligger i regionen Chūgoku på ön Honshu och är en stad med djup historisk och symbolisk betydelse. Staden blev tragiskt känd för att ha varit målet för den första atombomben den 6 augusti 1945, och i dag är Hiroshima en modern och livlig stad som förenar minne och hopp.

Att göra och se i Hiroshima

Hiroshima har ett fint centrum, vars huvudstråk är Hondori Street (Google Maps), en lång täckt gågalleria full av butiker och restauranger. Det är den klassiska affärsgatan som finns i många japanska städer: trevlig för en promenad, men inget särskilt speciellt.

Fredsparken i Hiroshima.

Fredsparken i Hiroshima

Jag rekommenderar att du börjar besöket med Fredsminnesmuseet i Hiroshima (Google Maps), under högsäsong var det redan klockan 9:00 kö för att komma in och därinne var det verkligen mycket trångt, så jag tror absolut att det är värt att åka så tidigt som möjligt. Museet går igenom Hiroshimas historia och atombomben. Huvudfokus ligger dock på händelserna den 6 augusti: bombens fällande och dess följder i form av mänskligt lidande. Inträdet kostar 200 yen, jag tog ingen men om du vill finns det en ljudguide för 400 yen.

Gå sedan genom Fredsminnesparken (Google Maps) som var stadens politiska och kommersiella hjärta och som av just den anledningen valdes som mål. Besök slutligen den berömda Atombombskupolen (Google Maps). Ursprungligen var den säte för Industrifrämjandepalatset och var en av de få byggnader som blev stående efter explosionen den 6 augusti 1945. I dag bevaras den i samma skick som då, som ett minnesmonument och en universell varning mot kärnvapenkrig.

Hiroshima slott.

Hiroshima slott

Hiroshima slott (Google Maps), även kallat Karpslottet, byggdes 1589 av den mäktige länsherren Mōri Terumoto och var i århundraden ett viktigt maktcentrum i västra Japan. Det skonades från rivningarna under Meijiperioden men förstördes ändå helt, tillsammans med resten av staden, av atombomben 1945. Det man ser nu är därför en rekonstruktion. Inträdet kostar 370 yen och inkluderar en gratis ljudguide (jag rekommenderar att du tar med hörlurar). Utställningen inomhus, som ägnas åt slottets och stadens historia, är inte särskilt minnesvärd, men panoramautsikten från översta våningen är värd det. På söndagseftermiddagar klockan 13:00 och 15:00 ska det finnas en helt gratis samurajshow.

Shukkeien-trädgården

Shukkeien-trädgården (Google Maps) är en raffinerad japansk trädgård från 1620, som anlades strax efter att Hiroshima slott byggts. Kullar, dalar och skogar i miniatyr återskapar naturliga landskap i skala, med stigar som slingrar sig runt en central damm. Det är en mycket välskött och lugn plats, perfekt för en avkopplande paus under stadsbesöket efter att ha varit på atombombsmuseet. Inträdet kostar bara 260 yen och är utan tvekan värt ett besök.

Shukkeien-trädgården.

Mazdamuseet

Mazdamuseet ligger inne i företagets huvudfabrik i Hiroshima (Google Maps). Rundturen, som är gratis och finns även på engelska, går igenom bilmärkets historia med hjälp av modeller från olika epoker och en del av produktionslinjen. Du måste boka i förväg eftersom det är mycket efterfrågat. Jag har inte själv varit där, så jag kan inte tala av egen erfarenhet, men det verkar vara en intressant upplevelse för motorintresserade.

Torii-porten.

Ön Itsukushima

Itsukushima är en liten ö cirka en halvtimme söder om Hiroshima. Den är framför allt känd för sin gigantiska torii-port, som vid högvatten ser ut att flyta på vattnet. Det är en mycket populär utflykt för dig som besöker Hiroshima. Räkna dock inte med en lugn stämning: ön är nästan alltid full av folk, men det är ändå ett resmål som jag rekommenderar.

För att ta dig till Itsukushima från Hiroshima har du två alternativ: du kan ta tåget till Miyajimaguchi station (Google Maps) eller spårvagnslinje 2 till slutstationen Hiroden-Miyajimaguchi (Google Maps), tåget är något snabbare men kostar bokstavligen dubbelt så mycket, du väljer. När du väl är framme går färjorna till ön hela tiden, om du har ett JR Pass ingår den här färjan, annars kostar det 200 yen enkel resa som du kan betala direkt med ditt IC-kort, så du slipper stå i kö för att köpa biljett.

När du har kommit till ön rekommenderar jag att du går mot Hokoku-jinja-helgedomen (Google Maps), du kan utan problem hoppa över att gå in, och ärligt talat gäller samma sak för den mer kända Itsukushima Jinja (Google Maps), inträdet kostar bara 300 yen men förutom att stå i kö finns det verkligen väldigt lite att se, enligt min mening går de flesta bara in för att ta ett foto med torii-porten i bakgrunden. För museet vill de ha ytterligare 200 yen som jag inte betalade, så jag vet inte vad som finns därinne. Det får du avgöra själv.

Omoto-parken.

Därefter rekommenderar jag att du går till Omoto-parken (Google Maps) där det vanligtvis finns massor av hjortar och körsbärsblommor under rätt period. Om du orkar anstränga dig lite finns det härifrån en stig, som också är inritad på Google Maps, som går upp till berget Komagabayashi (Google Maps) varifrån du har utmärkt utsikt över bukten och sedan kan du fortsätta mot berget Misen (Google Maps) som erbjuder ett liknande panorama men är mycket mer välbesökt eftersom linbanestationen ligger i närheten. Härifrån rekommenderar jag att du går ner längs huvudleden (All Trails) som är den minst branta och bäst underhållna, med ett stopp vid Daisho-in-templet (Google Maps). Om du av någon anledning inte vill gå upp till fots finns det, som jag nämnde, en linbana som utgår från den här punkten (Google Maps) och går till Shishiiwa station (Google Maps). Du kan också välja att åka upp med linbanan och gå ner till fots, som många verkar göra, jag rekommenderar rundan till fots men det spelar ingen större roll. Du väljer själv.

Utsikt från toppen.

Iwakuni

Iwakuni är en liten stad ungefär en timme söder om Hiroshima (och en halvtimme från Itsukushima) som framför allt är känd för sin ikoniska bro Kintai-kyo, en träkonstruktion med fem valv som anses vara ett mästerverk av traditionell japansk ingenjörskonst och som byggts helt utan metallspikar. Från Hiroshima finns det täta förbindelser till Iwakuni station (Google Maps), när du har kommit till stationen tar du bussen till den här hållplatsen (Google Maps). Härifrån kan du välja att gå över den berömda bron (Google Maps), de tar 300 yen för det, ärligt talat visste jag inte ens om det och gick direkt mot bron som ligger längre norrut eftersom jag helt enkelt ville se Kintai-kyo från en annan vinkel. Därefter utforskade jag parken som omger Kikko-helgedomen (Google Maps) och följde leden som är inritad på Organic Maps och som leder till Iwakuni slott (Google Maps), det är definitivt inte det mest imponerande i Japan men jag tyckte ändå att besöket var trevligt, de tar 270 yen för inträde och inuti finns ett slags litet museum med katanor, olika vapen och slottets historia.

Utsikt från slottet.

Med det sagt, om du har en begränsad budget kan du helt enkelt gå upp till fots och promenera runt slottet, att gå in är absolut inte nödvändigt. Om pengar däremot inte är något problem, du inte har lust att gå eller helt enkelt vill ta linbanan upp till slottet (Google Maps) i stället för leden som nämndes tidigare, är det definitivt värt att köpa kombibiljetten vid brons ingång (Google Maps), den kostar 970 yen och gör att du kan gå över bron Kintai-kyo, ta linbanan och gå in i slottet. Till sist, under körsbärsblomningen, som här vanligtvis inträffar i början av april, är allén med körsbärsträd och lyktor i Ukai-parken (Google Maps) vid floden verkligen mycket stämningsfull. Om du ger dig av tidigt på morgonen kan du för övrigt definitivt besöka både ön och Iwakuni samma dag.

Kintai-kyo-bron.

Boende i Hiroshima

Jag tillbringade ett par nätter på Guesthouse Akicafe Inn, ett riktigt fint ställe, trevlig personal och ett praktiskt taget perfekt läge bara ett stenkast från stationen. Ett av de bästa hostelen jag bott på under min resa i Japan. De har också privata rum. Jag tillbringade även ett par nätter på Hiroshima Guesthouse HARU, stället är inte lika omsorgsfullt skött och läget är något mer obekvämt men det är ändå ett bra hostel med ett utmärkt förhållande mellan kvalitet och pris.

Ta sig till Hiroshima

Hiroshima har direkta bussförbindelser till och från Fukuoka i väster och Osaka i öster. Du kan boka online på sajter som Willer. Den största bussterminalen är Bus Station Hiroshima Station North Gate (Google Maps) men många bussar stannar också vid Hiroshima Bus Center (Google Maps). Den största tågstationen, där du om du vill kan ta shinkansen, är Hiroshima Station (Google Maps). Slutligen kan du, beroende på din resrutt, överväga flyg till och från Hiroshima. Om de bokas i förväg kan priserna vara mycket konkurrenskraftiga och spara dig en hel del tid. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Atombombskupolen.

Onomichi

Onomichi är en liten stad halvvägs mellan Hiroshima och Himeji, perfekt för dig som vill bryta resan och komma lite utanför den klassiska turistrutten.

Att göra och se i Onomichi

Onomichis attraktion nummer ett är utan tvekan den så kallade ”Temple Walk”, som på knappt 3 km förbinder hela 25 tempel. Det är ett extremt trevligt sätt att tillbringa en halv dag. Rutten är väl skyltad, börjar på den här punkten (Google Maps) och passerar även den berömda ”kattgatan” (Google Maps). Jag rekommenderar dessutom att du tar med ”litteraturleden” som leder till utsiktsplatsen på toppen av berget Senkoji (Google Maps). Om du vill kan du också ta linbanan (Google Maps).

Temple Walk.

I korthet kan du kombinera allt genom att följa GPS-spåret du hittar på den här sidan, som även inkluderar Saikoku-templet (Google Maps), officiellt utanför ”Temple Walk” och därför mycket mindre trångt, men fint och med utmärkt utsikt. Om du inte skulle ha fått nog av att gå och besöka tempel var jag även vid templet Jodoji Okunoin Manpuku (Google Maps), som på baksidan har en fin utsiktsplattform (Google Maps).

Temple Walk.

Boende i Onomichi

Jag tillbringade ett par nätter på Onomichi Guest House, varken bra eller dåligt. Om du letar efter ett billigt alternativ är det inte så illa.

Ta sig till Onomichi

Oavsett om du kommer från Hiroshima i söder eller från Himeji/Osaka i norr rekommenderar jag att du tar tåget på San-yo Line till Onomichi station (Google Maps). Om du har bråttom och inte har något emot att betala mycket mer kan du ta shinkansen till Fukuyama, varifrån du ändå måste fortsätta på San-yo Line. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Onomichi.

Okayama, Naoshima och Teshima

Från Onomichi åkte jag rakt vidare till Himeji, men om du vill finns det några intressanta resmål däremellan som jag tror är värda att nämna. Först och främst Okayama slott (Google Maps), med öknamnet Svarta slottet på grund av den mörka färgen på ytterväggarna, och den närliggande trädgården Kōraku-en (Google Maps), som anses vara en av de vackraste i Japan.

Okayama är dessutom en utmärkt bas för att utforska öarna Naoshima och Teshima, som är särskilt populära bland älskare av samtida konst. Via länkarna (på engelska) hittar du lite information.

Saikoku-templet.

Himeji

Himeji är en stad som är berömd för sitt magnifika slott, som anses vara det vackraste i Japan. Himeji slott, även känt som ”Den vita hägerns slott”, som härstammar från 1609, är ett av de få exemplen på japansk feodal arkitektur som har överlevt krig, jordbävningar och bombningar intakt. I dag är det en av Japans mest ikoniska symboler och ett Unesco-världsarv.

Himeji slott.

Att göra och se i Himeji

Himeji slott

Himeji slott (Google Maps) är utan tvekan stadens attraktion nummer ett. Jag hade nöjet att besöka det under körsbärsblomningen och trots trängseln var det utan tvekan en av höjdpunkterna på min Japanresa. Särskilt under högsäsong rekommenderar jag att du går in så tidigt som möjligt för att undvika långa köer. De öppnar klockan 9:00 och när jag gick ut klockan 10:30 var det redan en jättelång kö. Inträdet kostar 1 000 yen. Tyvärr är huvudtornet i stort sett tomt, besöket består mest av trappa efter trappa. Ärligt talat, om du har en riktigt begränsad budget kan du hoppa över att gå in i själva slottet. Med det sagt, om du bestämmer dig för att gå in rekommenderar jag att du betalar de extra 50 yen för att besöka de inre trädgårdarna. Annars kan du helt enkelt njuta av slottet från den yttre parken.

Koko-en-trädgårdarna (Google Maps) som inte ligger långt därifrån är inte alls dåliga, men även här kan du räkna med ganska mycket folk. Till sist finns det vid den här punkten (Google Maps) en fin utsikt över slottet som du ser på fotot här nedanför, och om du letar efter en lugn plats med fin utsikt inte bara över slottet utan över hela staden rekommenderar jag att du går upp till parken Otokoyama Haisui’ike (Google Maps).

Shoshazan Engyoji-templet

Tempelkomplexet Shoshazan Engyoji ligger på berget Shosha nordväst om Himeji och är en uråldrig buddhistisk kultplats som grundades på 900-talet. Det ligger inbäddat i en stämningsfull skog och har byggnader i trä med stort historiskt och andligt värde. Dess atmosfär och arkitektoniska charm har fungerat som fond i många filmer, bland dem Den siste samurajen.

För att ta dig dit tar du valfri buss mot hållplatsen Shosha Bus Stop (Google Maps) och sedan rekommenderar jag att du går upp till fots, det tar cirka 20 minuter, leden börjar vid den här punkten (Google Maps), är lätt att följa och dessutom inritad på Google Maps. Som ofta i Japan finns det givetvis också en linbana, stationen ligger vid den här punkten (Google Maps), tur- och returbiljetten borde kosta 900 yen. Leden kommer ut precis där linbanans slutstation ligger (Google Maps). Oavsett om du väljer att gå upp eller ta linbanan måste du härifrån, för att komma till själva komplexet, gå ytterligare ungefär tjugo minuter. Alternativt finns det avgiftsbelagda skyttelbussar som förbinder övre stationen med tempelområdet. Återigen rekommenderar jag att du går, dessutom är den här sträckan mycket mindre brant. Strax efter slutstationen betalar man inträdet, som kostar 500 yen. De två byggnader du absolut måste se är Engyoji – Maniden (Google Maps) och Engyoji Three Halls (Google Maps) men det finns massor av andra helgedomar, tempel och annat, jag rekommenderar att du utforskar hela området som enligt mig är mycket fint och, åtminstone när jag var där, inte alls överfullt.

Engyoji Three Halls.

Boende i Himeji

Jag bodde på Himeji 588 Guest House, utmärkt läge halvvägs mellan tågstationen och slottet. De är mycket strikta med tiden för incheckning och bagageförvaring, men i övrigt är det inte alls dåligt.

Ta sig till Himeji

Himeji Station (Google Maps) har extremt täta förbindelser både västerut mot Onomichi/Hiroshima och österut mot Kobe/Osaka. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Himeji Gokoku.

Kobe

Kobe ligger mellan bergen och havet, är berömt för sitt förstklassiga nötkött och är en gammal handelshamn som blandar västerländska influenser och japansk tradition i ett förfinat stadslandskap.

Att göra och se i Kobe

För den inhemska turismen är en av Kobes främsta attraktioner stadsdelen Kitano (Google Maps), där europeiska diplomater och handelsmän en gång bodde. Här finns många hus i västerländsk stil, av vilka många i dag rymmer små museer och caféer. Det mest kända är Moegi-huset (Google Maps), jag gick inte ens in, så jag vet inte om det är värt det eller inte. För dig som kommer från Europa är besöket dock kanske inte särskilt intressant. Det är ändå en trevlig promenad, idealisk om du har lite ledig tid eller vill göra ett halvdagsstopp på vägen till ett annat resmål. Det är dessutom värt att besöka Kobes Chinatown (Google Maps), enligt mig den mest fascinerande av dem jag har sett i Japan, livlig och full av stånd och restauranger. Slutligen är det nästan ett måste att smaka det berömda Kobe-köttet.

Stadsdelen Kitano.

Berget Rokko

Jag tillbringade bara en halv dag i Kobe som utflykt från Osaka och ville inte stanna till sent, så jag åkte iväg sent på förmiddagen, men om du bestämmer dig för att stanna längre eller kanske övernatta här kan du gå upp till Tenran-observatoriet (Google Maps), utsikten anses vara en av de vackraste i Japan, ofta beskriven som en av landets ”tre stora nattutsikter” (Nihon Sandai Yakei), tillsammans med Hakodate och Nagasaki. Du kan ta linbanan vid den här punkten (Google Maps) som är förbunden med staden via buss.

Ta sig till Kobe

Kobe har extremt täta tågförbindelser både norrut och söderut till alla större turistmål i närheten. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Chinatown.

Osaka

Osaka är Japans näst största storstadsområde efter Tokyo och har i århundraden varit Kansairegionens ekonomiska hjärta. Staden, som förr kallades Naniwa, var Japans första huvudstad före Naraperioden, då kejsarsätet byttes med varje ny härskare. I dag är Osaka en modern och livlig storstad, berömd för sin kommersiella själ och sitt imponerande slott.

Osaka slott.

Att göra och se i Osaka

Osaka slott

Osaka slott (Google Maps) med sin stora park (Google Maps) är utan tvekan ett av stadens mest ikoniska ställen. Jag gick ärligt talat inte ens in i själva slottet. Jag besökte Osaka mitt i körsbärsblomningen och det var en absurd kö för att komma in. Enligt vad jag har läst är insidan, som i andra slott i Japan, inte särskilt intressant, så jag sparade mig den oändliga väntan och även de 1 200 yen för biljetten. Jag kan dock inte tala av egen erfarenhet. Om du bestämmer dig för att gå in ska det tydligen spara dig lite tid under högsäsong att köpa biljetten online. Däremot gick jag in i Nishinomaru-trädgårdarna (Google Maps), som snarare än en trädgård är en park full av körsbärsträd som enligt mig erbjuder de bästa vyerna över slottet, inträdet kostar 200 yen och under blomningen finns det också särskild belysning.

Till sist, jag har inte varit där men i närheten av slottet finns även Osakas historiska museum (Google Maps) som kan vara ett intressant besök.

Osaka slott sett från Nishinomaru-trädgårdarna.

Namba och Dotonbori

Namba (Google Maps) är en stadsdel känd för shopping och nöjen, en av de mest populära i Osaka. Dotonbori (Google Maps) är det livligaste området längs kanalen, känt för nöjesställen, neonskyltar och restauranger. Jag rekommenderar att du tar en runda där på kvällen och även en sväng till templet Hozen-ji (Google Maps), som ligger mitt i stadsdelen. Här finns också marknaden Kuromon Ichiba (Google Maps).

Shinsekai

Om du letar efter en mindre turistisk men ändå fascinerande stadsdel att promenera i på kvällen rekommenderar jag att du tar en sväng till Shinsekai (Google Maps), mycket färgstark och livlig. Den förenar moderna drag, med livfulla och prålande skyltar, med traditionella inslag. Jag gjorde det inte, men om du vill kan du gå upp i toppen av Tsutenkaku-tornet (Google Maps) där det finns en utsiktsplattform som borde erbjuda utmärkt utsikt över staden.

Tsutenkaku-tornet.

Sumiyoshi Taisha

Sumiyoshi Taisha (Google Maps) är en fin helgedom omgiven av grönska, som nästan får dig att glömma att du är i Osaka. Här finns den berömda röda bron som ger ett fint foto med spegelbilden i vattnet.

Minoh-parken

Minoh-parken (Google Maps) i utkanten av Osaka är ett av de bästa ställena i Kansai för att se höstens färger. Eftersom jag besökte Osaka på våren var jag inte där, men på hösten tror jag att det kan vara ett intressant resmål. Där finns några tempel som Ryuan-ji (Google Maps), ett vattenfall (Google Maps) och ett antal stigar.

Till sist, två andra resmål som jag tror är värda att nämna är Universal Studios Japan (Google Maps) och akvariet Kaiyukan (Google Maps).

Sumiyoshi Taisha.

Boende i Osaka

Jag bodde på IMANO OSAKA SHINSAIBASHI HOSTEL, bra hostel och bra läge, men jag måste säga att sovsalarna var lite trånga. I det stora hela inte dåligt.

Ta sig till Osaka

Osaka har extremt täta tågförbindelser både norrut och söderut till alla större turistmål i närheten. Dessutom har staden den internationella flygplatsen Kansai (Google Maps). I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Dotonbori.

Kyoto

Kyoto ligger i hjärtat av regionen Kansai och var Japans huvudstad och kejserliga residens i över ett årtusende, från 794 till 1868. Trots de konflikter och bränder som under århundradena flera gånger har prövat staden har den lyckats bevara ett unikt historiskt arv och klarade sig till och med undan andra världskrigets bombningar.

I dag är Kyoto en stor modern stad som med stolthet vårdar sitt förflutna: tempel, helgedomar och traditionella trädgårdar gör den till en av de mest fascinerande och representativa platserna för japansk kultur.

Yasaka-helgedomen.

Att göra och se i Kyoto

I Kyoto finns det en imponerande mängd saker att se, så mycket att man riskerar att bli överväldigad. Även efter nästan en vecka reste jag vidare utan att ha besökt flera tempel som många anser vara ett måste. Det gäller överallt, men i Kyoto mer än någon annanstans: att försöka se ”allt” är omöjligt. Det är bättre att acceptera det och njuta av det man hinner med utan stress.

Även om staden är förtrollande – det kan ha berott på att det var körsbärsblomning – tyckte jag dessutom ofta att den var extremt full av folk, ibland bortom det uthärdliga. Hur oumbärligt ett stopp Kyoto än är på varje resa i Japan tror jag att det är vettigt att inte bita sig fast vid varje enskilt tempel utan i stället överväga att ägna en del av sin tid åt mindre välbesökta resmål.

Olika tempel

Det finns över 1 600 tempel i staden. I linje med det jag just sa är det verkligen orealistiskt att besöka dem alla, liksom att nämna dem ett och ett. Därför ska jag försöka rekommendera dem som av ett eller annat skäl är mest populära: jag ger ett omdöme om dem jag har besökt och föreslår en möjlig rutt att följa. Med det sagt, som jag nämnde, är listan absolut inte komplett: jag vet att någon kanske inte håller med mig, men jag tror att det som följer är en bra utgångspunkt för att tillbringa några dagar i Kyoto.

Filosofens stig.

Jag rekommenderar att du börjar med Ginkaku-ji (Google Maps), ett zentempel från 1400-talet känt för sin enkla estetik och sina eleganta sand- och mossträdgårdar. Inträdet kostar 1 000 yen. Om du har en begränsad budget finns det definitivt mer imponerande tempel att besöka. Med det sagt går templet bra att kombinera med den närliggande Filosofens stig eller Tetsugaku no Michi (Google Maps), som är helt gratis och börjar bara ett stenkast från templet. Den är särskilt stämningsfull under körsbärsblomningen eftersom hela sträckan är full av träd, och är helt klart en trevlig promenad året runt. Även i närheten av templet finns stigen som leder till toppen av berget Daimonjiyama (All Trails), jag har inte varit där men det verkar vara en ganska populär och inte alltför krävande vandring som erbjuder utmärkt utsikt över staden.

Tillbaka till Filosofens stig, rutten är ganska självklar och går i princip bara längs kanalen, men jag rekommenderar en liten avstickare till templet Hōnenin (Google Maps), inträdet är gratis. Därifrån går du vidare mot stigens södra ände (Google Maps). Inte långt därifrån ligger templet Eikandō Zenrinji (Google Maps) som åtminstone i storlek kanske är bland de största jag besökt och som ger känslan av att det finns något att se, till skillnad från många andra. Med det sagt är trädgården full av lönnar som gör höstfärgerna särskilt stämningsfulla. Inträdet kostar 1 000 yen. Inte långt därifrån ligger ännu ett tempel, Nanzen-ji (Google Maps), jag hoppade över det eftersom jag hade sett nog för dagen, så jag kommenterar inte. Inträdet kostar 600 yen. Däremot var jag vid den närliggande Keage Inkurain (Google Maps), en tidigare järnvägssträcka kantad av körsbärsträd som under blomningen gör den till en särskilt stämningsfull plats.

Templet Ginkaku-ji.

Går vi vidare söderut kommer vi till distriktet Higashiyama (Google Maps) som är en av stadens bäst bevarade historiska stadsdelar. Jag har inte varit där men du kan börja med templet Chionin (Google Maps) som är känt för sin imponerande träport och en kolossal bronsklocka på 70 ton. Under den årliga nyårsceremonin (Joya no Kane) slås klockan 108 gånger för att driva bort världsliga begär inför det nya året. Inte långt därifrån ligger templet Kodaiji (Google Maps), jag har inte varit här heller så jag uttalar mig inte, men det är berömt för sina trädgårdar som är skötta in i minsta detalj (särskilt stämningsfulla på hösten med tanke på de många lönnarna), lackarbeten dekorerade med guldpulver och den pittoreska bambulunden.

Shōgunzuka-högen.

Därifrån kan du fortsätta mot Maruyama-parken (Google Maps), som övergår direkt i Yasaka-helgedomen (Google Maps), båda med fri entré. Området har många stånd med street food och blir särskilt trevligt under körsbärsblomningen, när hela parken fylls av blommande träd. Om du vill gå en bit kan du från parken gå upp till fots mot Shōgunzuka-högen (Google Maps), en gammal nekropol på bergstoppen, intill ett tempel som erbjuder två fantastiska utsiktsplattformar med 360° utsikt över staden och omgivningarna. Tekniskt sett är tillträdet avgiftsbelagt, men när jag var där var biljettkassan stängd och grinden öppen, med mycket folk redan därinne. Leden börjar vid den här punkten (Google Maps) och är i alla fall inritad på Organic Maps. Inte långt därifrån ligger även den ikoniska pagoden (Google Maps), som används som bakgrund till det berömda fotot som jag är säker på att du har sett mer än en gång. Det ska tas från den här punkten (Google Maps). Jag rekommenderar starkt att du kommer hit i gryningen om du vill ha ett ”rent” foto utan folkmassor.

Det ikoniska fotot.

Templet Kiyomizu Dera (Google Maps) är ett av stadens mest berömda tempel och även ett av Japans. Det är framför allt känt för sin träveranda som skjuter ut från huvudsalen och ger en fin utsikt över de många körsbärsträd och lönnar nedanför som exploderar i ett hav av färger på våren och hösten, och över staden Kyoto i fjärran. Jag rekommenderar att du kommer sent på eftermiddagen och stannar till stängningsdags så att du ser solnedgången, det kommer att vara en miljon andra människor där men jag tror att det är värt det. Inträdet kostar 600 yen.

Templet Kiyomizu Dera.

För att avsluta det här avsnittet om distriktet Higashiyama: jag har inte varit där men du kan överväga att besöka templet Kenninji (Google Maps), som grundades 1202 och är Kyotos äldsta zentempel, framför allt känt för de ”två drakarna”, en enorm bläckmålning på papper som täcker hela taket och som, trots att den ser gammal ut, målades 2002 för att högtidlighålla templets åttahundraårsjubileum. Slutligen ligger längst söderut i Higashiyama Tōfuku-ji (Google Maps) och Komyo-in (Google Maps). Båda rekommenderas särskilt under höstsäsongen.

De som nämnts hittills är alla tempel som ligger relativt nära varandra eller i alla fall inte alltför långt från centrum, men det finns förstås massor av andra alternativ. Jag har varit på To-ji (Google Maps) som under körsbärsblomningen har öppet på kvällen och är helt upplyst för att erbjuda en unik syn, men räkna förstås inte med att vara där ensam, inträdet kostar 1 000 yen vid det tillfället.

To-ji-templet.

Templet Bishamondō (Google Maps) är särskilt stämningsfullt på hösten tack vare lönnarnas färger. Inträdet kostar 500 yen och ger tillträde till några rum som rymmer föremål knutna till klostrets historia; ärligt talat tror jag dock inte att det är värt det. Trädgårdarna kan däremot besökas helt gratis, inklusive den berömda trappan som fylls av löv på hösten.

Daigo-ji (Google Maps) där Kyotos äldsta femvåningspagod finns (Google Maps). Inträdet kostar hela 1 500 yen och ger tillträde till tre skilda områden: det med pagoden, trädgårdarna och templet. Allt är fint men lite för dyrt för min smak.

Daigo-jis pagod.

Kinkakuji (Gyllene paviljongen) (Google Maps) är ett zentempel i norra Kyoto som är helt täckt av guldblad. Utan tvekan ett av Japans mest kända, ikoniska och överfulla. Jag bestämde mig för att inte besöka det och gjorde något annat i stället, men om du bestämmer dig för att åka dit tidigt på morgonen är situationen förmodligen inte så farlig. I närheten kan du också besöka Hojo Teien (Google Maps) som är berömd för sin ”stenträdgård” och Ninna-ji (Google Maps). Om du besöker staden på hösten kan du också ta med det inte alltför avlägsna Kitano Tenmangu Momiji-en (Google Maps), den ikoniska röda bron omgiven av lönnar.

För att avsluta det här avsnittet om stadens tempel, om du söker en annorlunda upplevelse, är Saihōji (Kokedera) (Google Maps), även känt som mosstemplet, en av Kyotos mest exklusiva och andliga platser. Berömt för sin sagolika trädgård som täcks av över 120 sorters mossa. Tillträdet är starkt begränsat: bokning är obligatorisk och innan besökarna går in i trädgårdarna uppmanas de att delta i en kort buddhistisk ritual (som att kopiera sutror), vilket garanterar en intim upplevelse långt från folkmassorna. Om det intresserar dig är det här den officiella sajten där du bokar. Inträdet kostar 4 000 yen.

Templet Bishamondō.

Helgedomen Fushimi Inari-taisha

Helgedomen Fushimi Inari-taisha (Google Maps) är förmodligen min favoritplats i staden. Berömd för sina hundratals cinnoberröda torii-portar, som längs ett nätverk av stigar leder upp till toppen av berget Inari (Google Maps).

Även här rekommenderar jag att du åker dit så tidigt som möjligt, helst i gryningen om du vill undvika folkmassorna. Redan vid sjutiden på morgonen, när jag var på väg ner, kom folk uppför i horder. Hur som helst gör de flesta bara den första sträckan (Google Maps), sedan vänder de och går tillbaka. Därför rekommenderar jag starkt att du går ända upp till toppen: där finns massor av fina utblickar och framför allt mycket färre människor.

Helgedomen Fushimi Inari-taisha.

Bambuskogen i Arashiyama

Den ikoniska bambuskogen (Google Maps) kan vara en fascinerande och samtidigt nedslående plats, allt beror på vilken tid du besöker den och vad du förväntar dig. Personligen tyckte jag inte att den var så exceptionell: om du inte är fotointresserad och absolut vill ha den ikoniska bilden kan man gott överväga att hoppa över den helt.

Med det sagt, särskilt under högsäsong, om du vill njuta av den i lugn och ro utan folkmassor rekommenderar jag starkt att du kommer i gryningen även här. Framför allt rekommenderar jag att du tar det första tåget direkt till den här stationen (Google Maps), den ligger lite längre bort än den här stationen (Google Maps) men det första tåget på morgonen kommer ungefär 20 minuter tidigare, det är inte mycket men det räcker för att få 10–15 minuters lugn och ro. Själv gick jag och la mig igen, men om du väljer att besöka området under dagen kan du kombinera besöket med trädgårdarna Sogenchi Teien (Google Maps), båtturen genom ravinen (Google Maps), det närliggande templet Daikaku-ji (Google Maps), templet Adashino Nenbutsuji (Google Maps) som har en bambuskog som liknar den i Arashiyama väldigt mycket och därför ofta rekommenderas till dem som vill undvika folkmassor och slutligen templet Otagi Nenbutsuji (Google Maps) som är känt för sina över 1 200 stenhuvuden.

Bambuskogen i Arashiyama.

Kejsarpalatset

I Kyoto ligger ett av Japans två kejserliga palats (det andra ligger i Tokyo). Även om den del som går att besöka är begränsad tycker jag ändå att det är värt det. Inträdet är helt gratis. Ingången för allmänheten ligger vid den här punkten (Google Maps). Jag rekommenderar dessutom att du laddar ner den officiella appen som innehåller en ljudguide. Ta med hörlurar! Om du ännu inte har fått nog av tempel ligger Shokoku-ji (Google Maps) inte långt bort och om du vill kan du också besöka slottet Nijō-jō (Google Maps). Jag har inte besökt någon av dem så jag uttalar mig inte.

Kejsarpalatset.

Slottet i Kyoto

Själva slottet (Google Maps) är stängt för allmänheten men parken är öppen och helt gratis, när jag var där fanns det väldigt få andra människor så jag tycker att det är ett utmärkt val för den som vill fly från folkmassorna i centrala Kyoto och njuta av lite lugn och ro. Om du bestämmer dig för att åka dit rekommenderar jag att du tar tåget till stationen Momoyama-Minamiguchi (Google Maps) så att du kommer upp för den här imponerande trappan (Google Maps).

Slottet i Kyoto.

Järnvägsmuseet i Kyoto

Järnvägsmuseet i Kyoto (Google Maps) är ett av Japans tre stora järnvägsmuseer, tillsammans med det i Saitama (strax utanför Tokyo) och det i Nagoya. Jag besökte det sistnämnda och föredrog att göra något annat i Kyoto, men beroende på din resrutt och dina intressen är jag säker på att det kan vara ett mycket intressant besök.

Boende i Kyoto

Sauna & Capsule Hostel Rumor Plaza: starkt rekommenderat. En riktigt lyxig upplevelse till ett måttligt pris, förutsatt att du inte har något emot att sova i en kapsel. Anläggningen har också ett separat wellnessområde med bastu, massage och japanskt offentligt bad: verkligen välskött, rent och trevligt. Personalen är vänlig och frukostbuffén är generös och läcker: det finns verkligen inget som hindrar mig från att rekommendera det, men tyvärr är det bara för män. Centralt läge.

Ta sig till Kyoto

Kyoto har extremt täta tågförbindelser både norrut och söderut till alla större turistmål i närheten. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Kyoto.

Nara

Nara var Japans första stabila huvudstad (710–794), med det kejserliga hovet etablerat i Heijō-kyō (där verkar det inte finnas mycket att se), vilket satte punkt för traditionen att flytta maktens säte för varje ny härskare. I dag är staden berömd för sina historiska tempel, stora parker och sina ikoniska fritt gående hjortar, som anses vara gudomliga budbärare.

Att göra och se i Nara

Nara är ganska kompakt och åtminstone de viktigaste sevärdheterna går att besöka som dagsutflykt utan att nödvändigtvis övernatta där, med Kyoto eller Osaka som bas i stället, men om du har tid över tycker jag att det är värt att stanna ett par dagar och i stället använda Nara som bas för att utforska andra resmål i stadens omgivningar.

Naraparken.

Centrala Nara

Jag rekommenderar att du börjar besöket med trädgårdarna Yoshikien (Google Maps). Inträdet är helt gratis. Jag har inte varit där, men ett alternativ är de närliggande Isuien-trädgårdarna (Google Maps) som dock kostar pengar, och fler än någon enstaka kommentar verkar tyda på att det bara är värt att besöka de gratis trädgårdarna.

Från trädgårdarna går du mot Todaiji (Google Maps) som är ett av Japans mest kända och historiskt betydelsefulla tempel. Templet byggdes år 752 som huvudtempel för alla provinsiella buddhistiska tempel i Japan och blev så mäktigt att huvudstaden flyttades från Nara år 784 för att minska templets inflytande över regeringens angelägenheter. Inträdet kostar 800 yen, templet i sig är väldigt fint och Buddhastatyn därinne är otvivelaktigt imponerande men i övrigt finns det inte jättemycket att se. Om du bestämmer dig för att övernatta i Nara och vill undvika folkmassorna rekommenderar jag att du kommer så fort det öppnar på morgonen.

Todaiji-templet.

Härifrån kan du gå in i själva Naraparken (Google Maps) med dess otaliga hjortar och körsbärsträd i blom (om säsongen tillåter). Paviljongen Ukimido (Google Maps) omgiven av körsbärsträd kan vara särskilt stämningsfull. En annan plats du kan besöka är det internationella forumet (Google Maps), även om det inte är exceptionellt är trädgården på baksidan (Google Maps) en mycket lugn plats att promenera på, inträdet är gratis.

Besök slutligen helgedomen Kasugataisha (Google Maps) som ligger i änden av parken och därför är ett fint sätt att avsluta besöket i Nara. Där finns massor av lyktor som gör den riktigt speciell och väldigt fin, inträdet till det ”särskilda” området kostar 500 yen. Ärligt talat kan du nöja dig med att ta en titt utifrån.

Helgedomen Kasugataisha.

Tempel utanför staden

Strax utanför det huvudsakliga turistområdet finns minst två andra sevärda tempel. Det första är Yakushiji (Google Maps), inträdet kostar 1 000 yen, det är inte mycket men om du har en begränsad budget gör du bättre i att lägga pengarna på annat. Med det sagt är komplexet fint och mycket mindre överfullt än centrala Nara.

Inte långt därifrån ligger templet Toshodai-ji (Google Maps), där har jag inte varit så jag uttalar mig inte, men du skulle lätt kunna gå från det ena templet till det andra och alltså kombinera besöken. Inträdet kostar 1 000 yen.

Hōryū-ji (Google Maps) är ett av landets äldsta tempel och dessutom världens äldsta bevarade träbyggnad, uppförd med fogar utan spik. Inte heller där har jag varit men jag kan tänka mig att det är ett intressant besök. Inträdet kostar 2 000 yen.

Däremot har jag varit på templet Hase-dera (Google Maps), ett fint komplex som är lätt att ta sig till tack vare den närliggande tågstationen (Google Maps). Inträdet kostar 500 yen. Besöket kan kombineras med stigen Yamanobe-no-michi som jag skriver om längre ner.

Templet Hase-dera.

Templet Murō-ji (Google Maps) ligger ungefär en timme från Hase-dera, jag har inte varit där av tidsskäl men det är känt för sin lugna skogsmiljö och sina gamla träbyggnader. Det grundades på 700-talet och kallas ofta ”kvinnornas Kōyasan” eftersom det historiskt gav kvinnliga troende tillträde när andra heliga platser inte tillät det.

Särskilt om du har hyrbil kan du överväga Tanzan Jinja (Google Maps) och templet Tsubosaka Dera (Google Maps), det sistnämnda är templet med den gigantiska Buddhastatyn omgiven av körsbärsträd. Jag har inte varit på någon av dem men en vän rekommenderade båda två.

Slutligen finns Okunoin (Google Maps) som är en av Japans största kyrkogårdar, med över 200 000 gravar och lyktor som kantar en stig på omkring 2 km. Tyvärr har jag inte varit här heller men det verkar vara en riktigt fascinerande plats.

Stigen Yamanobe-no-michi.

Stigen Yamanobe-no-michi

Stigen Yamanobe-no-michi anses vara Japans äldsta väg, i dag är den en fascinerande vandring genom Naras lantliga landsbygd. Bland tempel, blommande körsbärsträd, risfält och inga andra turister är det en av de vackraste upplevelserna under min resa i Japan. Från station (Google Maps) till station (Google Maps) är det ungefär 15 km utan några större höjdskillnader och därför tillgängligt för många. GPS-spåret hittar du på den här sidan (All Trails). Jag behövde knappt fem timmar från station till station med många pauser och matsäck till lunch, men om du vill finns det flera ställen längs vägen där du kan äta något, som Cafe WaWa Tenri (Google Maps), Cafe & Culture Tea House (Google Maps), Yamanobenomichi hana mori (Google Maps) osv. osv. I slutet av stigen finns ett minnesmärke (Google Maps) som markerar den symboliska platsen för buddhismens ankomst till Japan på 500-talet, en händelse som djupt förändrade landets kultur och religion. Här finns en fin allé full av körsbärsträd som lyses upp av lyktor på kvällen, så du kan se till att komma sent på eftermiddagen eller besöka templet Hase-dera (Google Maps) som jag gjorde och stanna till på vägen tillbaka.

Stigen Yamanobe-no-michi.

Yoshino

Yoshino i prefekturen Nara är en bergsort som är berömd för sina över 30 000 körsbärsträd, som på våren förvandlar landskapet till ett unikt skådespel. Det säger sig självt att den bästa tiden att besöka Yoshino, och även den mest överfulla, är när körsbärsträden blommar. Jag var där en helg och det var en enorm mängd människor men jag tycker ändå att det är värt det. Jag rekommenderar att du kommer på eftermiddagen och stannar till solnedgången när dalens körsbärsträd, träffade av det gyllene ljuset, skapar ett surrealistiskt landskap.

Yoshino.

Från Yoshino station (Google Maps) rekommenderar jag att gå uppför, men om du vill finns det en buss som såvitt jag förstår tar dig ända till den här punkten (Google Maps) och även en alldeles kort linbana (Google Maps) som tar dig över första delen av stigningen (tydligen landets äldsta). Se upp, för under körsbärsblomningen måste man stå i en oändlig kö för att ta bussen. Vilket val du än gör rekommenderar jag att du går upp till utsiktsplatsen Hanayagura (Google Maps). Det är en hel del uppförsbacke men även i lugn takt bör du inte behöva mer än två timmar från stationen. Längs vägen kan du stanna till vid templet Kinpusen-ji (Google Maps). Om du inte vill gå ända upp till själva utsiktsplatsen finns det andra fina utblickar längs vägen.

Yoshino.

Boende i Nara

Jag bodde på Nara Deer Hostel, utmärkt läge inte långt från tågstationen och det huvudsakliga turistområdet. Allt som allt rekommenderar jag det.

Ta sig till Nara

Nara har extremt täta tågförbindelser både till Kyoto i norr och till Osaka i väster. Ungefär en timme i båda fallen. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Allé full av körsbärsträd i slutet av stigen Yamanobe-no-michi.

Kumano Kodo

Kumano Kodo är ett nätverk av urgamla pilgrimsleder på Kiihalvön (Google Maps), som i över tusen år har använts för att nå Kumanos tre stora heliga helgedomar. Lederna går genom cederskogar, bergspass och små byar på landsbygden. Historiskt var de andliga vägar för kejsare, munkar och pilgrimer, i dag är de, tillsammans med Jakobsleden, en av få platser i världen som erkänts som UNESCO-världsarv för sin levande pilgrimstradition.

Det är en trevlig vandring förutsatt att man har rätt förväntningar. Om du väntar dig en stig med hänförande alpina landskap riskerar du att bli mycket besviken. Om du däremot vill ha en mestadels kulturell upplevelse i kombination med en bra dos motion blir Kumano Kodo ett intressant alternativ.

Kumano Kodo.

Som nämnts finns det flera stigar (karta) men även inom huvudlederna finns möjliga varianter, genvägar osv. osv. Med den förutsättningen är den mest populära varianten Nakahechi, ungefär 70–100 km lång, som beroende på startpunkt normalt avklaras på 4–6 dagar.

En annan viktig sak att tänka på är boendet, även om det finns flera gästhus längs vägen har stigen blivit relativt populär och under högsäsong (vår och höst) bokas de få sängplatserna upp månader i förväg. Jag försökte boka något mot slutet av mars och många av gästhusen hade inga lediga platser alls före maj! Jag slutade med att välja en hybridstrategi: jag hoppade över den första sträckan, sov längs stigen där utbudet är lite större och åkte kollektivt i slutet av dagen för att sova någon annanstans och sedan återvända till stigen nästa morgon. Tekniskt sett går det också att campa.

För att boka gästhusen längs vägen, är det här sajten som gäller, de flesta anläggningarna finns inte på andra bokningssajter. På samma sajt erbjuds också kompletta paket med boende, måltider, buss, bagagetransport osv. osv. Om du inte har några budgetproblem är de definitivt ett intressant alternativ, för alla andra rekommenderar jag det ”hybrida” systemet. Om du bara är intresserad av bagagetransport, är det här länken. Med det sagt gjorde jag hela vägen med hela min ryggsäck (på italienska, men du kan slå på undertexterna), om du reser tillräckligt lätt bör du inte få några problem.

Kumano Kodo.

Rutt för Kumano Kodo Nakahechi

Knutpunkten för alla som vill gå varianten Nakahechi av Kumano Kodo är staden Tanabe som har bekväma tågförbindelser med resten av landet (Google Maps). Från Nara tar det ungefär 3–4 timmar. Här bodde jag på Buddha Guest House, ett mycket traditionellt gästhus, gästvänlig ägare och centralt läge. Rekommenderas.

På den här sidan hittar du den ”officiella rutten” indelad i fem sträckor med ankomst till Kumano Nachi Taisha (där Nachi-vattenfallet ligger) på totalt 70,7 km med start i Takijiri som nås med buss från Tanabe, här finns Kumano Kodos officiella besökscenter (Google Maps) och om du är intresserad går det att få det lilla häftet där du samlar stämplar från de olika templen och helgedomarna som intygar att pilgrimsvandringen är genomförd. Det här är den officiella sajten för bussbolaget som trafikerar regionen men du kan lika gärna använda Google Maps.

Kumano Kodo.

Om du börjar i Takijiri måste du tillbringa första natten i Takahara eller Nakahechicho Chikatsuyu, eftersom jag inte hittade något gästhus med lediga rum bestämde jag mig för att hoppa över den första sträckan och klev av vid den här busshållplatsen (Google Maps) varifrån jag på ungefär fem timmar nådde J-Hoppers Kumano Yunomine Guesthouse som du enkelt kan boka online och som är ett av mina favoritställen under hela resan i Japan. Även om den officiellt inte ligger på den officiella stigen är det en kort variant som jag rekommenderar. Med det sagt kan ett annat alternativ vara att fortsätta direkt till Hongu och sova på Kumano Backpackers. Jag tillbringade en natt även här och gick sedan nästa dag till Koguchi (Google Maps) där jag på eftermiddagen tog bussen mot Shingu och sov på Hanare eftersom alla gästhus i närheten av stigen var fullbokade. Om du bestämmer dig för att göra likadant, överväg att boka två nätter så att du dagen därpå kan åka tillbaka till Koguchi med dagens första buss (och lämna en stor del av ditt bagage i Shingu), slutföra stigen och anlända till Kumano Nachi Taisha (Google Maps), ta några obligatoriska bilder av den ikoniska pagoden (Google Maps), gå ner till Nachi-vattenfallet (Google Maps) och sedan ta bussen mot Shingu vid den här punkten (Google Maps).

Nachi-vattenfallet.

Ise

Ise är inte ett särskilt populärt stopp men om du som jag har tid, vill ta dig utanför de klassiska turistrutterna och bryta resan mot Nagoya är det helt rimligt att stanna en natt där.

Att göra och se i Ise

I Ise ligger en av Japans viktigaste helgedomar, tillägnad Amaterasu, kejsarfamiljens mytiska anmoder; dess centrala ställning kommer också av den starka kopplingen till kejsaren och traditionen att bygga om den vart 20:e år. Helgedomen består av två huvudkomplex, Naikū (Google Maps) och Gekū (Google Maps), det första, som också är det viktigaste av de två, ligger lite utanför staden men det finns en bekväm skyttelbuss som förbinder dem.

Helgedomen Futami Okitama.

En annan intressant plats att besöka är helgedomen Futami Okitama (Google Maps), känd för Meoto Iwa, två heliga klippor sammanbundna med ett rep, en symbol för enhet och harmoni i den shintoistiska traditionen. Den ligger vid havet och är en av de mest ikoniska platserna i Ise-området. Du kan helt enkelt ta tåget till Futamino-Ura Station (Google Maps), strandpromenaden är fin och trevlig, jag var där vid solnedgången och det var i princip ingen där.

Boende i Ise

Jag bodde på FOLK FOLK Hostel, Cafe & Bar, varken märkvärdigt eller dåligt. Om du söker ett billigt alternativ är det inte alls illa.

Ta sig till Ise

Ise station (Google Maps) har täta förbindelser både söderut mot Shingu och norrut mot Nagoya.

I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Nagoya slott.

Nagoya

Med över två miljoner invånare är Nagoya Japans fjärde mest folkrika stad efter Tokyo, Yokohama och Osaka. Tyvärr förstördes större delen av staden, inklusive de flesta historiska byggnaderna, av flygbombningarna 1945.

Att göra och se i Nagoya

Nagoya är inget särskilt turistiskt mål och som nyss nämnts finns det inte mycket historiskt kvar att se, men staden erbjuder ändå en hel del intressanta sevärdheter beroende på vad man är intresserad av.

Nagoya slott

Nagoya slott (Google Maps) är definitivt inte bland landets mest imponerande och som om det inte vore nog är huvudtornet stängt för allmänheten åtminstone till 2028 på grund av restaureringsarbeten. Man kan dock besöka resten av komplexet, inklusive Honmaru-palatset (Google Maps) som nyligen har renoverats och är en trogen rekonstruktion av ett ceremoniellt komplex från Japans feodala tid, känt för sina rikt dekorerade interiörer med målningar på skjutpaneler och rikligt bruk av bladguld. Inträdet kostar 500 yen.

Målningar på skjutpaneler.

SCMAGLEV and Railway Park

Invigd 2011 är SCMAGLEV and Railway Park (Google Maps) ett av Japans främsta järnvägsmuseer. Utställningen följer höghastighetstågens utveckling i landet, med en rik samling verkliga tåg: från historiska ånglok till experimentella rekordsnabba shinkansen, ända till de senaste magnetsvävartågen (maglev). Biljetten kostar 1 000 yen och inkluderar en gratis ljudguide (ta helst med egna hörlurar). Wi-Fi finns också. Museet erbjuder förarsimulatorer för shinkansen, flera interaktiva områden för barn och en liten biograf som visar korta dokumentärer. Jag tyckte att besöket var intressant, särskilt med tanke på den extra regniga dag jag valde att åka dit.

SCMAGLEV and Railway Park.

Toyota Commemorative Museum of Industry and Technology

Toyota Commemorative Museum of Industry and Technology (Google Maps) är ett intressant museum uppdelat i två paviljonger: en som ägnas åt textilindustrin, som berättar om Toyotas ursprung, och en som ägnas åt bilen. Gratis guidade visningar på engelska finns kl. 14:00 för textilpaviljongen och kl. 15:15 för bilpaviljongen (officiell webbplats för att kontrollera tiderna), med högst 20 deltagare och utan möjlighet att boka. Jag tyckte att besöket var trevligt; i synnerhet gör den guidade rundturen att man uppskattar det som visas bättre. Inträdet kostar 1 000 yen.

Toyota Auto Museum

Toyota Automobile Museum (Google Maps) är ett annat intressant museum från Toyota, den här gången helt ägnat åt bilen. Inträdet kostar 1 200 yen och genom att skicka ett mejl i förväg går det att boka en gratis guidad visning. Samlingen är verkligen imponerande och spänner från de allra första modellerna till moderna bilar. Museet följer bilens och bilkulturens globala historia, med omkring 140 fordon från Japan, USA och Europa, som illustrerar hur motoriseringen utvecklades och spreds i olika länder. Besöket är trevligt även för den som, liksom jag, inte är särskilt intresserad av motorer.

Avslutningsvis har Toyota också ett tredje museum, Kaikan Museum (Google Maps), där de senaste modellerna och den nya tekniken visas för allmänheten. Jag har inte besökt det själv, så jag kan inte bedöma det, men det är troligen ett intressant alternativ att överväga.

Toyota Automobile Museum.

Korankeiravinen

Om du råkar besöka Nagoya på hösten kan du överväga en utflykt till Korankeiravinen (Google Maps). Hela dalen är täckt av lönnar som när löven skiftar färg på hösten bjuder på ett särskilt stämningsfullt skådespel. Eftersom jag var i Nagoya på våren besökte jag den inte, men den är säkert ett utmärkt säsongsalternativ.

Inuyama

Inte heller i Inuyama har jag varit, men det rekommenderades av en amerikan som jag träffade under besöket på Nagoya slott och som har bott i Japan i många år. Enligt honom är det ett perfekt mål för en dagstur med Nagoya som bas. Bland de främsta sevärdheterna finns Inuyama slott (Google Maps). Här hittar du en intressant artikel.

Kisodalen

Avslutningsvis kan det, beroende på din resrutt, vara vettigt att besöka Kisodalen med start i Nagoya. Av flera skäl valde jag att ta upp den som nästa etapp med Matsumoto som bas, så jag skriver om den längre fram i guiden, men den är ändå ett absolut bra alternativ att överväga om du befinner dig i Nagoya.

Kisodalen.

Boende i Nagoya

Jag bodde på 9h nine hours Nagoya station, en fin, ren och modern anläggning. Rekommenderas.

Ta sig till Nagoya

Nagoya har mycket täta förbindelser till Osaka, Kyoto, Nara, Ise och Shingu i söder. Om du kommer från Osaka, Kyoto eller Nara och vill spara pengar jämfört med tågbiljetten finns det direktbussar som du kan boka på Willer. Norrut finns det naturligtvis täta förbindelser till Tokyo, och även här är expressbussarna billigare än tåget om du vill spara pengar. Nagoya har också en internationell flygplats med flera förbindelser till resten av landet och mer därtill (Google Maps). I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Sensō-ji-templet, Tokyo.

Planerar du resan? Om du ännu inte har skaffat någon försäkring hittar du här min guide till de bästa reseförsäkringarna. Om du köper den via länkarna i guiden stöder du sajten utan någon extra kostnad.

Tokyo

Tokyo, Japans huvudstad och världens folkrikaste storstadsområde med över 37 miljoner invånare, är en riktig destination inom destinationen. Man kan lätt tillbringa ett par veckor här, särskilt om man inkluderar populära utflykter som Nikko, Hakone och Kamakura.

Jag tillbringade tio nätter här och åkte vidare utan att ha hunnit se allt jag hade planerat. Mitt råd är därför detsamma som för Kyoto: att försöka se ”allt” är omöjligt. Bättre att acceptera det och njuta av det man hinner med, utan stress.

Att göra och se i Tokyo

För smidighetens skull delar jag upp det här avsnittet i geografiska områden inom Tokyo, för att optimera förflyttningarna och ge en mer logisk ordning åt det som följer. Det är naturligtvis en helt personlig indelning.

Templet Sensō-ji sett från informationscentret.

Norra Tokyo

Vi pratar i stora drag om området kring Ueno- och Asakusa-stationerna. Jag rekommenderar att du börjar med Uenoparken (Google Maps), där finns flera museer som borde tillfredsställa de flesta smaker, själv har jag bara varit på Tokyos nationalmuseum (Google Maps) som är Japans äldsta och viktigaste museum, med en enorm samling konst och föremål som berättar om landets historia och kultur. Inträdet kostar 1 000 yen men man kan lugnt tillbringa minst 2–3 timmar där, personligen tyckte jag inte att det var särskilt intressant men jag hade redan varit över en månad i Japan så artefakter, porslinsföremål, svärd och annat sånt hade jag sett en hel del av. Inne i parken finns också en liten helgedom (Google Maps).

När du är klar med Uenoparken rekommenderar jag att du tittar förbi marknaden Ameyoko (Google Maps) och kanske äter lunch här. Härifrån kan du ta dig mot Asakusa, jag har inte varit där men om jag skulle komma tillbaka till Tokyo skulle jag definitivt titta förbi Samurai Ninja-museet (Google Maps), annars går du direkt till det ikoniska templet Sensō-ji (Google Maps), inträdet är gratis. Jag rekommenderar starkt att du också går in i det närliggande turist- och kulturinformationscentret i Asakusa (Google Maps), även här är inträdet gratis och från översta våningen finns det underbara vyer både över templet, som är särskilt stämningsfullt på kvällen när det är upplyst, och över Tokyo Skytree (Google Maps).

Den sistnämnda kan absolut vara ett alternativ för att njuta av en panoramautsikt över Tokyo på kvällen, men det finns minst ett par helt gratis alternativ som nämns längre fram i guiden. Jag rekommenderar att du avslutar dagen i Akihabara (Google Maps), stadsdelen som är en symbol för otakukulturen och elektroniken i Tokyo, känd för teknikbutiker, anime, manga, tv-spel och de karakteristiska maid cafés. Under dagen, beroende på vad du väljer att besöka eller inte (kanske har du inget intresse för museer) kan du ta en tur i trädgårdarna Koishikawa Korakuen (Google Maps), en av Tokyos många typiska trädgårdar, inträdet kostar bara 300 yen. Inte långt från trädgårdarna ligger också Bunkyo City Office (Google Maps) som erbjuder en helt gratis utsiktsplattform på 25:e våningen. Stängt på helgen.

Akihabara.

Centrala Tokyo

Vi pratar om området kring Tokyos centralstation. Här skulle många rekommendera att börja dagen med ett besök på den ökända fiskmarknaden Tsukiji (Google Maps) där många restauranger öppnar klockan 5:00 på morgonen och serverar alldeles färsk fisk. Titta gärna förbi, men personligen tyckte jag att den var extremt överfull, turistisk och dyr. Däremot gillade jag trädgårdarna Hamarikyu (Google Maps) som ligger inte långt därifrån, särskilt kontrasten mot de angränsande skyskraporna, inträdet kostar 300 yen. Härifrån kan du gå längs Chuo-dori Avenue (Google Maps) som på helgerna dessutom är avstängd för trafik, i riktning mot Tokyo International Forum (Google Maps), även om man bortser från dess funktion som utrymme för utställningar, konserter och konferenser är byggnaden absolut värd att se. Inträdet är gratis, arkitekturen modern, byggd av glas, stål och stora rymder som skapar en ljus och futuristisk miljö.

Fiskmarknaden Tsukiji.

Ett annat möjligt kort stopp är Sukiyabashi Crossing (Google Maps), ett övergångsställe som är nästan lika trångt som det i Shibuya men mindre populärt, de bästa vyerna får man från köpcentret GinzaNovo (Google Maps), på sjätte våningen finns en lounge med hyfsad utsikt, alternativt kan du gå upp på takterrassen där man dock med rätta ber dig konsumera något. Därifrån fortsätter du mot Kejsarpalatset (Google Maps), här kan du framför allt besöka de Yttre trädgårdarna (Google Maps), som är den huvudsakliga delen som är öppen för allmänheten. Jag gjorde det inte så jag talar inte av egen erfarenhet, men om du bokar i förväg kan du också delta i en guidad visning som går in i vissa inre delar av komplexet, men inte i själva palatsbyggnaden, som alltid förblir stängd. Här hittar du den officiella sajten. När du är klar med kejsarpalatset rekommenderar jag att du tittar förbi helgedomen Hie (Google Maps) där det finns en fin trappa full av torii-portar i stil med Fushimi Inari-taisha, om än i en klart mindre skala.

Sukiyabashi Crossing.

Västra Tokyo

Vi pratar om området kring stationerna Shinjuku och Shibuya. Jag rekommenderar att du börjar i Shibuya, men du kan gärna följa rutten i omvänd ordning om du hellre besöker det på kvällen. Shibuya är en av Tokyos mest ikoniska stadsdelar, berömd för sitt myllrande övergångsställe, sin ungdomliga energi, neonljus och livliga nattliv. Om du vill se det berömda övergångsstället (Google Maps) uppifrån är två helt gratis alternativ korridoren som förbinder Shibuya station (Google Maps) med Shibuya Mark City (Google Maps) och köpcentret Shibuya Hikarie (Google Maps), som på elfte våningen har en gratis utsiktsplattform (Google Maps), om den skulle vara mycket full av folk, gå ner en våning, utsikten är nästan identisk men med mycket färre människor. Om du inte har något emot att lägga 1 800 yen finns det en rooftopbar bokstavligen ovanpå övergångsstället som inkluderar en drink i inträdet (Google Maps) (officiell webbplats), ett annat alternativ är Starbucks på andra sidan gatan (Google Maps).

Shibuya crossing.

När du har njutit av stämningen i Shibuya en stund rekommenderar jag att du går i riktning mot helgedomen Meiji Jingu (Google Maps). Om du vill kan du längs vägen stanna till vid köpcentret Tokyu Plaza Omotesando (Google Maps): där hittar du de berömda spegelklädda rulltrapporna och en trevlig takträdgård. Tillbaka till helgedomen, inträdet är gratis men om du vill besöka den tillhörande parken måste du betala 500 yen. Jag gick inte in i parken men jag tror att det är den klassiska trädgården i japansk stil. Däremot har jag varit i den närliggande Shinjuku Gyoen National Garden (Google Maps), även här kostar inträdet 500 yen, där finns en klassisk japansk trädgård och ett växthus med tropiska växter, varken märkvärdigt eller dåligt enligt min mening.

Tokyo Metropolitan Government Building.

Fortsätt sedan mot Tokyo Metropolitan Government Building (Google Maps), öppet bara från måndag till fredag till kl. 18:45 så planera efter det, här finns en helt gratis utsiktsplattform på 45:e våningen som erbjuder underbara vyer över staden och även berget Fuji i fjärran om vädret tillåter. När du är klar, stanna på torget framför byggnaden för att se en kortfilm som projiceras på byggnadens fasad, showen heter Tokyo Night & Light och är helt gratis och bokstavligen i världsrekordklass (därför rekommenderar jag att åka till Shibuya på morgonen och Shinjuku på kvällen). Det här är den officiella sajten med programmet för föreställningarna. För att avsluta dagen rekommenderar jag att du strosar genom gränderna i Omoide Yokocho (Google Maps), kända för små izakaya och yakitori-stånd som bjuder på en retro och autentisk stämning från efterkrigstidens Tokyo.

Utsikt från Tokyo Metropolitan Government Building.

Södra Tokyo

Jag rekommenderar att du börjar dagen med det ikoniska teamLab Planets (Google Maps), ett uppslukande museum för digital konst där man går barfota bland interaktiva installationer av ljus, vatten och speglar. Inträdet är inte billigt men personligen tycker jag att det är värt det. Jag rekommenderar att du bokar den första tiden på morgonen så att du undviker folkmassorna så gott det går. När du är klar kan du titta förbi Fujis högkvarter (Google Maps), själva byggnaden är väldigt intressant och för 800 yen kan man komma upp till observationsplattformen inne i den gigantiska sfären, varifrån man har fantastiska vyer över staden på andra sidan viken. Alternativt kan du helt enkelt gå längs strandpromenaden där det finns en helt gratis plattform (Google Maps).

TeamLab Planets.

Härifrån kan du, om du är intresserad, besöka templet Sengakuji (Google Maps) som rymmer gravarna efter de legendariska 47 ronin (Google Maps) och ett litet museum, om du inte känner till historien, ta en titt på den här videon. 300 yen för gravarna och ytterligare 500 yen för museet. Alternativt går du direkt till templet Zojo-ji (Google Maps), inträdet är helt gratis, på baksidan finns också ett intressant mausoleum (Google Maps), ett fint tempel och en vacker kontrast mot Tokyo Tower (Google Maps) i bakgrunden. Det sistnämnda är med sina 333 meters höjd 3 meter högre än sin förebild, Eiffeltornet. Tokyo Tower är en symbol för Japans återuppståndelse efter kriget som stor ekonomisk makt och var landets högsta byggnadsverk från att det stod klart 1958 till 2012, då det överträffades av Tokyo Skytree. Jag gick inte upp i toppen men det är förstås ett alternativ, det kostar 1 500 yen. Det ikoniska fotot med trapporna kan tas vid den här punkten (Google Maps), det är i princip ingången till det underjordiska parkeringsgaraget.

Templet Zojo-ji.

Andra resmål i Tokyo

Här listar jag några resmål som är något mer besvärliga att ta sig till, kombinerade med andra sevärdheter i staden eller helt enkelt nischade och inte relevanta för de flesta resenärer.

Ghibli Museum (Google Maps) är ett måste för älskare av Studio Ghiblis filmer, medan det kan vara mindre intressant för den som inte känner till studions verk. Museet erbjuder en uppslukande upplevelse, med utställningar och scenografier inspirerade av studions filmer. Biljetterna släpps till försäljning den 10:e i månaden före besöket (till exempel släpps de för maj den 10 april) och tar slut på några minuter. Jag gav upp, men min syster och hennes man lyckades boka dem genom att logga in mitt i natten med tre olika enheter. Kort sagt, om du är intresserad är det avgörande att planera i god tid.

Kiyosumi-trädgårdarna.

Kiyosumi-trädgårdarna (Google Maps) ligger nära centrum men ”långt” från de andra huvudsakliga turistmålen, det ska sägas att det inte är något man måste se, klassiska trädgårdar i japansk stil, men om du råkar vara i trakten rekommenderar jag dem. Jag var där för att få tiden att gå i väntan på skymningen eftersom det inte långt därifrån finns Eitai-bron (Google Maps) där man kan ta det ikoniska fotot med ljusspåren från båtarna och skyskraporna i bakgrunden som du ser här nedanför.

Ashikaga Flower Park (Google Maps) ligger ett par timmar utanför staden, jag har inte varit där men det är en blomsterpark som är känd framför allt för sina spektakulära blåregn med tunnlar och upplysta träd som skapar mycket scenografiska miljöer, särskilt på våren och under kvällsbelysningen.

Obs! De resmål som följer är alla utflykter: om möjligt, planera dem under veckan för att undvika helgens exodus från Tokyo.

Tokyo International Forum.

Nikko

Nikko är utan tvekan bland de mest populära utflykterna, det är en historisk bergsstad norr om Tokyo, känd för sina helgedomar och tempel, som är UNESCO-världsarv, och omgiven av gott om natur, bland annat vattenfall, skogar och sjön Chuzenji. Om du bestämmer dig för att besöka den som dagsutflykt rekommenderar jag att du tar Limited Express som på ungefär två timmar tar dig till stationen Tōbu-nikkō (Google Maps), själv steg jag på i Asakusa (Google Maps). Från stationen kan du lugnt fortsätta till fots mot de olika templen, jag gick också in i trädgården Shōyō-en (Google Maps), en klassisk trädgård i japansk stil, förmodligen vackrare på hösten. Beroende på vad du bestämmer dig för att besöka är det värt att överväga kombibiljetten som även inkluderar templet Rinnōji (Google Maps), templet Taiyuin (Google Maps) och museet (Google Maps) för 1 000 yen.

Nikko Futarasan.

Helgedomen Nikkō Tōshōgū (Google Maps) är överlag områdets mest kända sevärdhet. Det är förmodligen Japans rikaste och mest dekorerade shintokomplex, byggt som mausoleum för Tokugawa Ieyasu, shogunen som enade landet. Jag gick inte ens in eftersom det var Golden Week och det var en oändlig kö vid ingången och jag tillbringade dagen med en budgetmedveten vän (inträdet kostar 1 600 yen) så vi bestämde oss för att besöka helgedomen Nikko Futarasan (Google Maps) som ligger inte långt därifrån, inträdet kostar 300 yen, ärligt talat inget enastående. Därefter gick vi ner till Kanmangafuchi (Google Maps) där det längs floden finns riktigt pittoreska mossbeklädda statyer.

Kanmangafuchi.

Därifrån var tanken att ta bussen mot Kegon-vattenfallet (Google Maps) men det var en oändlig kö för att ta bussen och bilarna rörde sig i gångfart längs huvudvägen (Golden Week!!) så vi föredrog att avstå och gick i stället mot Choji-vattenfallet (Google Maps) och Kirifuri-vattenfallet (Google Maps), inte direkt de mest imponerande vattenfall jag har sett men det var åtminstone i princip ingen där. En vanlig dag tror jag att det är värt att åka till huvudfallet och om du skulle stanna ett par dagar kan du överväga att bestiga berget Nantai (Google Maps) (All Trails) för spektakulär utsikt över sjön Chuzenji.

Kamakura

Bara en timmes tågresa från Tokyo hittar vi Kamakura som under en kort tid var Japans huvudstad från 1185 till 1333, innan makten återvände till Kyoto. Under århundradenas lopp har staden förvandlats till ett av Japans viktigaste andliga centra och är ett pilgrimsmål. När du kommer från Tokyo rekommenderar jag att du kliver av vid stationen Kita-Kamakura (Google Maps) och går till fots den här korta och mycket trevliga ”stigen” som du hittar på AllTrails. Längs vägen finns en rad tempel och helgedomar: Jōchi-ji (Google Maps), Kuzuharaoka (Google Maps), Zeniarai Benten (Google Maps), Sasuke Inari (Google Maps) och slutligen den stora Buddhan i Kamakura (Google Maps) vid templet Kotoku-in. Här tar de 300 yen för inträde.

Den stora Buddhan i Kamakura.

Om du ännu inte har fått nog av tempel och helgedomar ligger Hase-dera (Google Maps) inte långt bort, väldigt fint med många byggnader på flera nivåer. Slutligen finns helgedomen Tsurugaoka Hachiman-gu (Google Maps). Om du inte vill gå den korta stigen som nämndes tidigare rekommenderar jag att du börjar ditt besök i Kamakura just här genom att kliva av vid huvudstationen (Google Maps) och sedan kanske gå och se den stora Buddhan. Hur som helst är inträdet här helt gratis, det finns ett litet konstmuseum med entréavgift inne i komplexet (Google Maps). Jag gick inte in så jag uttalar mig inte. Avslutningsvis kan man surfa på stranden i Kamakura (Google Maps) eller så kan du helt enkelt stanna och bada beroende på årstid.

Stranden i Kamakura.

Hakone

Hakone, mindre än hundra kilometer från Tokyo, är ett annat populärt mål för en utflykt. Känt framför allt för sina varma källor och utsikten över det närliggande berget Fuji genom sjön Ashinoko. Jag besökte Hakone under Golden Week efter att ha tillbringat förmiddagen i Kamakura, med sen avgång, försenade bussar och köer längs vägen tillbringade jag typ två timmar i Hakone så jag hann inte göra något särskilt. Med den förutsättningen, om du kommer från Tokyo, ta det första tåget direkt till stationen Odawara (Google Maps), därifrån går alla bussar till Hakone, om du helt enkelt vill utforska området kring sjön, ta en buss till den här hållplatsen (Google Maps). På andra sidan gatan ligger Narukawa konstmuseum (Google Maps), inte direkt min typ av museum så jag gick inte in men många rekommenderar det, särskilt för utsikten över sjön från museets kafé.

Fuji sett från Hakone.

Om du vill finns det inte långt därifrån en helt gratis park med fina vyer över sjön och Fuji om vädret tillåter (Google Maps). Själv gick jag helt enkelt till den ikoniska torii-porten på andra sidan sjön (Google Maps) och den närliggande helgedomen (Google Maps), gick tillbaka, tittade på solnedgången och steg sedan på bussen mot stationen Odawara. Om du kommer till Hakone på förmiddagen eller kanske till och med bestämmer dig för att övernatta där, överväg att besöka Hakone Open-Air Museum (Google Maps), titta förbi de varma källorna (här hittar du en lista över de olika anläggningarna) eller kanske åka upp till toppen av berget Komagatake (Google Maps) med den fantastiska linbanan (Google Maps). Om du vill kan man också gå upp till fots (All Trails). Om du tänker ta linbanan eller i alla fall tillbringa minst ett par dagar i Hakone, ta en titt på Hakone Freepass som bland mycket annat även inkluderar rabatt på tåget från Shinjuku till Hakone.

Yokohama

För att avsluta det här långa avsnittet om Tokyo med omnejd kan du överväga ett besök i Yokohama. Staden, en gång en lugn fiskeby, öppnades för utrikeshandel 1859, efter att Japans isolering tagit slut, och blev snabbt en av de främsta portarna för internationell handel, särskilt under Meijiperioden. Jag har inte besökt staden själv, men den historien har lämnat efter sig intressant arkitektur från den tiden, vid sidan av de moderna byggnader som i dag präglar strandpromenaden, samt Japans största och mest kända Chinatown (Google Maps).

Tokyo Tower.

Boende i Tokyo

Jag tillbringade nästan en vecka på Hotel Plus Hostel TOKYO ASAKUSA 1, utmärkt värde för pengarna och utmärkt läge ett stenkast från Asakusa station, bastu och traditionella bad är grädden på moset. Jag tillbringade också några nätter på Hotel Tomariya Ueno, varken märkvärdigt eller dåligt, ett stenkast från Ueno station.

Ta sig till Tokyo

Tokyo har massor av direktförbindelser till resten av landet, med shinkansen kommer man på bara 5 timmar till Fukuoka i söder och Hakodate i norr! Naturligtvis finns det också massor av bussförbindelser och landets två mest trafikerade flygplatser, Narita (Google Maps) som ligger ungefär en timme utanför staden och Haneda (Google Maps) mycket närmare centrum men som mest hanterar inrikestrafik. Om du av någon anledning måste övernatta nära flygplatsen är Toyoko Inn Narita Airport Shinkan fint och inte alltför dyrt med täta skyttlar till och från flygplatsen. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Helgedomen Hie.

Fujis fem sjöar (berget Fuji)

Området kring de fem sjöarna är en region vid foten av berget Fuji som består av fem sjöar och är känd för sina spektakulära vyer över vulkanen och för sina friluftsaktiviteter.

Att göra och se i området kring de fem sjöarna

Låt mig börja med att säga att jag tillbringade sex nätter i trakten och såg Fuji bara någon enstaka gång, så om du tänker stanna här en natt måste du räkna med att vädret kanske inte samarbetar. Med den lilla parentesen avklarad: beroende på vad du är intresserad av finns det massor av aktiviteter och möjliga utflyktsmål runt de fem sjöarna. Beroende på vad du bestämmer dig för att göra kan det vara vettigt att köpa passet för en eller två dagar som ger obegränsat med resor på de lokala bussarna, all information du behöver hittar du på den här sidan.

Berget Fuji.

Berget Ashiwada och utsiktsplatsen Sankodai

Den här vandringen kan du enkelt göra med start i Kawaguchiko och sedan fortsätta till fots. Längs vägen finns många utsiktsplatser, som toppen av berget Ashiwada (Google Maps) och utsiktsplatsen Sankodai (Google Maps), med fantastiska vyer över berget Fuji, sjön Kawaguchi och sjön Saiko. Det är en rutt på mindre än 10 km, med cirka 500 meters höjdskillnad, så den passar många. Leden är väl underhållen och lätt att följa. GPS-spåret hittar du på den här sidan (All Trails). För mig blev det en riktigt trevlig förmiddag: jag mötte bara en grupp studenter. Om du söker lugn och ro och fina vyer över berget Fuji är det ett utmärkt val, om vädret tillåter.

Narusawa Ice Cave.

Narusawa Ice Cave, Fugaku Wind Cave, Aokigaharaskogen och Fuji Yurari Hot Spring

Där leden jag just beskrev slutar, i princip på andra sidan vägen, ligger Narusawa Ice Cave (Google Maps). Inträdet kostar bara 300 yen, men enligt mig är det rena rama skiten: den del man kan besöka är verkligen liten, det finns några isblock och inget mer, väldigt nedslående, så pass att jag i stället för att också besöka den närliggande Fugaku Wind Cave (Google Maps), som har liknande recensioner, tog första bussen tillbaka till Kawaguchiko. Med det sagt kan ett intressantare alternativ vara att besöka Aokigaharaskogen (Google Maps), även känd som självmordsskogen, berömd för sitt stämningsfulla landskap av rötter, mossa och tystnad. Jag har inte varit där, men en vän sa till mig att den inte alls är dum. Ett annat alternativ kan vara Fuji Yurari Hot Spring (Google Maps). Det var varmt den dagen jag besökte det här området, så det kändes inte aktuellt, men en kall dag, eller helt enkelt på kvällen, kan du gärna stanna här innan du åker tillbaka till Kawaguchiko.

Chureito-pagoden.

Chureito-pagoden

Chureito-pagoden (Google Maps) är kanske en av de allra mest ikoniska platserna i Japan, åtminstone bland dem som brinner för fotografering. För min del en av de mest minnesvärda vyerna under alla mina resor. Jag rekommenderar starkt att du kommer hit i gryningen för att slippa folkmassorna. Om du inte bor tillräckligt nära för att gå är tyvärr det enda sättet att ta en taxi, eftersom kollektivtrafiken börjar gå för sent. Med det sagt är det absolut ingen tragedi att inte komma hit i gryningen, och även om det är mer folk är solnedgången fortfarande ett utmärkt alternativ. Närmaste station är Shimoyoshida Station (Google Maps), därifrån går du upp till pagoden på cirka 10 minuter.

Fujiyoshida Street

Fujiyoshida Street (Google Maps) är den berömda gatan som ligger i perfekt linje med berget Fuji i bakgrunden. Det är en mycket populär plats för att ta bilder, särskilt med ett zoomobjektiv för att få den klassiska effekten av perspektivkomprimering. Med det sagt är det trots allt en trafikerad gata: undvik att ta risker bara för en bild. Stå inte mitt i körbanan och följ de lokala anvisningarna; det är ingen slump att det finns skyltar som uppmanar turisterna att inte stanna på vägen. Om du bestämmer dig för att besöka Chureito-pagoden i gryningen är mitt tips att komma hit direkt efteråt, när ljuset fortfarande är bra och trafiken begränsad.

Fujiyoshida Street.

Berget Mitsutoge

Berget Mitsutoge (Google Maps) erbjuder en av de bästa utsiktsplatserna över berget Fuji. Med cirka 1 200 meters höjdskillnad är det en mer krävande vandring än den jag beskrev tidigare, men den passar ändå många. Jag rekommenderar att du följer den här rutten (All Trails) med start från Mitsutōge station (Google Maps). Strax nedanför toppen finns det dessutom en fjällstuga (Google Maps) där du om du vill kan övernatta, men där du i alla fall kan äta eller dricka något efter uppstigningen. En intressant variant jämfört med leden som beskrivs på All Trails kan vara att gå ner mot Chureito-pagoden till solnedgången genom att byta led vid den här punkten (Google Maps). För den som inte vill anstränga sig för mycket kan ett annat alternativ vara att gå rutten åt andra hållet och spara in lite höjdmeter genom att ta Mt. Fuji Panorama Ropeway (Google Maps). Nära slutstationen finns dessutom den ikoniska gungan (Google Maps). Härifrån kan du fortsätta till leden som går till Chureito-pagoden, eller gärna stanna tidigare och gå tillbaka samma väg. Kort sagt kan du skräddarsy din egen rutt beroende på hur mycket du har lust att gå.

Sjön Kawaguchiko, sjön Saiko och byn Saiko Iyashi-no-Sato Nemba

Oishi park (Google Maps) vid stranden av sjön Kawaguchiko är en populär plats, framför allt på våren när det finns massor av blommor. Med det sagt erbjuder hela den norra stranden av sjön utmärkta vyer över berget Fuji, särskilt vid solnedgången. Jag åkte dit med buss, men om du vill kan du hyra en cykel och åka hela varvet runt sjön. I så fall kan de mest ambitiösa ta sig ända till sjön Saiko, där byn Saiko Iyashi-no-Sato Nemba (Google Maps) ligger, som är en rekonstruktion av en traditionell japansk by. Jag har inte varit där, men den lär likna Oshino Hakkai, som jag skriver om längre ner.

Den norra stranden av sjön Kawaguchiko.

Berget Fuji

Självklart går det också att bestiga toppen av berget Fuji, Japans högsta berg. Själv hade jag tyvärr inte möjlighet att göra det, eftersom det i maj fortfarande är för tidigt för att se det som en vanlig trekking: snö och is utgör fortfarande en betydande risk. Den officiella säsongen pågår nämligen från juli till ungefär mitten av september. Den mest populära leden är Yoshida, som i dag, på grund av det stora antalet besökare, har ett tak för antalet tillstånd och därför måste bokas i god tid. Det finns dock också andra, mindre trånga leder utan något egentligt tak för antalet besökare, men som ändå kräver registrering och betalning av en inträdesavgift. För mer information hänvisar jag till den officiella webbplatsen.

Fuji Motosuko Resort

Om du har sett bilder på blommande fält med berget Fuji i bakgrunden är Fuji Motosuko Resort (Google Maps) med största sannolikhet platsen det gäller. Här hålls Fuji Shibazakura Festival, ett vårevenemang vid foten av berget Fuji då vidsträckta blomsterfält bildar en färgglad matta som går från rosa till lila, oftast mellan april och maj. Jag har inte varit där, dels för att blomningens topp redan var över, dels för att det är lite krångligt att ta sig dit utan bil. Det finns i alla fall en pendelbuss från Kawaguchiko, men biljetten kostar cirka 2 400 yen. Om du är intresserad kan du på den officiella webbplatsen boka både bussen och inträdet.

Oshino Hakkai

Oshino Hakkai (Google Maps) är ett populärt turistmål som består av 8 små dammar med källvatten från berget Fuji, belägna mellan sjön Kawaguchiko och sjön Yamanakako. Här finns en rekonstruktion av en traditionell japansk by med berget Fuji i bakgrunden. Även om det är otroligt fotogeniskt tyckte jag att det var väldigt turistigt och relativt trångt, trots att jag var där tidigt på morgonen, så jag vågar inte ens föreställa mig hur det är under dagen. För min del tror jag att det finns bättre saker att göra. Om du bestämmer dig för att åka dit rekommenderar jag att du kombinerar besöket med helgedomen Kitaguchi Hongu Fuji Sengen (Google Maps), som ligger på vägen.

Oshino Hakkai.

Sjön Motosu och sjön Shōji

Av de fem sjöarna är de här två klart krångligast att besöka med kollektivtrafik. Själv gav jag upp, men om du är mer envis än undertecknad finns det vid sjön Motosu en riktigt speciell utsiktsplats, nämligen vinkeln som användes för bilden som var tryckt på de gamla tusenyensedlarna (Google Maps), medan det vid sjön Shōji finns den här utsiktsplattformen (Google Maps), som du når i slutet av den här leden (All Trails).

Boende i området kring de fem sjöarna

Även om området kring de fem sjöarna är väldigt stort använder de flesta resenärer antingen Fujiyoshida eller Kawaguchiko som bas. Särskilt om du tänker använda kollektivtrafiken för att ta dig runt är det de två alternativ som är ”mest vettiga”. Jag bodde några nätter på Mt Fuji Hostel Michael’s, ett bra hostel, lite trångt men när allt kommer omkring väldigt prisvärt och med ett oslagbart läge för alla som vill se soluppgången från Chureito-pagoden. Sedan bodde jag ett par nätter på K’s House MtFuji, mer centralt läge ett stenkast från sjön, fina och rymliga gemensamma utrymmen, objektivt sett ett bekvämare boende.

Ta sig till området kring de fem sjöarna

Även om det tekniskt sett går att komma hit med tåg från Tokyo är bussen inte bara billigare utan också snabbare. Du kan boka highway bus på den här sajten. Det är linjen Tokyo – Yamanashi. Beroende på var du bestämmer dig för att bo borde de två ankomststationerna för de flesta vara Kawaguchiko Station (Google Maps) eller Fujisan Station (Google Maps), men det finns även andra hållplatser, på länken hittar du hela listan. Särskilt under högsäsong rekommenderar jag att du bokar bussen minst några dagar i förväg. Alternativt kan du ta tåget från Tokyo station eller Shinjuku station mot Otsuki station (Google Maps). Därifrån finns det sedan förbindelser till Mt.Fuji station (Google Maps) och Kawaguchiko Station (Google Maps). Till sist, beroende på din resrutt, kan du överväga nattbussen som förbinder området kring de fem sjöarna med Osaka och Kyoto. Det finns bara en avgång per dag, så det är bäst att boka i förväg, det här är den officiella webbplatsen. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Tokyo.

Yatsugatake-bergen

Yatsugatake-bergen är en bergskedja mellan Nagano och Yamanashi, uppskattad för sina natursköna vandringar, sina relativt lättillgängliga toppar och sina alpina landskap som påminner om de europeiska Alperna. Under mitt besök låg det dock fortfarande mycket snö på högre höjd, så jag valde att fortsätta mot Matsumoto. Framför allt hade jag fått bestigningen av berget Akadake (Google Maps) rekommenderad, både av en vän och av en lokal kille som jag träffade längs Kumano Kodo. Den sista biten är dock ganska teknisk, med kedjor och exponerade passager: i början av maj, med snö och is som fortfarande låg kvar, valde jag att avstå. Den mest populära rutten verkar vara den som även passerar toppen av berget Yokodake och berget Iodake, som beskrivs på den här sidan (All Trails). Du kan också övernatta vid Yatsugatake Honzawa Hot Spring (Google Maps), som på 2 150 meters höjd är Japans högst belägna naturliga varma källor.

Ta sig till Yatsugatake-bergen

Med kollektivtrafik är knutpunkten Chino station (Google Maps), härifrån går det direktbussar till parkeringen där leden jag beskrev tidigare börjar (Google Maps).

Nakasendō-vägen.

Matsumoto

Matsumoto är en historisk stad, känd för sitt magnifika svarta slott, ett av de bäst bevarade i Japan, och för sin lugna atmosfär med utsikt över de japanska alperna.

Att göra och se i Matsumoto

Som jag nämnde tidigare är den största sevärdheten i själva Matsumoto dess slott (Google Maps), det finns gratis guidade turer i slottet från 10:00 till 15:00. De vill absolut inte ha några pengar, det står uttryckligen att de inte tar emot dricks. Själv nöjde jag mig med att gå runt slottet på utsidan, eftersom jag bokstavligen hade väldigt ont om tid, men det kan definitivt vara ett fint sätt att tillbringa ett par timmar. En annan sevärdhet inte långt därifrån som ofta rekommenderas är helgedomen Yōhashira-jinja (Google Maps). Med det sagt är staden också en utmärkt bas för att utforska både de japanska alperna (Kamikōchi) och Kisodalen.

Matsumoto slott.

Kisodalen

Kisodalen var ett av mina favoritresmål i Japan. Det är en historisk dal som korsas av den gamla Nakasendō-vägen, känd för sina perfekt bevarade poststationsbyar som återskapar stämningen från Japan under Edoperioden. Medan jag själv besökte den som dagsutflykt från Matsumoto går det också att övernatta här om du vill. Som jag nämnde tidigare i guiden går det också att ta sig till Kisodalen från Nagoya, och beroende på din resrutt kan det vara den smidigaste lösningen logistiskt sett, särskilt om du sedan måste tillbaka till Tokyo för flyget hem.

Magome.

Att göra och se i Kisodalen

Om du utgår från Matsumoto och besöker Kisodalen som dagsutflykt rekommenderar jag att du lägger upp det så här: ta första möjliga tåg till Nagiso station (Google Maps). När jag skriver detta är det tåget 7:42 med ankomst 10:02. Busstationen (Google Maps) ligger bokstavligen bredvid järnvägsstationen, och därifrån går en minibuss till Magome 10:10 (Google Maps). Obs! Varken på Nagiso station eller på minibussen går det att betala med IC-kort, så se till att du har tillräckligt med kontanter med dig.

Nåväl, när du har kommit fram till Magome rekommenderar jag att du går till Tsumago längs rutten som beskrivs på den här sidan (All Trails), en del av den gamla Nakasendō-vägen. Jag åt lunch på den här restaurangen, som ligger ungefär halvvägs (Google Maps), härifrån går leden ner till byn Tsumago Juku (Google Maps), som många anser vara den bäst bevarade i dalen. Därifrån fortsatte jag till fots till Nagiso station (alternativt kan du ta en buss) och tog sedan första tåget till Narai (Google Maps), en annan poststationsby i Kisodalen.

Jag kom fram sent på eftermiddagen, när gatorna var praktiskt taget tomma: stämningen var extremt suggestiv och besöket är absolut värt det. Om du vill kan du äta middag här, men det är avgörande att du i förväg kollar tågtiderna för resan tillbaka till Matsumoto. Generellt kan du anpassa resrutten väldigt flexibelt: till exempel hoppa över Narai eller ta bussen från Magome till Tsumago i stället för att gå leden till fots. Ett annat alternativ är att sova i dalen och åka tillbaka till Matsumoto dagen därpå. Kort sagt kan du lägga upp vilken resrutt du vill i Kisodalen: den jag följde är helt enkelt en bra kompromiss mellan tid och variation.

Narai.

Kamikōchi

Kamikōchi är en spektakulär dal i de japanska alperna, ett av landets bästa resmål för dem som älskar trekking omgivna av berg och orörd natur. Som jag nämnde tidigare kommer jag att behandla Kamikōchi som ett resmål att besöka med Matsumoto som bas. Det finns dock även andra alternativ: du kan sova direkt i Kamikōchi eller stanna i den närliggande byn Okuhida Onsengo Hirayu, känd för sina varma källor. Logistiskt sett kan den andra lösningen vara särskilt vettig om du tänker fortsätta resan mot Takayama.

Enligt min research är de billigaste alternativen i Kamikōchi Nishi-Itoya Mountain Lodge (Officiell webbplats) och Konashidaira Campground (officiell webbplats), där du om du vill även kan campa och tältplatserna kostar bara 1 500 JPY. De flesta boenden finns inte på sajter som booking.com, så jag rekommenderar dig att kolla den officiella webbplatsen för Kamikōchi. I Okuhida Onsengo Hirayu rekommenderade en vän mig Hirayu no Mori (Google Maps) (officiell webbplats).

Kamikōchi.

Att göra och se i Kamikōchi

Låt mig börja med att säga att på grund av snön är tillträdet till dalen normalt stängt från 15 november till 16 april, och vissa leder förblir officiellt stängda ännu längre. Jag var där den 10 maj, och ovanför 2 300 meter låg det fortfarande massor av snö. Med det sagt finns det så många möjliga vandringar att jag i stället för att räkna upp alla hänvisar dig till klassiska All Trails, den officiella webbplatsen eller den här sajten, där du hittar massor av förslag, från korta vandringar utan särskilt stor höjdskillnad i dalbotten till berg att bestiga som dagstur och flerdagarstrekking med övernattningar i fjällstugor.

Själv lyckades jag ta mig upp till toppen av berget Chogatake (Google Maps) över dagen, längs den här slingan (All Trails), plus anslutningssträckan från bussparkeringen. Toppen anses vara en av de bästa utsiktsplatserna över de norra japanska alperna. Snön gjorde definitivt att det gick långsammare, men jag stannade praktiskt taget aldrig: det tog mig ungefär fyra timmar från det att jag klev av bussen tills jag var framme vid fjällstugan på toppen. På vägen tillbaka fick jag i princip springa för att hinna med den sista bussen 17:30. Generellt går det helt klart att göra det över dagen, men för många kan det vara ett alltför ambitiöst program. En mer lättillgänglig lösning är att fördela det på två dagar och övernatta i en fjällstuga (Google Maps). Om du letar efter ett väldigt enkelt alternativ i dalbotten kan du gå den här slingan (All Trails). I övrigt hänvisar jag till sajterna jag nämnde tidigare.

Berget Chogatake.

Ta sig till Kamikōchi

I stora drag finns det, om du utgår från Matsumoto, två alternativ: tåg från Matsumoto till Shinshimashima Station (Google Maps). På den här linjen går det inte att använda IC-kort, biljetten måste köpas i biljettautomaterna på Matsumoto station. Från Shinshimashima Station går det sedan direktbussar till Kamikōchi. Alternativet är direktbussen Matsumoto – Kamikōchi, som måste bokas online på den officiella webbplatsen. Som jag nämnde tidigare: om du fortsätter resan mot Takayama, vill optimera förflyttningarna och dessutom spara lite pengar kan du åka till Kamikōchi med allt ditt bagage, lämna det du behöver i förvaringsskåpen på besökscentret, göra din vandring och sedan ta direktbussen till Takayama i slutet av dagen, eller till exempel till Okuhida Onsengo. All information du behöver hittar du i alla fall på den officiella webbplatsen för Kamikōchi.

Boende i Matsumoto

Jag bodde på Minka House, varken bra eller dåligt, utmärkt läge inte långt från både tågstationen och slottet.

Ta sig till Matsumoto

Om du kommer från området kring de fem sjöarna kan du ta bussen från Kawaguchiko station (Google Maps) till Kofu tågstation (Google Maps), därifrån går det sedan direkttåg till Matsumoto station (Google Maps). I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

De norra japanska alperna.

Takayama

Takayama har kvar en traditionell charm som är sällsynt bland japanska städer, framför allt i sin perfekt bevarade historiska stadskärna. Det är ett mycket uppskattat resmål för dem som vill lägga till ett mer lantligt inslag i sin resrutt i centrala Japan. Staden är särskilt livlig under Takayama Matsuri, som anses vara en av Japans mest spektakulära festivaler, känd för sina fint snidade, dekorerade vagnar (yatai) och sina traditionella parader. Om du besöker staden vid en annan tid på året är Matsuri no Mori Museum (Google Maps), som helt är tillägnat festivalen, ett bra alternativ.

Takayama.

Att göra och se i Takayama

Takayama är ganska kompakt, jag tillbringade en dag där och tyckte att det var mer än tillräckligt. Förutom att promenera i den historiska stadskärnan (Google Maps) rekommenderar jag att du tar en sväng till Takayama Jinya (Google Maps), som var säte för Edo-shogunatets ämbetsverk från 1692 till 1868. Som den enda byggnaden av det här slaget som fortfarande finns kvar är den erkänd som historisk plats av nationell betydelse. Inträdet kostar 500 yen. Det var en livemusikföreställning från 10:00 till 12:00; jag var där en söndag, så jag gissar att det var ett specialevenemang.

Livemusikföreställning.

Om du har lust att gå några timmar kan du följa det här GPS-spåret (All Trails), som inkluderar ”Higashiyama Walking Course”, en rutt med ett dussintal tempel och helgedomar och ruinerna av Takayamas gamla slott, där det inte finns så mycket att se men där du i gengäld har en fin utsikt över de centrala alperna. Till sist: jag har inte varit där, men om du vill kan du besöka Hida Folk Village (Google Maps), ett friluftsmuseum med traditionella hus i gasshō-zukuri-stil (liknande dem i Shirakawa-go). Själv valde jag att hoppa över det, men det är ändå ett bra alternativ.

Boende i Takayama

Jag bodde på Hostel Miyagawa by Murasaki Ryokan, ett bra hostel i en historisk byggnad i stadens centrum och inte långt från tågstationen.

Ta sig till Takayama

Från bussterminalen i Matsumoto (Google Maps) går det flera direktförbindelser varje dag, du kan boka online på den här sajten. Som jag nämnde tidigare går det också direktbussar från Kamikōchi och Okuhida Onsengo (byn med de varma källorna), det här är den officiella webbplatsen.

Utsikt från ruinerna av Takayamas gamla slott.

Kanazawa

Under andra världskriget var Kanazawa en av de viktigaste japanska städerna (tillsammans med Kyoto) som till stor del undkom förstörelsen från flyganfallen. Därför har vissa delar av den gamla staden överlevt i relativt gott skick.

Att göra och se i Kanazawa

Även om Kanazawa är mycket större än Takayama tror jag att en hel dag är mer än tillräckligt för att besöka de viktigaste sevärdheterna.

Kanazawa Castle Park

Jag rekommenderar att du börjar med Kanazawa Castle Park (Google Maps): det är en väldigt trevlig plats att promenera på. Du kan besöka större delen av de inre trädgårdarna och slottets portar utan att betala. Om du vill gå in i huvudbyggnaden (Google Maps) måste du betala 320 yen. Det är inte mycket, men det var helg och det var lite kö. Dessutom finns det, enligt recensionerna, som så ofta när det gäller slott, inte så mycket att se inuti. Du får avgöra själv. Med det sagt finns det en trevlig och gratis virtuell tur i rastområdet som fungerar som besökscenter (Google Maps).

Kanazawa Castle Park.

Kenroku-en-parken

Från Kanazawa Castle Park fortsätter du mot Kenroku-en-parken (Google Maps), som anses vara en av ”Japans tre bästa landskapsträdgårdar”. Den stora parken var en gång den yttre trädgården till Kanazawas slott och anlades av den härskande familjen under loppet av nästan två sekel. Kenrokuen kännetecknas av en mängd blommande träd som ger trädgården ett nytt utseende varje årstid. Själv tyckte jag inte att den var så imponerande jämfört med andra typiska trädgårdar jag besökte under min resa, men självklart rekommenderar jag ett besök. Inträdet kostar 320 yen.

Kenroku-en-parken.

Higashi Chaya-distriktet (Geisha district)

Avsluta dagen i Higashi Chaya (Google Maps), det största av Kanazawas tre historiska kvarter med ”tehus”. Det grundades 1820 och var platsen där geiko (den lokala termen för geishor) underhöll rika köpmän med musik, dans och lekar. De traditionella träbyggnaderna och de karakteristiska fönstren bevarar än i dag stämningen från för över 200 år sedan. Själv tyckte jag att det var väldigt fascinerande.

Till sist två andra rekommenderade sevärdheter där jag dock inte har varit: Myouryuji Temple, även känt som ”Ninjatemplet” (Google Maps). Den guidade turen finns bara på japanska och recensionerna är ganska blandade, så jag valde att ägna mig åt annat, men det är ändå ett intressant alternativ. Dessutom berättade en väninna mycket gott om 21st Century Museum of Contemporary Art (Google Maps), som tydligen absolut är värt ett besök för den som är intresserad.

Higashi Chaya-distriktet.

Shirakawa-go (Ogimachi) och Ainokura

Obs! Om du vill vara effektiv med förflyttningarna är direktbussen till Kanazawa från Takayama samma buss som också trafikerar Shirakawa-go. På så sätt kan du ta en buss på morgonen, besöka byn och sedan fortsätta mot Kanazawa på eftermiddagen eller kvällen. På busstationen finns förvaringsskåp där du kan lämna bagaget.

Ogimachi och Ainokura är två bergsbyar på Unescos lista, kända för sina traditionella gasshō-zukuri-hus med halmtak, omgivna av mycket stämningsfulla lantliga landskap och särskilt spektakulära på vintern under snön. Jag bestämde mig för att besöka byarna som dagsutflykt från Kanazawa. Den enda egentliga fördelen jämfört med det jag föreslog ovan är att du på så sätt lättare kan besöka även några av de andra byarna (jag valde Ainokura, men om du vill finns det också Suganuma och Kaminashi), att besöka alla över dagen med kollektivtrafik blir dock ”komplicerat” eftersom bussarna inte går särskilt ofta. Med det sagt, om du vill göra samma sak, ta bussen från Kanazawa till Jōhana Station (Google Maps). Därifrån går World Heritage Bus (officiell webbplats). Avgångarna finns också på Google Maps och du kan betala direkt med vilket kort som helst, du behöver inte ens ett IC-kort. Beroende på vad du vill göra kan det vara vettigt att köpa Hop on/off pass.

Ainokura.

Kliv av vid den här hållplatsen (Google Maps) och fortsätt till fots mot Ainokura (Google Maps). Byn är väldigt kompakt, så räkna inte med att tillbringa så mycket tid där, särskilt om du inte besöker något av de museer eller workshoppar som erbjuds. Själv nöjde jag mig med att promenera runt i byn och gå upp till utsiktsplatsen, som jag rekommenderar (Google Maps). När du är klar med besöket går du tillbaka till vägen och tar World Heritage Bus igen. Om du vill kan du också stanna till i Suganuma (Google Maps), men jag satt kvar på bussen ända till Shirakawa-go. Den senare är inte bara klart störst av de traditionella byarna, utan också den mest turistiga. Även här nöjde jag mig med att promenera runt i byn, men det finns hus som är museer och går att besöka, workshoppar och mycket annat. Den ikoniska utsiktsplatsen rekommenderar jag definitivt (Google Maps). När du är klar med besöket tar du direktbussen till Kanazawa. Jag rekommenderar starkt att du bokar online för att inte bli strandsatt. Den här sträckan är relativt populär.

Shirakawa-go.

Boende i Kanazawa

Jag bodde på Blue Hour Kanazawa, ett väldigt mysigt boende ett stenkast från tågstationen. Rekommenderas.

Ta sig till Kanazawa

Från Takayama station (Google Maps) går det täta tågförbindelser med byte i Toyama. Kanazawa har dessutom direktförbindelse med Tokyo via Shinkansen, med en restid på bara två och en halv timme. Det finns också en highway bus som går direkt mellan Kanazawa och Nagoya, beroende på vilken resrutt du har i tankarna kan det vara ett intressant alternativ, du kan boka på Willer. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Shirakawa-go.

Tateyama och Nagano

Själv åkte jag direkt från Kanazawa till Sendai, men det finns minst två andra intressanta stopp däremellan. Först och främst Tateyamas kaldera, som erbjuder några av Japans mest spektakulära alpina landskap, lätta att nå via den fascinerande Tateyama-Kurobe Alpine Route. Det här anses vara en speciell plats. Tateyama, eller helt enkelt Tate, är nämligen ett av Japans tre heligaste berg, tillsammans med Fuji och Hakusan. På 3 015 meters höjd låg det tyvärr i mitten av maj fortfarande för mycket snö för att det skulle vara en vanlig vandring, men senare under säsongen tror jag att det kan vara ett riktigt intressant stopp för bergsälskare, och inte bara för dem. Här hittar du all information du behöver om transporten. Jag hade hittat den här korta slingan (All Trails), men det saknas förstås inte alternativ.

Ett annat intressant stopp kan vara Nagano. Ett par timmar utanför staden ligger den ikoniska Jigokudani Monkey Park (Google Maps), där de japanska makakerna lever, som blivit berömda för att de på vintern badar i de varma källorna för att hålla värmen. Jag fick dessutom tips om sjön Kagami (Google Maps), som är särskilt stämningsfull på hösten med lövens färger.

Festivalen Sendai Aoba Matsuri.

Sendai

Sendai är ett utmärkt stopp för att dela upp resan norrut, och dessutom ett av mina favoritresmål under hela resan i Japan, tack vare en otrolig tur: jag hade inte den blekaste aning om att den hölls just de dagarna, men jag hamnade i staden under den årliga festivalen Sendai Aoba Matsuri (officiell webbplats).

Att göra och se i Sendai

Sendais centrum

Jag rekommenderar att du börjar dagen med ett besök på Ōsaki Hachimangū (Google Maps), en shintohelgedom från 1607, byggd på order av den mäktige feodalherren Date Masamune och i dag erkänd som japansk nationalskatt för sin enastående, rikt dekorerade arkitektur. Inträdet är gratis. Därifrån kan du gå till templet Rinnoji (Google Maps), ett lugnt buddhistiskt tempel, känt framför allt för sin vackra japanska trädgård med damm och för sin fridfulla atmosfär. Inträdet till trädgården kostar 300 yen.

Templet Rinnoji.

En annan plats som ofta rekommenderas är Zuihōden, alltså Date Masamunes mausoleum (Google Maps), den mäktige feodalherre som grundade Sendai. Jag har inte varit där, så jag uttalar mig inte, men jag föreställer mig att det kan vara en fascinerande plats. Inträdet kostar 570 yen. Inte långt därifrån finns dessutom Aobaslottets museum (Google Maps). Av slottet finns lite eller ingenting kvar och tydligen är hela utställningen enbart på japanska, så jag hoppade över det, men jag tror att det är värt att nämna, inte minst eftersom det ligger nära mausoleet. För att avsluta dagen kan du gå upp på utsiktsplattformen i köpcentret AER (Google Maps). Inträdet är helt gratis. Du tar bara hissen upp till våning ”31F”.

Utsiktsplattformen i köpcentret AER.

Matsushima

Matsushima är överlägset den populäraste utflykten från staden, känd för sin bukt full av hundratals små tallbeklädda öar och för de många tempel och helgedomar som ligger utspridda längs kusten. Jag rekommenderar att du börjar dagen med att ta tåget till Matsushimakaigan Station (Google Maps). Därifrån gick jag upp till Saigyo Modoshi no Matsu Park (Google Maps), inget märkvärdigt, men det finns åtminstone ett par väldigt fina vyer över bukten. Om du är intresserad finns det också ett kafé med en utsiktsterrass. Jag gick inte in, men jag föreställer mig att det är den perfekta platsen för att dricka något och njuta av utsikten. Med det sagt är jag säker på att platsen är mycket mer stämningsfull under körsbärsblomningen, parken är nämligen känd just för sina cirka 250 körsbärsträd.

Saigyo Modoshi no Matsu Park.

Från parken rekommenderar jag att du går ner mot templet Zuigan-ji (Google Maps), som är ett av regionens viktigaste zentempel, grundat på 800-talet och återuppbyggt under Edoperioden, känt för sina eleganta träbyggnader, sina vackert dekorerade interiörer och sina grottor uthuggna i berget. Inträdet kostar 1 000 yen. Om du vill kan du också besöka det närliggande templet Entsūin (Google Maps), där inträdet kostar 500 yen. Jag har inte varit där, men det närliggande tehuset Kanrantei Tea House (Google Maps) rekommenderas också ofta. Byggnaden är ungefär 400 år gammal: den uppfördes i början av Edoperioden av feodalherrarna i Sendai, som använde den som nöjesställe och för att ta emot viktiga gäster.

Templet Zuigan-ji.

Fortsätt sedan mot ön Fukuurajima (Google Maps). De tar 200 yen för att gå över bron, men ön är fin, du kan lätt gå runt den till fots på en halvtimme och den bjuder på några intressanta vyer över bukten. Avsluta dagen med den ikoniska båtturen i bukten. Jag rekommenderar ”Basho Cruise”, så att du kan kliva av i hamnen i Shiogama (Google Maps) och ta första tåget tillbaka till Sendai från den närliggande stationen (Google Maps). Jag betalade 1 500 yen för båtturen. Vid bokning online får du 10 % rabatt, här hittar du de olika rutterna, tidtabellen för ”Basho Cruise” och länken för att boka.

Basho Cruise.

Boende i Sendai

Jag bodde på 9h nine hours Sendai, ett modernt och rent boende med bra centralt läge. När allt kommer omkring rekommenderar jag det.

Ta sig till Sendai

Om du, som jag, kommer från Kanazawa är det överlägset snabbaste sättet att ta Shinkansen mot Tokyo, byta och kliva på den som går direkt till Sendai: på så sätt blir det ungefär 4 timmars resa. Om du däremot vill spara pengar kan du göra som undertecknad: ta en highway bus från Kanazawa till Niigata, som går att boka online på Willer. Där övernattade jag på Bandai Silver Hotel, praktiskt taget bredvid busstationen, och nästa morgon tog jag bussen till Koriyama, som du även i det här fallet kan boka på Willer. Därifrån kan du, beroende på anslutningarna, fortsätta med tåg och sedan buss till Sendai, med byte i Fukushima, eller tvärtom: kostnaden är i stort sett densamma. Kolla Google Maps med alternativet ”Lägsta kostnad”. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Festivalen Sendai Aoba Matsuri.

Hirosaki

Hirosaki är en historisk stad i Tōhoku, känd framför allt för slottet och dess spektakulära park, som anses vara en av de vackraste platserna i Japan för att beundra körsbärsblomningen.

Att göra och se i Hirosaki

Jag var i Hirosaki när körsbärsblomningen redan var över, och jag måste säga att även om det var en ganska trevlig dag när allt kommer omkring skulle jag förmodligen, om du har ont om tid, åka direkt vidare till Aomori.

Med det sagt kan du utan problem på en halv dag besöka slottet med dess park (Google Maps), den botaniska trädgården (Google Maps) och Fujitaträdgården (Google Maps). Slottet flyttades 2015 bokstavligen från sin ursprungliga plats på grund av restaureringsarbeten på murarna det vilade på, och det är inte särskilt stämningsfullt. Det är ändå en trevlig plats, liksom parken och den botaniska trädgården, medan Fujitaträdgården är mycket välskött och absolut värd ett besök. Kombibiljetten till de tre sevärdheterna kostar 520 yen.

Hirosaki slott.

Boende i Hirosaki

Jag bodde på Tabist Hirosaki Touei Hotel, som var det billigaste alternativet när jag var där. Inget märkvärdigt, men jag har inte heller något att klaga på.

Ta sig till Hirosaki

Om du kommer från Sendai kan du ta Shinkansen, men om du, som jag, hellre betalar hälften finns det flera avgångar varje dag med highway bus från Miyagi Kotsu Sendai Highway Bus Center (Google Maps) till Hirosaki Bus Terminal (Google Maps), som du kan boka på den här sidan. Tiderna finns också på Google Maps. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Fujitaträdgården.

Aomori

Den här hamnstaden var en gång den viktigaste avreseplatsen för att ta sig till Hokkaido med färja. Även om den fortfarande är en viktig färjehamn har öppnandet av den undervattensbelägna järnvägstunneln Seikan 1988 och lågprisflygets intåg minskat antalet passagerare.

Nu för tiden är Aomori framför allt känt för den livliga Nebuta Matsuri (officiell webbplats), en av Japans mest spektakulära sommarfestivaler, berömd för sina enorma upplysta lyktor som föreställer historiska gestalter, krigare och mytologiska figurer och som paraderar genom gatorna till traditionell musik och dans.

Nebuta Museum WA RASSE.

Att göra och se i Aomori

Bortsett från festivalen har staden inte så mycket att erbjuda den vanliga turisten. Återigen, om du har ont om tid skulle jag förmodligen åka direkt till Hokkaido, särskilt om du är beredd att ta Shinkansen. Annars kan du tillbringa en halv dag här och sedan ta färjan till Hakodate på morgonen.

Med det sagt, om du har några timmar att tillbringa i staden rekommenderar jag att du besöker Nebuta Museum WA RASSE (Google Maps), museet tillägnat festivalen Nebuta Matsuri, där du kan beundra några av de enorma upplysta lyktor som använts under tidigare festivaler. Det finns en gratis audioguide, ta med hörlurar. Inträdet kostar 620 yen. Om du vill kan du köpa kombibiljetten som inkluderar besök på sjöfartsmuseet (Google Maps) och tillträde till turistbyråns utsiktsplattform (Google Maps). Den biljetten lär kosta 1 300 yen. Jag gick bara in på Nebuta-museet WA RASSE eftersom det redan var sent, men om du har några timmar till tror jag verkligen att det är värt att betala för kombibiljetten. Till sist kan du besöka fiskmarknaden Aomori Gyosai (Google Maps). Det som gör den här fiskmarknaden speciell är ett system som låter besökarna sätta ihop sin egen donburi med skaldjur (som kallas nokkedon) med lokala råvaror som säljs just på marknaden.

Boende i Aomori

Jag bodde på Iroha Ryokan, det var det allra billigaste alternativet när jag var där. Rent boende och utmärkt läge, och ägarinnan var väldigt vänlig och hjärtlig. Rekommenderas.

Ta sig till Aomori

Från Hirosaki Station (Google Maps) kan du helt enkelt ta tåget på Ou Line direkt till Aomori Station (Google Maps), avgångarna är väldigt täta. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Nebuta Museum WA RASSE.

HOKKAIDŌ

Hokkaidō är Japans nordligaste ö och en av de mest älskade bland dem som brinner för natur och orörda landskap. Den är mindre urbaniserad än Honshū och erbjuder vidsträckta öppna ytor, berg, sjöar och nationalparker som skiftar karaktär med varje årstid: från sommarens lavendelfält i Furano till de spektakulära vintersnöfallen i Sapporo och Niseko. Ön är också berömd för sitt kök, särskilt för färsk fisk, skaldjur och mejeriprodukter. Hokkaidō är det perfekta resmålet för den som söker ett mer autentiskt och lugnt Japan, långt från storstäderna, men ändå med bra förbindelser med resten av landet.

Hakodate

Hakodate, med sin hamn, var i många år den viktigaste knutpunkten för alla som ville ta sig till Hokkaidō. Staden har dock förlorat en del av sin betydelse sedan den undervattensbelägna järnvägstunneln öppnade och lågprisflyget kom, precis som Aomori på andra sidan sundet.

Hakodate Morning Market Square.

Att göra och se i Hakodate

Jag rekommenderar att du börjar dagen på Hakodate Morning Market Square (Google Maps), väldigt turistigt, men det är ändå värt att ta en sväng där och gärna äta något, priserna är inte överdrivna. Därifrån kan du bege dig till Goryokaku Tower (Google Maps), med utmärkt utsikt över fortet Goryōkaku med sin ikoniska stjärnform och över staden. Inträdet kostar 1 200 yen. Om du har en begränsad budget tror jag inte att det är ett måste, om inte parken nedanför, med sina cirka 1 500 körsbärsträd, står i blom: i så fall tycker jag verkligen att det är värt att åka upp. Blomningen brukar nå sin topp i början av maj. Jag rekommenderar sedan att du promenerar i själva parken (fortet gjordes om till en allmän park i början av 1900-talet). Där inne finns också Hakodate Magistrate’s Office (Google Maps), som är en rekonstruktion av shogunatets gamla regeringsbyggnad i Hakodate. Jag gick inte in, så jag uttalar mig inte. Inträdet kostar 500 yen.

Utsikt från Goryokaku Tower.

På eftermiddagen rekommenderar jag att du promenerar i stadsdelen Motomachi (Google Maps). Hakodate var en av de första japanska hamnarna som öppnades för internationell handel, 1859. Därför flyttade många handelsmän och företagare från Ryssland, Kina och västländerna till staden, och Motomachi blev ett av de områden där de nya utländska invånarna samlades. Än i dag har stadsdelen kvar många byggnader och gudstjänstlokaler som vittnar om detta möte mellan japansk och västerländsk kultur. Bland de mest kända finns den rysk-ortodoxa kyrkan (Google Maps), det gamla brittiska konsulatet (Google Maps), prefekturens tidigare regeringsbyggnad (Google Maps) och Hakodates gamla offentliga samlingshall (Google Maps).

Avsluta dagen med solnedgången från toppen av berget Hakodate (Google Maps). För att gå upp till fots rekommenderar jag leden kyutozando, som börjar vid parkeringen på den här platsen (Google Maps). Den är lätt att följa, du hittar den inlagd på Organic Maps och om du vill även på AllTrails. Om du inte har lust att gå kan du helt enkelt ta linbanan (Google Maps). Hur som helst, hur fascinerande utsikten än är, var det även en vardag i slutet av maj fullständigt kaos med folk vid solnedgången: bokstavligen horder av turister. Om du söker lite lugn och ro kan du gå ner mot artilleribatteriet från andra världskriget (Google Maps). Utsikten är inte lika vacker, men det finns ändå flera intressanta vyer och, åtminstone i mitt fall, fanns det ingen annan i närheten.

Berget Hakodate.

Onuma Quasi-National Park

Ōnuma Quasi-National Park (Google Maps) är ett naturområde vid foten av berget Komagatake, med sjöar, småöar, skogar och natursköna leder, och är särskilt stämningsfullt på hösten när växtligheten färgas röd och gul. Som namnet antyder är det inte en riktig nationalpark, men det är ändå ett område av stort naturintresse. Jag var inte där eftersom min resrutt på Hokkaidō redan var alldeles för späckad, men jag är säker på att det kan vara en fin dagsutflykt från Hakodate, eftersom det bara ligger en halvtimme bort med tåg. Från tågstationen kan du gå några korta leder till fots eller hyra en cykel. För säkerhets skull kan du alltid ta en sväng till besökscentret (Google Maps).

Boende i Hakodate

Jag bodde på GUEST HOUSE HAKODATE BAY, jag tror att det var det billigaste tillgängliga alternativet när jag var där. Varken bra eller dåligt, bra läge.

Ta sig till Hakodate

Som jag nämnde tidigare är färjan det billigaste alternativet för att ta sig till Hakodate om du kommer från Aomori. Det finns två bolag som trafikerar sträckan: Tsugaru Kaikyō Ferry (officiell webbplats) och Seikan Ferry (officiell webbplats). Resan tar ungefär 4 timmar. Jag åkte med Tsugaru Kaikyō Ferry och betalade 2 860 yen i slutet av maj, alltså fortfarande under lågsäsong. Biljetten går att boka online, även om jag gick direkt till hamnen och färjan var praktiskt taget tom. Dessutom ger standardbiljetten ingen sittplats, utan tillgång till salonger där man kan ligga ner. Om du i stället vill ha en riktig fåtölj kan det vara vettigt att boka i förväg. Från hamnen i Hakodate går det sedan direktbussar till centrum, med tider som är anpassade efter färjornas ankomster. Alternativet är att ta Shinkansen, som går genom den undervattensbelägna järnvägstunneln. Det alternativet kostar dock mer än dubbelt så mycket som färjan, även om du sparar ungefär två timmars restid. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Toyasjön

Toyasjön är en stämningsfull vulkansjö, känd för sitt klara vatten, sina många varma källor och sina vyer över vulkanen Usu och berget Yōtei.

Att göra och se vid Toyasjön

Jag rekommenderar att du börjar besöket på Toyako Visitor Center (Google Maps), där du hittar en fin utställning, helt gratis, om områdets flora, fauna och geologiska historia. Det är en utmärkt utgångspunkt för att bättre förstå Shikotsu-Tōya nationalpark och den speciella naturmiljö som omger sjön. Det finns dessutom ett museum i anslutning, men dit gick jag inte in, så jag uttalar mig inte. Inträdet kostar 600 yen. Från besökscentret utgår flera vandringar. Själv ville jag gå upp till kratern på berget Usu (Google Maps), men under mitt besök var den stängd för allmänheten eftersom vulkanen var särskilt aktiv just då. Officiellt utgår leden till kratern från linbanan (Google Maps). Du kan alltså använda den för att åka upp eller ner och spara in större delen av höjdskillnaden: när du väl har kommit fram till kratern kan du helt enkelt följa den natursköna leden längs kanten, som du också hittar på AllTrails.

Toyasjön.

Om du vill verkar det också finnas en led på norra sidan, inlagd på Organic Maps, som ansluter till kraterleden ungefär vid den här punkten (Google Maps). Jag har inte gått den själv, så jag kan inte säga hur framkomlig den faktiskt är. Eftersom kratern var stängd slutade det med att jag gick upp lite på måfå till den här platsen (Google Maps), där du har en jättefin utsikt över sjön. Ett kortare alternativ är Kompira Crater Walking Trail (Google Maps), där du kan se skadorna från utbrottet år 2000 på nära håll. Sedan kan du fortsätta åtminstone till kratern Yu-kun (Google Maps).

En annan möjlighet är en båttur på sjön: det går täta avgångar från bryggan på den här platsen (Google Maps). Om du vill kan du också kliva av på ön Nakajima (Google Maps) och utforska den till fots längs leden som finns på AllTrails. Jag har inte varit där, men jag tror att det kan vara ett fint sätt att tillbringa en dag. För dem som gillar att cykla går det i stället att cykla hela varvet runt sjön. Till sist ordnas det på sommaren fyrverkerier över sjön varje kväll 20:45. Jag rekommenderar därför att du tar dig ner till stranden av Tōyasjön och njuter av showen!

Fyrverkerier över sjön.

Boende vid Toyasjön

Jag bodde på Toyako Guest House Ponkotan, ett mycket välskött, rent och bekvämt hostel. Rekommenderas.

Ta sig till Toyasjön

Ta tåget från Hakodate Station (Google Maps) till Tōya Station (Google Maps). Därifrån går det sedan täta bussförbindelser till Toyako Onsen Bus Terminal (Google Maps). I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Noboribetsu

Noboribetsu är en av Hokkaidōs mest kända orter med varma källor, framför allt känd för Jigokudani, den stämningsfulla ”Helvetesdalen” med fumaroler, svavelkällor och vulkaniska landskap.

Att göra och se i Noboribetsu

Om du bor i själva Noboribetsu tar du bussen till Noboribetsu Onsen (Google Maps). Därifrån rekommenderar jag den här rutten till fots: gå först till Helvetesdalen (Google Maps), njut av det overkliga landskapet och fortsätt sedan mot sjön Oyunuma (Google Maps). Själv gjorde jag faktiskt först en avstickare längs vägen till sjön Kuttara (Google Maps), men jag är inte övertygad om att det är särskilt värt det, framför allt om du inte har lust att gå för mycket. Däremot rekommenderar jag starkt att du blöter fötterna i det naturliga fotbadet i floden Oyunuma (Google Maps): sent på eftermiddagen var det praktiskt taget ingen där och jag njöt något enormt. Före eller efter allt detta kan du, om det intresserar dig, ta linbanan (Google Maps) upp till Noboribetsu Bear Park (Google Maps), där det finns många brunbjörnar från Hokkaidō. Tydligen finns det också fina utsiktsplatser med vy över sjön Kuttara. Jag har inte varit där, så jag kan inte uttala mig personligen.

Helvetesdalen.

Samma sak gäller Noboribetsu Date Jidai Village (Google Maps), en temapark som återskapar en by från Edoperioden, med traditionella byggnader, samuraj- och ninjashower och olika tematiska aktiviteter. Själv ger den här typen av attraktioner mig en viss känsla av kuliss som jag inte direkt uppskattar, men jag nämner den eftersom den ändå kan vara intressant för någon. Till sist kan du avsluta dagen på Dai-ichi Takimotokan (Google Maps), som har Hokkaidōs största anläggning med varma källor. Enligt vad jag har fått höra går det att köpa ett dagspass och använda onsen även utan att bo på hotellet. Alternativt finns det många andra onsen på orten.

Sjön Oyunuma.

Ainuernas nationalmuseum (Upopoy)

Ainuernas nationalmuseum (Google Maps) är Japans viktigaste nationalmuseum tillägnat historien, språket och kulturen hos ainuerna, Hokkaidōs ursprungsbefolkning. Jag tyckte att det var riktigt fint och intressant: anläggningen är uppdelad i flera områden och omfattar även en rekonstruktion av en traditionell by. Sedan finns det kulturcentret, där det varje dag ordnas många föreställningar, från traditionell musik till dans, plus dokumentärer, workshoppar och andra aktiviteter. Kort sagt finns det verkligen lite av allt. Inträdet kostar 1 200 yen. Jag besökte det som dagsutflykt från Noboribetsu, men om du vill kan du också lämna bagaget i förvaringsskåpen på Shiraoi station (Google Maps), besöka museet och sedan fortsätta direkt till Sapporo.

Ainuernas nationalmuseum (Upopoy).

Boende i Noboribetsu

Jag bodde på Noboribetsu Guest House AKA & AO och rekommenderar det. Ett utmärkt hostel ett stenkast från tågstationen.

Ta sig till Noboribetsu

Om du kommer från Hakodate eller Tōya kan du ta vilket tåg som helst till Noboribetsu Station (Google Maps). I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Sapporo

Sapporo är Hokkaidos huvudstad och Japans femte största stad. Den är också en av landets yngsta städer: 1869, när utbyggnaden av staden officiellt började, hade den bara sju invånare! Sapporo blev världsberömt 1972, när staden var värd för de olympiska vinterspelen. I dag är staden framför allt känd för sin ramen, sitt öl och den årliga snöfestivalen, som hålls varje februari.

Att göra och se i Sapporo

Jämfört med Japans andra storstäder har Sapporo enligt mig, även om det är trevligt, inte särskilt mycket att erbjuda turisten, framför allt eftersom det är en relativt ung stad historiskt sett. Med det sagt kan du utan problem tillbringa ett par dagar här, inte minst eftersom staden i praktiken är ett obligatoriskt stopp för de flesta resor till och från Hokkaidō. De flesta sevärdheterna ligger utanför staden, men jag rekommenderar att du åtminstone tar en kort promenad i centrum kring Odori Park (Google Maps) och det ikoniska klocktornet (Google Maps).

Moerenuma Park.

Moerenuma Park

Moerenuma Park (Google Maps) är en stor konstpark i utkanten av Sapporo, ritad av konstnären och arkitekten Isamu Noguchi, där stora gröna ytor, installationer och geometriska konstruktioner smälter samman till ett enda landskap. Jag tyckte att det var en riktigt trevlig plats, perfekt för att promenera och tillbringa några timmar. Fontänen bjuder på flera shower under dagen. Inget märkvärdigt, men det kan vara bra att kolla tiderna före besöket. Här hittar du en bild med programmet.

Vid parkens entré går det dessutom att hyra cyklar (Google Maps). Själv besökte jag den dock helt till fots utan problem. Det finns också väldigt många körsbärsträd, så jag föreställer mig att parken blir ännu mer stämningsfull under blomningen.

Moerenuma Park.

Hill of the Buddha

Hill of the Buddha (Google Maps) är en stämningsfull buddhistisk anläggning i utkanten av Sapporo, ritad av arkitekten Tadao Andō. Höjdpunkten är den monumentala Buddhastatyn, som sticker upp ur en kulle täckt av lavendel och skapar, när blommorna står i full blom, ett riktigt dramatiskt landskap.

Jag var där när lavendeln ännu inte hade börjat blomma, så stämningen var förmodligen mindre spektakulär, men jag tyckte ändå att besöket var trevligt. Med det sagt ska du inte förvänta dig en särskilt innehållsrik sevärdhet: förutom Buddhastatyn och några monoliter som påminner om dem på Påskön finns det inte så mycket mer att se, och om du vill kan du utan problem vara klar med besöket på ungefär tio minuter. Kort sagt beror det på hur intresserad du är av den här typen av platser. Jag betalade 300 yen i inträde. Mittemot entrén finns en busshållplats (Google Maps), men bussarna går inte särskilt ofta, så kolla tiderna och planera efter det.

Hill of the Buddha.

Mount Moiwa

Mount Moiwa (Google Maps) är ett av Sapporos mest kända berg, som även går att nå med linbana, och är framför allt berömt för sin spektakulära utsikt över staden, som är särskilt stämningsfull vid solnedgången och på natten. Som vanligt gick jag upp till fots: den kortaste leden börjar på den här platsen (Google Maps) och är riktigt lätt att följa. Det är ungefär 3 km med 500 meters höjdskillnad, så inget särskilt krävande. Alternativt kan du ta linbanan (Google Maps).

Mount Moiwa.

Hokkaidos historiska by och museum

Hokkaidōs museum (Google Maps) berättar om Hokkaidōs historia och natur och ligger ungefär tio minuters promenad från det närliggande friluftsmuseet. Utställningen är uppbyggd kring fem huvudteman, bland annat ainukulturen, öns historia och dess vilda djurliv. Eftersom jag redan hade besökt Ainuernas nationalmuseum (Upopoy) valde jag att lägga tiden på annat, även om det är värt att påpeka att det här museet ger en mycket bredare översikt, eftersom det fokuserar på hela Hokkaidōs historia och inte bara på ainuerna. Om du bestämmer dig för att åka ända hit rekommenderar många att du också besöker Hokkaidōs historiska by i närheten (Google Maps). Friluftsmuseet omfattar ungefär 60 byggnader från olika delar av ön, främst från Meiji- och Taishōperioderna (1868–1926), då utbyggnaden av Hokkaidō drevs i stor skala. Byn är indelad i fyra områden: en stad, ett fiskeläge, en jordbruksby och en bergsby. Om du bestämmer dig för att besöka båda sevärdheterna lönar det sig att köpa kombibiljetten.

Shiroi Koibito Park

Shiroi Koibito Park (Google Maps) är en temapark tillägnad den berömda chokladen Shiroi Koibito, där du kan besöka fabriken, lära dig mer om varumärkets historia och promenera bland byggnader och trädgårdar i europeisk stil. Jag kom för sent för fabriksbesöket: sista insläpp är 16:30, så jag nöjde mig med att promenera i trädgårdarna utomhus. Fina, men inget märkvärdigt. Jag föreställer mig dock att upplevelsen är klart mer komplett om fabriksbesöket och tillverkningsprocessen intresserar dig. All information, inklusive tider och priser, hittar du på den officiella webbplatsen, där du också kan köpa biljetterna i förväg.

Shiroi Koibito Park.

Snöfestivalen

Snöfestivalen i Sapporo hålls varje år i februari och pågår ungefär en vecka. Det är ett av Japans populäraste vinterevenemang. Festivalen började 1950, när några gymnasieelever byggde snöstatyer i Odoriparken. Sedan dess har den vuxit till ett enormt internationellt evenemang, känt för sina spektakulära snö- och isskulpturer som varje år lockar miljontals besökare. Om du råkar besöka Hokkaidō under den här perioden tycker jag att det absolut är värt att ta en sväng dit!

Otaru

Otaru (Google Maps) är en pittoresk hamnstad ungefär en timme med tåg från Sapporo, känd för sin historiska kanal (Google Maps), sin ångklocka (Google Maps) och sina byggnader i västerländsk stil. På grund av tidsbrist var jag inte där, men det verkar vara ett ganska populärt resmål att besöka som dagsutflykt med Sapporo som bas. För whiskyälskare går det också att besöka destilleriet Nikka Whiskey Yoichi om du vill (Google Maps). Du kan dessutom gå upp på toppen av berget Tenguyama (Google Maps), där du har utmärkt utsikt över staden med havet i bakgrunden. Som så ofta i Japan finns det förstås möjlighet att ta linbanan (Google Maps). Till sist, om du råkar besöka regionen i februari, kolla datumen för Otaru Snow Light Festival. Under festivalen lyses Otarus centrum upp av tusentals ljus och lyktor.

Hill of the Buddha.

Boende i Sapporo

Jag bodde på tre olika hostel under mina två vistelser i Sapporo: HELIO HOSTEL SAPPORO är förmodligen min favorit, modern och ren miljö, utmärkt och väldigt centralt läge. EZO Run Sapporo är mindre välskött men har en mer avslappnad atmosfär, det känns nästan som att vara gäst hemma hos någon. The Stay Sapporo är visserligen ett bra hostel, men det var det jag tyckte minst om.

Ta sig till Sapporo

Sapporo fungerar som kollektivtrafikens nav för hela ön Hokkaido, härifrån går det i princip direkta tåg- och bussförbindelser till alla viktiga resmål i landet. Dessutom har New Chitose-flygplatsen (Google Maps) flera dagliga förbindelser till alla större städer i landet och dessutom massor av internationella destinationer. För att ta dig dit från centrum rekommenderar jag, om du vill spara lite pengar, att du tar New Chitose Airport Limousine Bus (du kan betala med IC-kort ombord) i stället för tåget. Tiderna hittar du också på Google Maps. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Mount Moiwa.

Furano

Furano är en liten stad på Hokkaidō omgiven av kullar och landsbygd, framför allt känd för sina vidsträckta lavendelfält och sina vackra lantliga landskap, som når sin fulla prakt på sommaren när lavendeln och de andra blommorna blommar.

Att göra och se i Furano

I stadens centrum finns det inte direkt mycket att göra. För att göra förflyttningarna effektiva gjorde jag så här: jag tog med mig ryggsäcken och besökte i princip de olika sevärdheterna medan jag förflyttade mig mot Asahikawa. Om du vill kan du göra likadant och utnyttja förvaringsskåpen på stationen, eller alternativt helt enkelt åka tillbaka till Furano i slutet av dagen. Från Furano station tar du tåget till Naka-Furano Station (Google Maps). Här finns också förvaringsskåp, men du måste gå cirka 2 km för att komma till Farm Tomita (Google Maps). Under högsäsong stannar tåget däremot också vid Lavender-Farm Station (Google Maps), precis framför plantskolan. Men se upp: här finns inga förvaringsskåp.

Farm Tomita.

Farm Tomita är en av Furanos mest kända sevärdheter, framför allt känd för sina spektakulära lavendelfält som på sommaren förvandlas till ett riktigt hav av färger och dofter. Men även i slutet av maj stod flera andra blommor i blom, och jag tyckte att det var en fin plats att besöka. Åtminstone när jag var där var inträdet gratis. Håll koll på tågtiderna och försök att planera så att du kommer tillbaka till stationen och kan ta ett tåg till Bibaushi Station (Google Maps). För övrigt tror jag inte att det fanns några förvaringsskåp här.

Från stationen gick jag sedan till Shikisai-no-oka (Google Maps), en stor blomsterpark känd för sina färgsprakande blomsterfält på de mjukt böljande kullarna, som på sommaren skapar ett av Hokkaidōs mest ikoniska landskap. Inträdet kostar bara från juli till september. Ett alternativ som ligger lite närmare stationen är Kanno Farm (Google Maps). Jag har inte varit där, men jag tror att det kan vara en ganska liknande upplevelse. Därifrån tog jag sedan första tåget till Asahikawa Station (Google Maps).

Om du vill finns det däremellan också sjön Shirogane (Google Maps), som går att nå med kollektivtrafik, men logistiskt sett blir det ganska krångligt. Jag struntade i det, men framför allt om du har bil kan det vara värt att överväga. Om vi håller oss till vandringar kan du också överväga slingan Mount Tokachi–Mount Biei (AllTrails). Det verkar vara en riktigt fin vandring, men som jag just sa är den inte lätt att genomföra med enbart kollektivtrafik.

Shikisai-no-oka.

Boende i Furano

Jag bodde på Hostel Tomar, förmodligen ett av de bästa hostelen under hela min resa i Japan. Mycket välskötta och rena utrymmen inomhus. Rekommenderas varmt.

Ta sig till Furano

Om du kommer från Sapporo rekommenderar jag bussen Highway Furano Go. Den gör ett par stopp i staden, och om du befinner dig i centrum är den smidigaste hållplatsen förmodligen Hokkaido Chuo Bus Sapporo Terminal (Google Maps). Om du vill kan du betala direkt ombord med IC-kort. Bussen syns också på Google Maps om du använder kollektivtrafikfunktionen. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Furano.

Asahikawa och Daisetsuzan nationalpark

Asahikawa är Hokkaidōs näst största stad och en utmärkt bas för att utforska öns inre delar, särskilt den närliggande Daisetsuzan nationalpark.

Att göra och se i Asahikawa

Själv nöjde jag mig med att besöka nationalparken, men om du letar efter något att göra i staden rekommenderas ofta djurparken (Google Maps).

Daisetsuzan nationalpark

Daisetsuzan nationalpark är Japans största nationalpark: ett enormt vildmarksområde med vulkaniska berg, skogar och alpina landskap. Det var en av mina favoritplatser under hela resan. Jag rekommenderar att du tar morgonens första buss, som när jag var där gick runt 7:00, beroende på vilken hållplats du kliver på vid. Tiderna finns också på Google Maps och slutdestinationen är Asahidake Visitor Center (Google Maps). Åtminstone när jag var där gick det bara att betala kontant.

Berget Asahidake.

När du har kommit fram till besökscentret har du flera alternativ. Det enklaste är att ta linbanan (Google Maps). Från slutstationen kan du ta dig upp till toppen av berget Asahidake (Google Maps) med cirka 700 meters höjdskillnad. Leden är riktigt lätt att följa, men spåret hittar du också på AllTrails. Om även det verkar för krävande kan du helt enkelt promenera runt linbanestationen, där du hittar några små sjöar och flera utsiktsplatser.

Om du däremot bestämmer dig för att gå upp på toppen av berget Asahidake rekommenderar jag att du inte går tillbaka samma väg utan går hela slingan som beskrivs på AllTrails. Jag tyckte att den var riktigt trevlig: fantastiska vyer, väldigt lite folk och till och med naturliga varma källor där du kan blöta fötterna. Se dock upp med ledens skick. Under mitt besök, i början av juni, låg det fortfarande en hel del snö, framför allt på norra sidan av berget Asahidake. Jag stötte inte på några särskilt farliga eller exponerade partier, men det är definitivt något att ta hänsyn till och kontrollera innan du ger dig av.

Daisetsuzan nationalpark.

Till sist, om du som jag vägrar att ta linbanan, kan du gå upp till fots från besökscentret. Leden är tydligt inlagd på Organic Maps och lätt att följa, men den lägger till ungefär 500 meters höjdskillnad till. Om du går både upp och ner till fots och dessutom går slingan som beskrivs ovan blir dagen dock ganska krävande. Jag kom tillbaka precis i tid för att hinna med dagens sista buss, som när jag var där gick 15:40.

Boende i Asahikawa

Jag bodde på Asahikawa Ride. Även om byggnaden inte direkt är modern är hostelet väldigt bekvämt och har ett bra läge i förhållande till tågstationen. Ägaren är riktigt vänlig och trevlig. Rekommenderas.

Ta sig till Asahikawa

Om du kommer från Furano kan du helt enkelt ta tåget direkt till Asahikawa Station (Google Maps), som jag beskrev tidigare. Om du i stället kommer direkt från Sapporo är highway bus visserligen lite långsammare, men den kostar ungefär hälften. Om du befinner dig i centrum är den smidigaste hållplatsen förmodligen Hokkaido Chuo Bus Sapporo Terminal (Google Maps).

Jag vill dessutom nämna att Asahikawa Airport (Google Maps) har direktflyg till Tokyo, Nagoya och Osaka till mycket konkurrenskraftiga priser. Beroende på din resrutt är det värt att överväga den som in- eller utgångspunkt för ön. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Berget Asahidake.

Utoro Onsen och Shiretoko nationalpark

Utoro Onsen är en liten by med varma källor som fungerar som porten till Shiretoko nationalpark och halvön med samma namn, där skogar, berg och orörda kuster rymmer ett av de områden i världen som har den högsta koncentrationen av brunbjörnar.

Att göra och se i Utoro Onsen och Shiretoko nationalpark

I själva Utoro Onsen finns det inte mycket att göra. Det enda jag rekommenderar är att gå och titta på solnedgången från Oronko Rock (Google Maps). Toppen når du i slutet av en kort led. I övrigt: njut av ett bad i onsen.

Shiretoko nationalpark

Kanske var det för att jag hade höga förväntningar och därför var lätt att göra besviken, kanske för att jag inte såg en enda björn, kanske för att det fortfarande låg mycket snö på högre höjd, eller så var det helt enkelt för att det är ganska begränsande att besöka parken med kollektivtrafik. Faktum är att mitt besök inte var särskilt minnesvärt. Lägger vi dessutom till att den ligger bokstavligen mitt ute i ingenstans och att det tar flera timmars resa att ta sig dit, är det ärligt talat inte ett resmål som jag varmt kan rekommendera. Besöket var ändå trevligt, men med tanke på den tid och möda det krävs för att ta sig dit tror jag att det finns andra platser i Japan som förtjänar högre prioritet.

Nåväl, låt mig börja med att säga att du på den här sidan hittar tabellen med tiderna för bussarna till parken. När du väl har kommit fram till Utoro Onsen är det i alla fall ganska lätt att få tag på all information du behöver. Jag rekommenderar att du börjar besöket med att ta bussen till Shiretoko Goko (Google Maps). Här finns en ungefär 2 km lång rutt på en upphöjd gångbro, som du kan gå helt på egen hand. Med lite tur kan du också få syn på någon björn. Gångbron har ett elstängsel längs hela sträckan för att hindra brunbjörnarna från att ta sig upp på den.

Upphöjd gångbro

Om du vill finns det också längre rutter som ger större chanser att se djurlivet, men under björnarnas mest aktiva period, från 10 maj till 31 juli, är det obligatoriskt att delta i en organiserad tur. Den långa rutten, som tar ungefär 3 timmar, kostar 6 000 yen, medan den korta, på ungefär en och en halv timme, kostar 3 600 yen. Jag struntade i det. Hur som helst är det här den officiella webbplatsen, där du hittar all uppdaterad information.

När du är klar med besöket tar du första bussen tillbaka till Shiretoko National Park Nature Center (Google Maps). Här finns en liten men intressant utställning om nationalparken, som är bra för att lära sig lite mer innan du fortsätter. Från centret utgår också en kort led till vattenfallet Furepe (Google Maps): längs vägen såg jag en hel del hjortar. Om du lyckas pussla ihop busstiderna bra kan du också ta dig till sjön Rausu (Google Maps). Busshållplatsen är den här (Google Maps), och därifrån är det ungefär 3 km till fots till sjön. Leden är inlagd på Organic Maps, men tydligen kan det vara väldigt lerigt, så planera efter det. Om du har ytterligare en dag till förfogande utgår det också flera båtturer från Utoro Onsen som kan vara intressanta.

Vattenfallet Furepe.

Själv försökte jag i stället bestiga berget Rausu (Google Maps), men tyvärr var jag tvungen att vända ett par kilometer från toppen eftersom det fortfarande låg alldeles för mycket snö. Enligt vad jag har fått höra kan liknande förhållanden hålla i sig ända till mitten av juli, så kolla läget noga innan du ger dig av. Leden är den som beskrivs på AllTrails. Närmaste busshållplats är den här (Google Maps), men därifrån måste du ändå gå några kilometer längs vägen. Jag gick sträckan till fots, men det körde förbi en hel del bilar, så jag föreställer mig att du med lite tålamod också kan försöka lifta. Nära ledens början finns dessutom några riktigt fina naturliga varma källor (Google Maps), där jag absolut rekommenderar att du stannar på vägen tillbaka.

Boende i Utoro Onsen

Jag bodde på Shiretoko Village, ett väldigt traditionellt boende i äkta japansk stil med onsen inne i byggnaden. Jag tog ett privat rum för att unna mig lite i slutet av resan, men om du vill har de också sovsalar. Inte långt från busstationen. Rekommenderas.

Ta sig till Utoro Onsen

Åtminstone när jag var där gick det att ta sig till Utoro Onsen under samma dag med start från Asahikawa, men för att göra det måste du ta morgonens första Limited Express till Abashiri Station (Google Maps). Därifrån måste du ta lokaltåget till Shiretokoshari Station (Google Maps). På andra sidan vägen ligger busstationen (Google Maps), där bussarna till Utoro Onsen avgår. Tiderna finns på den här sidan.

Om du kommer direkt från Sapporo, eller måste tillbaka dit efter att ha besökt nationalparken, finns det också en daglig direktbuss som går på natten från Sapporo till Utoro Onsen och på dagen i motsatt riktning. Du kan boka den online på den här sajten. Välj ”Shiretoko” som destination, även om bussen i själva verket kommer fram till busstationen i Utoro Onsen. I avsnittet ”Ta sig runt i Japan” hittar du massor av annan användbar information.

Shiretoko nationalpark.

OKINAWA

Nicola, du har helt glömt bort Okinawa! Faktum är att jag medvetet valde att inte besöka ögruppen under den här resan. Jag skulle ha behövt åka dit i slutet av vintern, när klimatet ännu inte är särskilt gynnsamt för att njuta av havet, och några vänner som har varit där avrådde mig dessutom, framför allt på grund av de ganska höga kostnaderna för att ta sig till och besöka de vackraste öarna.

Okinawa är ändå ett resmål som jag är nyfiken på, framför allt för havet och för kulturen på Ryūkyūöarna, som skiljer sig mycket från den på det japanska fastlandet. Med tanke på när jag reste och vilken budget jag hade valde jag helt enkelt att prioritera andra delar av landet. Om målet framför allt är att hitta tropiska stränder och paradisöar finns det dessutom många alternativ i Asien som är lika vackra och klart billigare.

Det här är förstås resonemang som bygger på min indirekta erfarenhet och på de råd jag har fått: eftersom jag inte har besökt Okinawa vill jag inte ge något personligt omdöme om ögruppen. Om du bestämmer dig för att ta med den i din resrutt hittar du här en intressant guide som kan hjälpa dig att planera resan.

Himeji slott.

Förslag på resrutter i Japan

Här nedan listar jag några möjliga resrutter på 2, 3 och 4 veckor. Det finns förstås ingen perfekt resrutt för en viss tidsperiod, så se det som följer som ren inspiration och anpassa det efter dina intressen och din budget, med hänsyn till det du har läst hittills. Om ditt mål är att korsa hela landet från norr till söder, som jag gjorde, utan att hela tiden hoppa från ett resmål till ett annat varannan dag, rekommenderar jag minst två månader, helst ännu mer.

Tvåveckorsrutt i Japan

För den genomsnittliga resenären med två veckor i Japan tror jag att det är värt att enbart fokusera på centrala Japan. Det är förstås också den mest turistiga delen, men den garanterar att du får se alla höjdpunkter, som Tokyo, Kyoto, berget Fuji, Nara osv.

Tokyo (4 nätter)

Dag 1:

Besök norra Tokyo.

Dag 2:

Besök centrala Tokyo.

Dag 3:

Besök västra Tokyo.

Dag 4:

Besök södra Tokyo.

Fujis fem sjöar (1 natt)

Dag 5:

Buss från Tokyo på morgonen. Berget Ashiwada och utsiktsplatsen Sankodai är vad jag själv skulle göra, men det saknas inte alternativ.

Kyoto (3 nätter)

Dag 6:

Soluppgång vid Chureito-pagoden plus Fujiyoshida Street. Tåg mot Kyoto sent på förmiddagen. Filosofens stig och Higashiyama-distriktet på eftermiddagen.

Dag 7:

Bambuskogen i Arashiyama tidigt på morgonen. Olika tempel.

Dag 8:

Helgedomen Fushimi Inari-taisha tidigt på morgonen. Olika tempel.

Nara (2 nätter)

Dag 9:

Tåg Kyoto – Nara. Utforska centrala Nara.

Dag 10:

Utforska omgivningarna kring Nara: stigen Yamanobe-no-michi, Yoshino och några mindre kända tempel är alla utmärkta alternativ.

Himeji (1 natt)

Dag 11:

Tåg från Nara till Himeji. Besök slottet och sedan Shoshazan Engyoji-templet.

Hiroshima (2 nätter)

Dag 12:

Tåg från Himeji. Fredsparken i Hiroshima, Hiroshima slott och Shukkeien-trädgården.

Dag 13:

Ön Itsukushima. Om du ger dig av tidigt på morgonen kan du definitivt även hinna med ett kort besök i Iwakuni.

Dag 14:

Tillbaka till Tokyo.

Treveckorsrutt i Japan

Med en vecka extra till förfogande har du enligt mig i princip två alternativ. Det första är att använda tvåveckorsrutten ovan som grund och lägga till några mindre besökta resmål längs vägen. Efter Fujis fem sjöar kan du till exempel ta dig genom Kisodalen, fortsätta mot Nagoya och därifrån ta dig till Kyoto, där du sedan kan följa tvåveckorsrutten som jag beskrev tidigare. Alternativt kan du ta dig ända till Takayama och Kanazawa. Redan innan du lämnar Tokyo kan du stanna en natt extra i huvudstaden och ägna en dag åt Nikkō, Kamakura eller Hakone. En annan möjlighet är att ta med Kumano Kodo eller att tillbringa en natt i Onomichi och på så sätt dela upp resan mellan Himeji och Hiroshima.

Kort sagt skulle jag använda tvåveckorsrutten som mall och lägga till några stopp efter dina intressen, utan att nödvändigtvis försöka fylla varenda dag. Det andra alternativet är i stället att ägna hela veckan åt en annan ö. Hokkaidō eller Shikoku, till exempel, är båda tillräckligt stora för att motivera en hel vecka och kan ge en helt annan upplevelse än det Japan du möter längs den klassiska rutten Tokyo–Kyoto–Hiroshima.

Nara.

Fyraveckorsrutt i Japan

Med en månad eller mer till förfogande kan du börja fundera på att täcka en stor del av landet, förutsatt att du är beredd att förflytta dig ofta och att använda en del Shinkansen eller, vid behov, inrikesflyg. Som grundrutt kan du helt enkelt följa guiden i den ordning den är skriven. Ordningen på resmålen är nämligen tänkt för att korsa landet från söder till norr och samtidigt optimera förflyttningarna så mycket som möjligt. Med bara en månad till förfogande kan du förstås inte räkna med att besöka varenda resmål som nämns i guiden, men du kan definitivt komma nära. För enkelhetens skull kan du begränsa dig till att utforska ön Honshū och lägga till Shikoku och Hokkaidō bara om du har minst fem eller sex veckor till förfogande.

Hamarikyu-trädgården, Tokyo.

Ta sig runt i Japan

Japan har ett av de bästa kollektivtrafiksystem jag någonsin har använt. Framför allt är järnvägsnätet utmärkt: finmaskigt, effektivt och med förbindelser till praktiskt taget alla större städer och turistmål. Dessutom är en stor del av kollektivtrafiken helt integrerad med Google Maps, vilket gör det väldigt enkelt att planera förflyttningarna. Med det sagt, även om det på vissa linjer går att betala direkt med ett vanligt kontaktlöst kort eller via Apple Pay och Google Pay, rekommenderar jag ändå de flesta resenärer att använda ett IC-kort. Det är ett förbetalt kort som gör att du snabbt kan betala resor på de flesta kompatibla tåg, tunnelbanor, spårvagnar och bussar, och som dessutom kan användas för mindre köp i många butiker, restauranger och praktiskt taget alla stora närbutikskedjor.

Det finns flera olika IC-kort, bland annat Suica, PASMO och ICOCA. De har getts ut av olika trafikbolag, men ur resenärens perspektiv är de i stort sett utbytbara och kan användas på de nät som är anslutna till det nationella samtrafiksystemet. Om du har en iPhone rekommenderar jag själv det digitala Suica-kortet, som du kan lägga till direkt i appen Wallet och ladda via Apple Pay utan att behöva köpa ett fysiskt kort. Proceduren tar mindre än en minut: öppna Wallet, tryck på ”+”, välj ”Kollektivtrafikkort” och välj Suica. Jag rekommenderar dessutom att du aktiverar Express Mode, som gör att du kan använda kortet utan att låsa upp telefonen eller öppna Wallet: det räcker att hålla iPhonen mot läsaren.

På Android är situationen däremot mer komplicerad: mobilversionen av de japanska IC-korten beror på enhetens hårdvarustöd, och i praktiken är det i allmänhet inte ett pålitligt alternativ för telefoner som köpts utomlands. Om du använder Android är den enklaste lösningen därför att köpa ett fysiskt IC-kort. För utländska besökare finns det dessutom särskilda versioner som Welcome Suica och TOURIST PASMO, avsedda för korta vistelser. Båda gäller i 28 dagar och har ingen återbetalningsbar deposition; resterande saldo betalas däremot inte tillbaka när kortet går ut. Welcome Suica finns utan deposition, medan TOURIST PASMO infördes 2026 och också saknar deposition.

Helgedomen Fushimi Inari-taisha.

Welcome Suica kan köpas på flera ställen, framför allt på flygplatserna och de stora stationerna i Tokyo. TOURIST PASMO finns i stället på flygplatserna Narita och Haneda. För att ladda ett fysiskt IC-kort behöver du normalt använda kontanter: på de stora stationerna finns särskilda laddningsautomater, och det går också att ladda kortet i många närbutiker. Med fysiska kort ska du leta efter automater som är kompatibla med symbolen för ditt IC-kort. Med det sagt finns det, framför allt på den japanska landsbygden, vissa buss- och tåglinjer där det inte går att betala med någon elektronisk metod alls. I de fallen finns det vid ingången till fordonet en automat där du ska ta en liten lapp med ett nummer. Numret anger hållplatsen eller stationen där du klev på och används för att räkna ut priset du ska betala när du kliver av. Oftast finns det också en skärm som i realtid visar priset för varje nummer.

När det är dags att kliva av räcker det normalt att stoppa in lappen i den särskilda automaten och betala priset kontant. Se därför till att ha med dig 1 000-yensedlar och några mynt: även om automaten kan ge växel går det i regel inte att växla större sedlar, som 5 000-yensedlar. Ett par gånger hände det mig till och med att jag gick in på en station med mitt IC-kort och sedan klev av på en liten avlägsen station utan någon terminal där jag kunde registrera utcheckningen. I sådana fall händer inget allvarligt: om det finns personal räcker det att förklara vad som har hänt, så får du betala resan kontant. En gång fanns det däremot bokstavligen ingen där, och även om det inte var meningen slutade det med att jag inte betalade alls. Men se upp, för det här spärrar IC-kortet: systemet registrerar nämligen incheckningen men inte utcheckningen, så resan förblir öppen. För att kunna använda kortet igen måste du vända dig till personalen på en station, som får rätta till transaktionen manuellt. Det hände mig ett par gånger och det är definitivt något att ha i åtanke, eftersom ditt IC-kort utan den här proceduren i princip blir oanvändbart.

Hiroshima slott.

Tåg i Japan

I stora drag finns det tre typer av tåg i Japan. Först och främst finns de ”vanliga” tågen, som motsvarar våra regionaltåg i Italien och stannar vid praktiskt taget varje station längs linjen. I de flesta fall räcker det att använda ditt IC-kort för de här tågen: du drar det i läsaren när du går in på stationen och igen när du går ut, precis som du skulle göra i tunnelbanan. Sedan finns det Limited Express, som du kan se som snabba regionaltåg: de gör färre stopp och kräver ett tillägg utöver grundpriset. Det är just här som systemet kan bli lite mindre intuitivt. I grunden behövs det två delar för att ta ett Limited Express: grundpriset och tillägget för Limited Express, som inkluderar sittplatsen. Om du har ett IC-kort dras grundpriset helt enkelt från kortet; biljetten till Limited Express måste du dock köpa separat. Om du däremot inte använder ett IC-kort måste du köpa båda.

Jag tog Limited Express bara ett par gånger och köpte alltid biljetten direkt i biljettluckan, så när det gäller automaterna talar jag inte av egen erfarenhet. Tydligen finns det på de linjer som använder det här systemet särskilda automater för Limited Express, oftast nära stationen eller på själva plattformen där tåget avgår. När du köper biljetten för sittplatsen ska du se till att välja Reserved Seat och sedan den plats du föredrar. Automaten skriver ut en biljett med vagnsnummer och platsnummer. Det finns också alternativet Non-Reserved Seat, som kan användas när alla reserverade platser är slutsålda men du ändå vill åka med tåget. I så fall får du bara sätta dig på de tillgängliga platser som är markerade som lediga. Om platsen du har valt blir bokad av en annan passagerare under resan måste du lämna den och flytta på dig.

Stigen Yamanobe-no-michi.

Till sist finns de berömda Shinkansen, de så kallade ”kultågen”, i praktiken den japanska motsvarigheten till de italienska höghastighetstågen. Det låter kanske absurt, men under min resa i Japan tog jag aldrig något. Anledningen är ganska enkel: på de viktigaste sträckorna där det skulle vara vettigt att åka höghastighetståg finns det också så kallade highway bus, som jag skriver om längre fram, och som i många fall kostar bokstavligen hälften, om inte till och med en tredjedel. De är förstås också mycket långsammare, men för den som, som jag, inte har särskilt ont om tid och hellre sparar pengar var valet praktiskt taget alltid självklart.

Jag förväntar mig förstås inte att det är så för alla: jag föreställer mig att det för vissa är en självklar del av reseupplevelsen i Japan att åka Shinkansen minst en gång. I så fall kommer här ett par användbara tips. För det första kan du boka biljetterna direkt online via den officiella webbplatsen. Dessutom behöver du inte oroa dig särskilt mycket för bagaget: på Shinkansen kan du utan problem ta med dig även ganska stora resväskor. Om summan av bagagets höjd, bredd och djup inte överstiger 160 cm behövs ingen särskild bokning. För bagage med en sammanlagd storlek mellan 160 och 250 cm måste du däremot boka en plats med utrymme för skrymmande bagage.

Dazaifu.

Om du reser med mycket bagage och hellre slipper släpa på det från stad till stad kan du dessutom använda någon av de många bagagetransporttjänster som finns i Japan, som den här. De skickar resväskorna direkt från ett boende till ett annat, så att du kan resa mycket bekvämare, och de kan vara särskilt användbara när du förflyttar dig med tåg. Jag vill dessutom påpeka att Shinkansen i vissa fall i princip går parallellt med de traditionella järnvägslinjerna. De senare är förstås mycket långsammare, men också klart billigare. Problemet är att Google Maps brukar visa de snabbaste alternativen först, som nästan alltid inkluderar Shinkansen. För att komma runt problemet kan du, när du söker en förbindelse, sortera resultaten efter lägsta kostnad: på så sätt hittar du lätt eventuella billigare alternativ.

Till sist har du kanske hört talas om JR Pass, ett pass som gör att du kan resa obegränsat under en viss period på de flesta linjer som drivs av Japan Railways. Det gäller dock inte på de privata järnvägslinjerna, och det finns några undantag även inom JR-nätet, så det är viktigt att alltid kolla vad som faktiskt ingår. Du kanske undrar om det är värt att köpa det. Förr i tiden var svaret ganska självklart för många resenärer, men under de senaste åren har priset gått upp rejält och i dag är det inte längre nödvändigtvis lönsamt. Om du inte planerar ett riktigt kraftprov, med många och långa tågresor, blir det ofta billigare att betala för de enskilda resorna. Som tur är är det ganska enkelt att räkna ut vilket av de två alternativen som lönar sig, särskilt om du redan har en tydlig resrutt: använd den officiella JR Pass-kalkylatorn, lägg in alla sträckor du planerar att åka och jämför den totala kostnaden för de enskilda resorna med passets pris. På så sätt kan du med ganska stor säkerhet veta vilken lösning som lönar sig i ditt fall.

Matsumoto slott.

Bussar i Japan

Generellt finns det två typer av bussar. Den första är stadsbussarna, som enligt min erfarenhet är helt integrerade med Google Maps och i storstäderna normalt kan betalas med IC-kort. Med det sagt kan, framför allt på den japanska landsbygden, även det så kallade ”lappsystemet” som jag beskrev tidigare dyka upp.

På stadsbussarna, liksom på spårvagnarna, är systemet extremt metodiskt: normalt kliver man på genom bakdörren och av genom framdörren. De så kallade Highway Bus är däremot något helt annat. De utgår oftast från riktiga busstationer, kör långa sträckor och gör relativt få stopp. På de längre resorna görs ofta också en paus vid en rastplats, och ombord finns i regel wifi och bekväma säten. Resan är kort sagt bekväm, i perfekt japansk stil.

Som jag nämnde tidigare är Highway Bus nästan alltid det billigaste sättet att ta sig medellånga och långa sträckor i Japan. Beroende på sträckan kan priset vara hälften så högt som tågets, eller till och med lägre, särskilt jämfört med Shinkansen. För den som reser med en liten budget finns det dessutom en annan viktig fördel: vissa Highway Bus kör på natten, så att du även sparar in en natts boende.

Itsukushima.

Tyvärr är de här bussarna inte alltid integrerade i Google Maps. Det finns därför flera plattformar för att söka och boka biljetter, bland annat några av de största nationella operatörerna som Willer Express, Japan Bus Online och Highwaybus, plus många regionala operatörer. Jag har försökt få med alla de mest användbara länkarna i guiden, men det viktigaste budskapet jag vill förmedla är enkelt: lita inte blint på Google Maps när du ska planera bussresor i Japan. Framför allt utanför storstäderna är det mycket troligt att det finns förbindelser eller alternativ som Google Maps helt enkelt inte visar.

Hyra bil i Japan

Själv förflyttade jag mig enbart med kollektivtrafik, men ingen hindrar dig från att göra en roadtrip i Japan. Att hyra bil är nämligen ett alternativ som en del resenärer överväger, tack vare de relativt korta avstånden, vägarna som i regel är i utmärkt skick och trafiken som ofta flyter bra. Själv tror jag dock att bil framför allt är vettigt på regional nivå, snarare än för att korsa hela landet. Den kan vara särskilt smidig för att ta sig till sevärdheter, tempel och vandringar som är svårare att nå med kollektivtrafik. Om din resrutt är koncentrerad till storstäderna och de resmål som har bäst förbindelser skulle jag fortsätta att föredra kollektivtrafiken. Om du däremot vill utforska mer avlägsna hörn av landet kan en hyrbil verkligen göra skillnad. Om du är intresserad kan du kolla sajter som Discover Cars för att jämföra de olika alternativen. Obs! Japan kräver internationellt körkort. Om du redan befinner dig utomlands eller helt enkelt vill skaffa ett internationellt körkort online kan du göra det på den här sajten.

Tokyo.

Resa i Japan: kostnader

Under mina exakt 89 dagars resa gjorde jag av med 5 090,03 € allt inräknat, med undantag för reseförsäkringen och flygen tur och retur till Japan. Däremot har jag räknat med inrikesflyget från Hokkaidō till Tokyo. I praktiken täckte jag med knappt 60 € om dagen alla förflyttningar inom landet, mat, boende och diverse aktiviteter. Min resestil var ganska billig: jag sov nästan uteslutande på hostel, tog aldrig Shinkansen, dricker inte och röker inte och tror att jag bara sällan har lagt mer än 10 € på en enskild måltid. Samtidigt unnade jag mig allt: jag besökte allt jag ville se, jobbade inte som volontär, liftade inte och använde inga andra knep för att hålla nere utgifterna så mycket som möjligt, och jag förflyttade mig en hel del och korsade bokstavligen landet från norr till söder. Kort sagt, även om 60 € om dagen kan verka lite är det lika sant att Japan går att besöka för ännu mindre pengar. Min budget är alltså inte nödvändigtvis det absoluta minimum, utan snarare vad jag gjorde av med när jag reste väldigt billigt, utan att för den skull avstå från de upplevelser och platser som verkligen intresserade mig.

Kostnad för boende i Japan

De viktigaste turistmålen har ett stort utbud av hostel, som är mycket populära även bland japanska resenärer, som ofta utgör majoriteten av gästerna, framför allt utanför de platser som utlänningar besöker mest. Till skillnad från andra resmål, som Sydostasien, brukar priserna vara högre på helgerna, just eftersom inhemsk turism utgör en viktig del av efterfrågan. Den hårda konkurrensen mellan boendena garanterar ändå mycket valuta för pengarna, med generellt hög standard. Med det sagt kostar en säng i sovsal på ett bra hostel normalt 20–30 € per natt, beroende på resmålet, och under högsäsong, som under körsbärsblomningen, kan priserna utan vidare fördubblas. Körsbärsträden må vara vackra att se, men om budgeten är en prioritet skulle jag tänka mig noga för innan jag planerade en resa till Japan just då: med flyg, boende och transport kan högsäsongen få den totala kostnaden för resan att stiga märkbart. Se också upp med Golden Week, en samling av fyra nationella helgdagar mellan slutet av april och början av maj. Det är en av årets mest besökta perioder på grund av japanernas egna resor, lite som Ferragosto i Italien. Därför är det även i det här fallet bäst att boka i god tid och räkna med högre priser.

Kostnad för transport i Japan

Som jag nämnde tidigare är kollektivtrafiken i Japan bland den bästa jag någonsin har haft att göra med, men tyvärr är den inte direkt billig, framför allt när det gäller medellånga och långa resor mellan städerna. För den som gör en rundresa och vill korsa flera delar av landet är det därför mycket troligt att transporterna blir den tyngsta posten i budgeten, även om du reser billigt.

Templet Hase-dera.

Kostnad för mat i Japan

Det japanska köket är inte bara utsökt utan också relativt billigt. Kostnaden beror förstås på vilken typ av restaurang du väljer, men om du inte har alltför höga krav är det inte svårt att lägga mindre än 10 € på en måltid. För den som verkligen håller koll på budgeten har de olika närbutikerna, som 7-Eleven, FamilyMart och Lawson, ett bra utbud av färdigrätter som, när allt kommer omkring, inte alls är dumma. Även i mataffärerna hittar du god, färsk sushi till klart rimliga priser. Jag rekommenderar dessutom de japanska ”snabbmatskedjorna”, som ger utmärkt valuta för pengarna. Bland mina favoriter finns Sukiya, Matsuya, Nakau och Yoshinoya, men det finns många fler. På de här ställena kan du utan problem slå dig ner och äta en mättande måltid av god kvalitet för betydligt mindre än 10 €.

Övriga kostnader (uttag och SIM-kort)

Vi börjar med kostnaderna för uttag, som du kan få ner till noll genom att använda de bästa korten för resor. Uttagsautomaterna som finns i praktiskt taget varje 7-Eleven gör att du kan ta ut pengar utan avgifter med ett Mastercard. Även med ett Visa är kostnaderna ganska låga: 110 yen för uttag under 10 000 yen och 220 yen för större belopp. Jag tog nästan alltid ut pengar här. Med det sagt borde även uttagsautomaterna från Japan Post Bank (JP Bank) och AEON Bank låta dig ta ut pengar gratis med många internationella kort.

Templet Yakushiji.

När det gäller SIM-kort är de viktigaste mobilnäten i Japan au, NTT docomo, Rakuten Mobile och SoftBank. Om du bara besöker storstäderna spelar det ungefär ingen roll vilket du väljer, men när du börjar ta dig till mer avlägsna områden brukar NTT docomo ha den mest heltäckande täckningen, och därför föredrar jag det för en resa som även omfattar landsbygd och berg. Problemet är att, åtminstone när jag var där, de vanliga abonnemangen hos de japanska operatörerna i princip var förbehållna dem som bor i landet eller i alla fall har ett långtidsvisum. Jag försökte också aktivera ett eSIM online hos Ahamo, en virtuell operatör som använder NTT docomos nät, men utan att lyckas. Även när jag gick direkt till några butiker blev jag systematiskt hänvisad till de olika förbetalda SIM-korten för turister.

Till slut valde jag ett eSIM från Ubigi, som just använder NTT docomos nät i Japan. Åtminstone under min resa tyckte jag att deras paket var billigare än de klassiska förbetalda SIM-korten för turister, och dessutom klart smidigare: du kan helt enkelt köpa och installera ditt eSIM online före avresan utan att behöva slösa tid när du väl är framme. Med det sagt förändras marknaden hela tiden, och när du läser den här guiden kan det ha blivit enklare även för turister att få tillgång till vanliga abonnemang.

Yoshikien-trädgården.

Resa i Japan: säkerhet

Japan är, tillsammans med Singapore, Taiwan och Hongkong, ett av de länder där jag har känt mig tryggast under alla mina resor. Missförstå mig inte, brottslighet finns även här, men det handlar om relativt sällsynta företeelser, och på det hela taget är Japan utan tvekan ett mycket säkert resmål, även för den som reser med barn. Som överallt annars i världen är det ändå alltid bra att använda sunt förnuft, men av egen erfarenhet är säkerheten verkligen en av de sista saker jag skulle oroa mig för under en resa i Japan.

Planerar du en resa till Japan? Ta en titt på de här inläggen:

Vilken resryggsäck du ska välja

Vad du ska ta med på resan

Har du några frågor? Aktuell information? Tveka inte att lämna en kommentar eller skriv till mig på Instagram!

Eftersom jag inte längre har några annonser på sajten: om du tyckte att artikeln var till hjälp får du gärna köpa din reseförsäkring via någon av länkarna här på sajten. På så sätt stöttar du mitt arbete utan någon extra kostnad för dig. Bor du i EU eller Storbritannien rekommenderar jag True Traveller. För alla andra rekommenderar jag HeyMondo, som ger 5 % rabatt. Tack för ditt stöd!

För donationer/virtuella pizzor och öl 🙂

Gillade du inlägget? Pinna det!



Leave a Reply