Chile är ett riktigt speciellt land. Från norr till söder är det över 4 000 km långt, och på det bredaste stället är det knappt 240 km brett. Det gör att landet genomkorsas av minst 7 helt olika klimat, från världens torraste öken till chilenska Patagoniens extrema kyla, och det är precis det som gör det så unikt.
Jag tillbringade 7 veckor med att backpacka från norr till söder genom det land som med god marginal är mitt favoritland av alla jag besökt i Sydamerika. Med den här guiden vill jag hjälpa dig att planera din resa så bra som möjligt, som alltid med ett öga på budgeten.
Snabbmeny

Lago Pehoé i Torres del Paine.
Med tanke på landets karaktär är det verkligen svårt att peka ut den bästa perioden för ett besök, om man inte pratar om enskilda regioner.
Går att besöka året runt, där sommarperioden (december–mars) är lite varmare, även om nätterna ändå är svala tack vare höjden. Under vintern kommer den knappa nederbörden, i form av åskväder.
Här är klimatet medelhavsklimat och alltså mycket likt det i Italien, med temperaturer på 0–13 grader på vintern (juni–augusti) och varma somrar (december–mars) med temperaturer mellan 15 och 35 grader. I princip går hela området att besöka året runt.
Vi pratar om en mycket stor region där klimatet förstås blir mer extremt ju längre söderut du kommer. Vissa områden, särskilt i Patagonien, blir helt otillgängliga under vintern (juni–augusti), och många boenden och turistaktiviteter stänger. I allmänhet avråds det starkt från att resa mellan maj och september, särskilt från Puerto Montt och söderut.
Sommaren (december–mars) är med god marginal den bästa perioden för att besöka södra Chile, men också den period som drar till sig massorna: nationalparker som Torres del Paine invaderas bokstavligen av turister och campingplatser och refugios måste bokas flera månader i förväg. Den bästa kompromissen för att besöka området är förmodligen oktober, november och april.
Sommaren (december–mars) är utan tvekan den mest populära perioden. Under resten av året är klimatet ändå tempererat, så ön går att besöka även då.
Sammanfattningsvis: om du planerar en resa till Chile som även omfattar chilenska Patagonien, och mer generellt södra delen av landet, är de bästa månaderna för att åka oktober–november och mars–april, om du vill ha en bra kompromiss mellan klimat, platser som inte är för överfulla och rimligare priser.

Påskön.
Med italienskt pass (som är giltigt i mer än 6 månader) får du ett gratis turistvisum på 90 dagar från den dag du reser in i landet (reglerna skiljer sig åt beroende på medborgarskap, så kolla vad som gäller för dig).
Det går att förnya visumet genom att lämna landet och sedan resa in igen, även samma dag. Det här förfarandet, som på resenärsjargong kallas ”visa-run”, kan i teorin upprepas i det oändliga.
Chile kräver inga obligatoriska vaccinationer, men hepatit A och B rekommenderas.
För uppdaterad information om visum och annat rekommenderar jag att du kollar reseinformationen från utrikesministeriet i ditt eget land (till exempel UD:s reseinformation i Sverige).
Låt dig inte skrämmas av avstånden, inrikesflygen är ganska billiga och det enda verkliga måstet norr om Santiago är San Pedro de Atacama. För allt annat ska du bege dig söderut, där landets sanna skönhet finns.
I den här guiden anges priserna i den lokala valutan, som heter ”chilensk peso” och ofta förkortas ”CLP”. Växelkursen är cirka 1€ = 1 100 CLP. För den aktuella kursen rekommenderar jag att du tittar på den här sidan.

Obs! Flera gånger under guiden hittar du länkar till https://www.alltrails.com/. Om du vill använda offlinenavigering direkt i AllTrails-appen måste du gå över till proversionen. Du kan dock komma runt problemet genom att ladda ner koordinaterna från sajtens skrivbordsversion i formatet ”Google Earth KML” och sedan ladda upp dem i Organic Maps, som är en av mina absoluta favoritappar för resor.
Santiago de Chile, som vanligtvis bara kallas ”Santiago”, är landets huvudstad och även dess kulturella och ekonomiska centrum. I staden bor ungefär en tredjedel av hela befolkningen. Med sitt geografiska läge är det en av få platser i världen där du samma dag kan åka skidor i de närliggande Anderna och sedan ta ett dopp i havet!
Som alltid i en storstad rekommenderar jag att du hakar på en gratis walking tour, särskilt om du pratar lite engelska eller spanska. Titta här. Hur som helst listar jag nedan det som enligt mig är det mest intressanta att göra, förutom den klassiska promenaden i centrum till Plaza de Armas (Google Maps) och ett besök vid presidentpalatset (Google Maps).
Det här museet (Google Maps) samlar vittnesmål, filmer och dokument om diktaturen under general Pinochet. Besöket är gratis och verkligen intressant. Öppettider: 10–18 från tisdag till söndag.
Det ligger cirka en timmes promenad från centrum genom barrio Brasil – som är fint – eller så kan du ta tunnelbanan och kliva av vid Quinta Normal.
På andra sidan gatan finns en park med flera andra museer, bland annat Naturhistoriska museet (Google Maps), som inte alls är dåligt och dessutom är gratis.
Cerro San Cristóbal (Google Maps) ligger i ”Parque San Cristóbal” och från toppen har du en utmärkt utsikt över staden. Du kan ta linbanan upp (1 500 $ enkel resa, 2 000 $ tur och retur) eller gå i cirka 40 minuter. Inne i parken finns en botanisk trädgård, en djurpark och två pooler.
Andra intressanta parker är Parque Las Esculturas (Google Maps) och Parque Cerro Santa Lucía (Google Maps), nära centrum.

Cerro San Cristóbal.
Stadsdelen Bellavista, som ligger ungefär mellan Cerro San Cristóbal och Parque Cerro Santa Lucía, är full av barer, restauranger och graffiti. Den anses vara stadens hipsterkvarter och har en ung och alternativ atmosfär. Det är ett utmärkt ställe att gå ut på kvällen, men också bara att ta en promenad på eftermiddagen.
Det här är förstås bara några av de många aktiviteter som en stad som Santiago erbjuder, men de borde hålla dig sysselsatt ett par dagar, så att du sedan kan ägna din tid åt mer intressanta resmål.
Boende i Santiago
Eco-Hostal Tambo Verde ligger bra till, erbjuder en utmärkt frukost som ingår i priset och är ett av de billigaste alternativen i centrum. Och som namnet säger står det här hostelet helt bakom miljösaken, med en rad riktigt intressanta initiativ, medan Hostel Forestal är idealiskt för dig som vill ha hotellservice till låga priser mitt i centrum.
Staden, som ofta kallas Valpo, särskilt av de som bor där, ligger cirka 120 km väster om Santiago. Den är framför allt känd för sina färgglada hus och de otaliga graffitin som täcker den – sopbilarna inräknade!
Staden har ingen enskild sevärdhet som du absolut måste se, den verkliga attraktionen här är staden i sig. Mitt råd är att gå runt på dess gator och cerros (kullar), det finns fler än 40. Jag rekommenderar att du framför allt fokuserar på Cerro Alegre (Google Maps) och Concepción (Google Maps).
Ha kul med att leta upp de bästa graffitin, kanske genom att haka på den intressanta gratis walking touren, eller bara gå vilse på gatorna. Se till att åka med någon av stadens berömda offentliga hissar (300 pesos) minst en gång. De underlättar de ständiga uppförs- och nerförsbackarna som kännetecknar staden.

Verk av Inti Castro i Valparaíso
Boende i Valparaíso
Casa Volante Hostal ligger mitt i Cerro Concepción. Det är inte bland de billigaste alternativen, men läget är perfekt.
Ta sig till Valparaíso
Från Santiago går det massor av bussar, flera gånger i timmen. Knappt 2 timmar, cirka 3 000 CLP. För att komma till busstationen tar du tunnelbanans linje 1 och kliver av vid stationen Pajaritos.
Från La Serena går det bussar ungefär varje timme, 7 timmar, 15 000–20 000 CLP.
Staden är ett utmärkt mellanstopp, både om du ska vidare norrut i Chile och om du ska söderut. Den är den perfekta basen för att utforska den närliggande Valle del Elqui, där det finns många observatorier tack vare de optimala förhållandena för astronomiska observationer. I dalen finns också många vingårdar och vinkällare.
Staden har hela 29 kyrkor. Bland de mest intressanta finns: Iglesia Santo Domingo (Google Maps) och Iglesia San Francisco (Google Maps), som byggdes i början av 1600-talet och är stadens äldsta. Andra sevärdheter är Plaza de Armas (Google Maps), arkeologiska museet (Google Maps) där du kan se en moai från Rapa Nui (ett av huvudena från Påskön) och den japanska trädgården (Google Maps).
Det går att besöka flera observatorier, bland andra Cerro Tololo, men observatoriet Mamalluca, som byggdes just för att utbilda turister och utveckla turismen i området, är definitivt det mest populära. Alla hostel och hotell kan ordna turen till observatoriet och den varar vanligtvis från 19:00 till 23:00. Turerna hålls på engelska eller spanska och förutom att du får massor av information får du också möjlighet att ta bilder av himlakropparna du ser genom teleskopet. Priset för turen är 15 000–20 000 CLP.
Om du bestämmer dig för att övernatta i Vicuña kan du gå direkt till observatoriets kontor och boka ditt besök. Kostnaden borde i så fall vara 5 000 CLP.
Adress: Gabriela Mistral 260, Vicuña, Región de Coquimbo, Chile.
Dalen är en verkligt stämningsfull plats. Förutom att ha många observatorier har den en mycket stor produktion av vin och pisco, med gröna vingårdar som står i kontrast mot de torra bergstopparna som omger dem på båda sidor. Det finns ett par byar längs dalen: Vicuña (den största, där observatoriet Mamalluca ligger) och Pisco Elqui, som man hade rekommenderat mig men som jag tyckte var lite trist. Det slutade med att jag snabbt tittade runt i byn och sedan deltog i en tur på destilleriet Los Nichos, inte långt därifrån, som för 1 000 pesos erbjuder en guidad tur (på spanska) med avslutande provsmakning. Turerna går i teorin varje dag kl. 11:00, 13:00, 16:00 och 17:00. Rekommenderas.
Bussarna från La Serena till Valle del Elqui går varje timme från platsen under gångbron som korsar huvudgatan mitt emot köpcentrumet ”Puerta del Mar”. Biljetten kostar mellan 2 000 och 3 000 CLP beroende på destination i dalen.

Valle del Elqui.
Boende i La Serena
El Arbol Hostel är fantastiskt. Riktigt rent och välskött, med fantastisk personal och en härlig frukost. Det är svårt att hitta något fel på det här hostelet!
Ta sig till La Serena
Från San Pedro de Atacama kostar det 30 000–40 000 pesos och tar cirka 16 timmar, medan det från Santiago kostar 10 000–15 000 pesos och tar 6–7 timmar.
San Pedro är, tillsammans med Påskön och Torres del Paine, ett av Chiles tre mest populära turistmål. Staden är den perfekta basen för att utforska underverken i Atacamaöknen som omger den, liksom nationalreservatet Los Flamencos.
Det finns verkligen massor av aktiviteter i staden: arkeologiska platser, ridturer, lagunar, gejsrar, vulkaner att bestiga och mycket mer. De som känner mig vet att jag brukar undvika turer när det går och föredrar att ordna det på egen hand och billigt. Tyvärr kräver alla de här aktiviteterna att man följer med på en tur, eftersom den kollektiva trafiken i området i praktiken inte finns. Nedan listar jag några billiga aktiviteter och några andra som jag, trots priset, ändå rekommenderar.
Det billigaste sättet att besöka de här platserna är att hyra en cykel i någon av alla de butiker och hostel som erbjuder det (cirka 3 000 pesos för 6 timmar verkar vara ganska standard).
Från centrum av San Pedro till Tres Marías (Google Maps), där dalen ”tar slut”, är det cirka 17 km, mestadels platt genom surrealistiska landskap. Försök att ge dig av tidigt på morgonen för att slippa värmen, och ta med dig mycket vatten. Om du är i bra form rekommenderar jag att du börjar turen på egen hand med ett besök på Mirador de Kari (Google Maps), varifrån du har en utmärkt utsikt över dalen uppifrån, och sedan fortsätter ner i dalen.
Inträdet kostar 2 500 pesos före klockan tolv och 3 000 pesos efter klockan tolv.
Alternativet är att följa med på en tur (cirka 12 000 pesos plus inträde) som i princip bara står för transporten. Jag rekommenderar förstås cykeln!

Utsikt över Valle de la Luna från Mirador de Kari – Piedra del Coyote.
Som många öknar har även Atacamaöknen sina sanddyner. Den mest populära ligger i Valle de la Muerte (Google Maps) och det är dit alla turer tar folk för att åka sandboard.
Alternativet till en tur är att hyra cykel och bräda för 6 000 pesos och cykla till platsen (cirka 8 km). Det är tröttsamt att gå upp för dynen, så om du är två eller flera lönar det sig definitivt att hyra en bräda per 2–3 personer, så att man kan vila medan de andra åker ner.
Inträdet till Valle de la Muerte kostar 3 000 pesos.
Som jag redan sagt finns det jättemånga aktiviteter och turer i staden. Jag vill kort tala om två turer. Den första är den så kallade ”star touren”, som jag inte har gjort själv men som några vänner rekommenderade. Turen börjar med en förklaring av de olika stjärnbilderna, hur man känner igen vissa stjärnor/planeter osv., och avslutas med att man använder ett teleskop.
En annan extremt populär tur som jag varmt rekommenderar är tredagarsturen som slutar i Uyuni i Bolivia.
De olika byråernas resrutt är i princip standard och tar dig till riktigt otroliga platser: färgglada lagunar fulla av flamingor, gejsrar, snötäckta vulkaner, varma källor, märkliga bergsformationer och mycket mer, ända till saltöknen i Bolivia, där du om du vill kan kliva av och fortsätta din resa i Bolivia eller stanna kvar i jeepen och åka tillbaka till San Pedro.
Man åker i stora jeepar med 7 platser och sover i enkla boenden längs vägen. Allt ingår i priset, och trots att jag hört några obehagliga historier om att många förare missbrukar alkohol måste jag säga att vår förare var riktigt professionell och trevlig. Resan kan inte direkt kallas bekväm, men för den som är van att backpacka är det inget märkvärdigt, och hur som helst är det absolut värt det. Turen är i princip identisk med den många gör från Uyuni, fast åt andra hållet, och ungefär 30/40 % dyrare.
Om du vill läsa om vad tredagarsturen innehåller i detalj rekommenderar jag att du tittar på den här artikeln (på engelska).
Enligt mig är en byrå lika bra som en annan, så gå runt i San Pedro och välj den billigaste. Priset borde ligga runt 90 000 CLP. Till det priset ska du lägga 150 bolivianos för inträdet till Reserva Natural de Fauna Andina Eduardo Avaroa.

Gejsrarna i El Tatio.
Ta sig till San Pedro de Atacama
Från Iquique tar det 6–7 timmar, 15 000–20 000 CLP. Från La Serena kostar det 30 000–40 000 pesos och tar cirka 16 timmar. Det går också bussar till Argentina ett par gånger i veckan och en daglig förbindelse till Uyuni. Från Santiago, om du inte tänker stanna i La Serena, lönar det sig absolut att flyga. Bokar du i förväg kan du till och med betala mindre än 20 000 CLP.
Boende i San Pedro de Atacama
Hostal Open House är ett av de billigaste alternativen i centrum. Rey Lagarto Hostel är ett annat alternativ, lite utanför.
Det är en kuststad i norra Chile som inte ingår i den klassiska resrutten. Den har inte mycket att erbjuda förutom ett bra klimat året runt och de många stränderna. Det är definitivt värt att överväga den som stopp om du kommer från eller är på väg till Peru utan att passera Bolivia, eller om du vill ta dig till Bolivia utan att besöka södra delen av landet.
Som jag redan sagt är avkoppling på stranden huvudattraktionen, men det går också att åka sandboard och surfa. En annan intressant detalj är att det finns ett tullfritt område där du kan shoppa.
Boende i Iquique
Aotea Hostel Iquique är verkligen ett utmärkt hostel, hjälpsam personal, välutrustat kök och överlag en riktigt bra stämning.
Ta sig till Iquique
Om du kommer från eller ska vidare till Peru för att fortsätta din resa är det bästa sättet att ta sig till Arequipa i Peru att ta en buss till Arica, en colectivo över gränsen och till sist en ny buss till Arequipa. Förbindelserna är täta. Det finns dessutom avgångar till La Paz, Oruro och Cochabamba i Bolivia.

Utsikt över Iquique uppifrån.
Pucón är en liten stad mitt i sjöregionen. Det är ett extremt populärt resmål, både för inhemska turister och för utländska. Från staden, som ligger vid Villarricasjöns strand, har du fantastisk utsikt över vulkanen med samma namn, och för naturälskare finns det verkligen gott om aktiviteter.
Som jag redan sagt finns det massor av olika aktiviteter och utflykter. Fiske, rafting, kajak, skidåkning från maj till oktober, trekking och mycket mer. Som alltid listar jag bara några aktiviteter som är ”ett måste” och/eller billiga.
Vi börjar med attraktionen som många resenärer kommer till Pucón för. Vulkanen Villarrica är en av få vulkaner i världen som har en aktiv lavasjö. När du väl har kommit upp på toppen är det i princip mycket sannolikt att du får se lavan koka inne i kratern.
Bestigningen av vulkanen klarar vem som helst som är i hyfsad form, särskilt om du tar skidliften för den första delen (10 000 CLP). Det enda ”problemet” är att det är obligatoriskt att ha med en guide, och en tur kostar i genomsnitt 85 000 CLP, så det är inte direkt den klassiska billiga aktiviteten för den som backpackar. Så pass att jag, trots att många hade beskrivit det som en underbar upplevelse, inte kunde rättfärdiga utgiften, eftersom jag visste att jag några månader senare skulle få se lavasjön i vulkanen Masaya i Nicaragua.
För mer information hänvisar jag dig till den här utmärkta artikeln (på engelska).
Det här är definitivt en billig aktivitet. Salto El Claro (Google Maps) är ett riktigt vackert vattenfall som ligger bara 6 km från centrum av Pucón och därför lätt går att nå till fots (om du vill kan du ta en colectivo en bra bit av vägen).
Många hostel har en karta av typen den här som jag rekommenderar att du följer, eftersom Organic Maps märkligt nog inte har den sista delen av stigen inlagd och du skulle hamna på fel sida av vattenfallet… precis som jag!
Sammanfattningsvis är ett besök vid vattenfallet El Claro utan tvekan ett bra sätt att fördriva dagen utan att nödvändigtvis behöva spendera en förmögenhet. Rekommenderas.

Vattenfallet Salto El Claro.
Parken ligger cirka en timmes bussresa från Pucón och inträdet kostar 5 000 CLP under högsäsong och 2 500 CLP under lågsäsong. Här finns en hel del välskyltade stigar att följa.
Los Lagos (All Trails) är den mest populära och naturskönaste stigen. Gångtiden är cirka 6–7 timmar. Om du vill kan du lägga till någon annan stig, men kom ihåg att du absolut måste ta bussen kl. 17:10, utom i januari och februari då det går en buss kl. 19:30. Här hittar du en beskrivning (på engelska) av de olika stigarna, och många hostel har i alla fall en karta över parken med användbar information.
Reservatet ligger cirka 20 km från Pucón och är en minst sagt spektakulär plats. Inträdet kostar 5 000 CLP och du får en riktigt fin karta med förklaringar om floran och faunan. ”Sendero autoguiado” går att göra på en dag, det tar cirka 7 timmar (tur och retur) och kulminerar i en spektakulär utsiktsplats varifrån du kan se 4 vulkaner (Villarrica, Quetrupillán, Lanín och Llaima).
Vandringen är superrekommenderad och om du är intresserad går det dessutom att campa vid foten av utsiktsplatsen, på stranden av en av de många lagunerna, en riktigt otrolig plats.
Reservatet går att nå med kollektivtrafik från terminalen för landsbygdstrafik. Jag rekommenderar ändå att du ber hostelet eller hotellet bekräfta det, eller att du går direkt till terminalen.

Utsiktsplatsen i reservatet El Cañi, vulkanen Villarrica till höger.
Efter så mycket trekking är ett besök vid termalbaden alltid välkommet. Det handlar om 5 pooler nära en flod i en riktigt fin miljö. Vattnet håller mellan 30 och 40 grader och det sägs att ett besök är särskilt trevligt på vintern, av uppenbara skäl. Inträdet till termalbaden i högst 3 timmar kostar 8 000 CLP, medan bussen dit kostar 3 000 CLP (tur och retur).
Boende i Pucón
Chili Kiwi Lakefront är med god marginal det bästa hostelet i Pucón. Välutrustat kök, fantastisk personal och överlag en riktigt bra miljö. Det är inte ett partyhostel. Under högsäsong lönar det sig att boka i förväg.
Ta sig till Pucón
Från Santiago och Valparaíso i norr går det en hel del nattbussar från 15 000–20 000 pesos. Från Valdivia är det cirka 3 timmar.
Puerto Varas är en annan liten stad i sjöregionen som på sätt och vis liknar Pucón mycket, men är mindre turistisk och inte en del av resenärernas klassiska resrutt. Den är ändå intressant och full av attraktioner.
Det finns en hel del alternativ för dagsutflykter: trekking, fiske, kajak, rafting och skidåkning på vulkanen Osorno, som har en stolslift som är öppen året runt.
Vicente Pérez Rosales, som grundades 1926, är Chiles äldsta nationalpark. Inne i parken finns Lago Todos los Santos, Saltos de Petrohué och hela tre vulkaner: Osorno, Tronador och Puntiagudo. Inträdet till parken är gratis och det finns massor av utflykter på en eller flera dagar att göra. Turistkontoret i centrum av Puerto Varas har en ganska detaljerad karta med de olika stigarna och gångtiderna, och den som har campingutrustning kan tillbringa mycket mer tid med att utforska parken. Det följande är min rutt för en dagsutflykt.
Det går minibussar från centrum av Puerto Varas till Petrohué varje timme (från kl. 9, 2 000 CLP tur och retur). När du har kommit fram till sista hållplatsen rekommenderar jag att du tar ”Sendero Paso Desolación”. Efter en första platt sträcka börjar du klättra uppför vulkanen Osornos sluttningar, med otroliga vyer över sjön nedanför till höger om dig och själva vulkanen till vänster. Stigen är cirka 13 km lång, men jag rekommenderar att du bara går de första 5–6, eftersom du annars skulle få det mycket knappt med tiden (All Trails). Kanske går bussarna tidigare och kommer tillbaka tidigare i januari och februari, vilket ger dig mer tid, jag var där i april.
Hur som helst rekommenderar jag att du efter att ha gått en del av stigen går tillbaka till parkeringen och försöker lifta (extremt vanligt i Chile) eller väntar på den första minibussen tillbaka till Puerto Varas och kliver av efter cirka 6 km vid Saltos de Petrohué (Google Maps). Det är en serie små vattenfall som är riktigt fotogeniska med vulkanen Osorno i bakgrunden. Inträdet är 5 000 CLP, enligt mig lite för mycket, men det låter jag dig bedöma. Alternativet är att åka tillbaka till Puerto Varas utan att göra det här stoppet.

Saltos de Petrohué, vulkanen Osorno i bakgrunden.
Det är en liten by inte långt från Puerto Varas som grundades av tyska invandrare 1856, och det tyska inflytandet syns fortfarande tydligt. Vissa byggnader är riktigt välbevarade, så pass att man kan få känslan av att befinna sig i Tyskland i mitten av 1800-talet.
Det som just beskrevs är en del av ”Frutillar Bajo”, medan ”Frutillar Alto” är den nya delen av byn och därför inte lika fin och intressant för turister. Den lilla byn är lätt att utforska till fots.
Det går många minibussar från centrum av Puerto Varas, under dagens alla timmar.
Boende i Puerto Varas
Casa Azul är ett fantastiskt hostel. Inredningen är supervälskött, personalen är vänlig och hjälpsam, köket är rymligt och välutrustat. Det här är ett av de bästa hostelen jag någonsin bott på och jag kan inte rekommendera det nog. Det finns dessutom en hel del privata rum. Under högsäsong lönar det sig att boka i förväg.
Ta sig till Puerto Varas
Från Pucón är det cirka 5 timmar, 10 000 CLP med JAC. Från Santiago är det 13–14 timmar. Söderut finns täta minibussförbindelser till Puerto Montt (800 CLP).

Sendero Paso Desolación.
Det är en inte särskilt vacker hamnstad som för de flesta resenärer fungerar som utgångspunkt för att utforska Carretera Austral söderut, den närliggande ön Chiloé, göra en fjordkryssning till Puerto Natales eller helt enkelt avsluta sitt äventyr i Chile och korsa gränsen mot Bariloche i Argentina.
När det gäller kryssningen Puerto Montt – Puerto Natales är den här den givna sajten. Resan tar 4 dagar och 3 nätter, priserna varierar mycket beroende på typ av hytt och tid på året, men det börjar på minst 400 dollar för en säng i sovsal under högsäsong.
Från Puerto Montt till Bariloche är det 6–7 timmar med buss, 10 000–15 000 CLP.
Chiloé och Carretera Austral tar jag upp i de kommande avsnitten.
Boende i Puerto Montt
Casa Perla är det billigaste alternativet i staden. Stämningen är familjär i alla bemärkelser eftersom ägarna (extremt vänliga) bor i huset. Det är inte det bästa boendet, men för en natt går det alldeles utmärkt, och frukosten som ingår är en bonus.
Ta sig till Puerto Montt
Från Pucón är det cirka 6 timmar, 10 000 CLP med JAC. Det finns täta minibussförbindelser med Puerto Varas (800 CLP). Från Santiago är det billigare att flyga om du bokar i förväg. Även flyg till och från Punta Arenas (nära Puerto Natales – Torres del Paine) är riktigt billiga om de bokas i förväg, om du vill hoppa över Carretera Austral helt.
Chiloé är Chiles största ö och ett riktigt populärt turistmål under sommarperioden. Jag har inte själv besökt ön av tidsskäl, men det sägs att den har en alldeles särskild karaktär, något som många andra resenärer har bekräftat.
Hur som helst tipsar jag om den här artikeln (på engelska), där du kan få en uppfattning om ön.
Ta sig till Chiloé
Det går bussar från Puerto Montt i princip under dagens alla timmar. Det är cirka 3 timmar, 6 000 CLP.
Carretera Austral är en väg på 1 240 km som går från Puerto Montt till Villa O’Higgins. Bygget började 1970 och är fortfarande ett work in progress. Många sträckor är fortfarande grusvägar och inte i särskilt bra skick. Vägen går genom minst sagt spektakulära landskap, genom ett glest befolkat område där den vilda naturen fortfarande härskar.
Med den här miniguiden vill jag täcka de mest populära resmålen och ge användbar information för att du ska kunna njuta så mycket som möjligt av det här fantastiska äventyret, som alltid med ett öga på budgeten, eftersom hela området är extremt dyrt jämfört med resten av Chile, som redan i sig inte är ett särskilt billigt land.
Först av allt rekommenderar jag att du fyller på matförrådet i Puerto Montt, där det finns en stor stormarknad. Konserverade grönsaker, passerade tomater, ris, jordnötssmör och sylt till frukost samt frystorkade soppor är alla utmärkta alternativ.
Jag rekommenderar också att du tar ut tillräckligt med kontanter. I Puerto Montt finns en bankomat från Banco Security som, tillsammans med Banco Internacional, är en av de enda två chilenska banker som inte tar någon uttagsavgift.

Puerto Bertrand.
Det finns fyra sätt att ta sig fram längs vägen:
Själv använde jag en kombination av kollektivtrafik och liftning. Nedan listar jag de mest populära stoppen längs vägen.
Planerar du resan? Om du ännu inte har skaffat försäkring hittar du här min guide till de bästa reseförsäkringarna. Genom att köpa den via länkarna i guiden stöttar du den här sajten utan någon extra kostnad för dig.
Det är en liten stad i början av Carretera Austral som delvis förstördes av utbrottet i vulkanen med samma namn 2008.
Här är huvudattraktionen Parque Pumalín, som skapades 1991 efter att Douglas Tompkins (grundaren av varumärket ”The North Face”) köpt cirka 42 000 acres; under de följande åren köpte han ytterligare 700 000 och skapade en rad stigar, campingplatser och anläggningar som är öppna för allmänheten.
Här hittar du alla tillgängliga stigar samt information om campingplatser, parkens historia osv osv.
Jag gick bara stigen till vulkanen Chaitén, som jag rekommenderar (All Trails). Det är 2–3 timmar tur och retur för att komma till vulkanens rykande bas och sedan gå ner längs samma stig. Landskapet är, med tanke på det nyliga utbrottet, riktigt stämningsfullt.
Jag tog mig till början av stigen, några kilometer norr om Chaitén, genom att lifta, vilket gick riktigt lätt, men det finns också en dagstur till vulkanen som inkluderar transport och guide och som borde kosta cirka 5 000 CLP.

Stigen som leder till basen av vulkanen Chaitén.
Ta sig till Chaitén
Från Puerto Montt går Kemel bus varje morgon kl. 7:00. Resan är riktigt naturskön, bland fjordar och snötäckta berg. Den tar cirka 8 timmar inklusive två färjeöverfarter och kostar 14 000 CLP. Det finns också en färja som kommer varje vecka från Chiloé.
Boende i Chaitén
Jag bodde på hostelet Las Nalcas, som verkar vara det billigaste alternativet i staden. Damen är vänlig och det finns tillgång till köket. Det kostar 10 000 CLP per natt i sovsal. Överlag rekommenderar jag det.
Det är en liten by omgiven av berg, bara 16 km från gränsen till Argentina. Många kommer till den här byn, undangömd bland bergen, enbart för att åka rafting; längs den vackra floden finns forsar av klass 4 och 5. Det kostar cirka 45 000 CLP för en halvdagstur.
Förutom rafting finns det ett par utsiktsplatser runt staden och det närliggande ”Reserva Nacional Futaleufú”, som har ett par markerade stigar (gratis inträde). Turistkontoret (Google Maps) nära torget har kartor över stigarna i området.
Ta sig till Futaleufú
Det går två bussar om dagen på sträckan Chaitén – Futaleufú, det tar cirka 4 timmar och kostar bara 2 000 CLP (de subventioneras av staten).
Från Esquel i Argentina är det cirka 3 timmar, 4 500 CLP.
Boende i Futaleufú
Hostal y Cabanas Los Abuelos är det enda riktiga hostelet i byn, 10 000 CLP för en säng i sovsal. Det finns dock massor av Hospedajes runt om i byn som erbjuder privata rum för samma pris.

Mirador El Condor, Reserva Nacional Futaleufú.
Det är en liten stad med tyskt inflytande som ligger vid en av de många fjordar som kännetecknar regionen. Det finns inte mycket att göra i byn förutom en utsiktsplats (inte ens särskilt imponerande), men det är en utmärkt bas för att utforska den närliggande nationalparken Queulat (11 400 CLP för vuxna utlänningar, uppdaterat i oktober 2026) där du kan beundra den majestätiska glaciären Ventisquero Colgante (hängande glaciär) och den fascinerande Bosque Encantado (3 000 CLP) lite längre söderut (Google Maps). Besöket i parken måste bokas på den officiella sajten.
Med lite tur går det att ta sig till båda platserna med liftning under samma dag och sedan åka tillbaka till Puyuhuapi för att övernatta och fortsätta mot Coyhaique dagen därpå. I teorin finns det också en privat minibuss som går om tillräckligt många är intresserade av ”turen” Puyuhuapi -> Queulat -> Bosque Encantado -> Puyuhuapi.
Så vitt jag minns går det bara två bussar i veckan på sträckan Puyuhuapi -> Coyhaique, men det kan ha ändrats och det lönar sig att prata med lokalbefolkningen, eftersom en del av de här bolagen inte har några webbplatser.
Ta sig till Puyuhuapi
Från norr med buss, så vitt jag vet, går det bara två bussar i veckan på sträckan Chaitén -> Puyuhuapi, dagarna borde vara onsdag och söndag under sommaren, men jag rekommenderar att du i alla fall tittar på sajten. Själv tog jag mig den sträckan genom att lifta.
Boende i Puyuhuapi
Hostel Evelyn på vänster sida längs huvudgatan mot slutet av byn är det billigaste alternativet, 8 000 CLP, men helt ärligt är det inte direkt toppen.

Ventisquero Colgante.
Det är den största staden längs Carretera Austral. Här finns två stora stormarknader med hyfsade priser jämfört med resten av regionen, så jag rekommenderar att du fyller på förråden. Nationalreservatet Coyhaique ligger inte långt från staden, men av det jag läst verkar det inte vara något spektakulärt. Mitt råd är att utnyttja stormarknaden, övernatta och fortsätta vidare dagen därpå.
Ta sig till Coyhaique
Förutom de två Becker-bussarna i veckan på sträckan Chaitén -> Puyuhuapi borde det finnas ytterligare en minibuss som går bara sträckan Puyuhuapi – Coyhaique en gång i veckan. Själv tog jag mig den sträckan genom att lifta.
Cirka 100 km söder om Coyhaique, efter att ha korsat Carretera Australs högsta pass på 1 100 m, ligger den lilla byn Villa Cerro Castillo. Här är huvudattraktionen naturreservatet med samma namn, som av vissa beskrivs som det nya Torres del Paine.
Om du har campingutrustning med dig går det att göra några flerdagarsvandringar, annars rekommenderar jag dagsvandringen till lagunen som ligger strax under Cerro Castillo (All trails). Vandringen är spektakulär och varmt rekommenderad. I normal takt tar det cirka 3–4 timmar upp och 2–3 timmar ner.
Inträdet till reservatet kostar 5 000 CLP, men i början av april fanns det ingen som tog betalt.

Det majestätiska Cerro Castillo.
Boende i Villa Cerro Castillo
Sendero Patagonia är med god marginal det bästa hostelet längs Carretera Austral. Varmvatten, välutrustat kök, wifi och ett utmärkt uppvärmt allmänt utrymme. Särskilt under högsäsong rekommenderar jag att du bokar i förväg på deras sajt. Det går också att campa. Ägarna är riktigt trevliga och känner området utan och innan, så de kan ge dig all information du behöver för att göra en- eller flerdagarsvandringar inne i reservatet Cerro Castillo. Rekommenderas varmt.
Ta sig till Villa Cerro Castillo
Det går minibussar på sträckan Coyhaique – Cochrane varje dag. Ett av bolagen heter Buses Don Carlos, med daglig avgång kl. 9:30. Här hittar du den fullständiga listan över bolag (förkortningarna för dagarna är på spanska). Själv tog jag mig den sträckan genom att lifta.
Det ligger cirka 3 timmar söder om Villa Cerro Castillo. Här rekommenderas verkligen ett besök vid ”Capillas de Mármol” (Google Maps), alltså marmorgrottor. Utflykten kostar mellan 5 000 och 10 000 CLP, och priset går att pruta eftersom de många bolagen du hittar vid hamnen konkurrerar med varandra och är beredda att sänka priset för att få båten full. Turerna startar i stort sett under dagens alla timmar, så om möjligt rekommenderar jag att du väntar på ett soligt ögonblick, så att färgerna på grottorna och själva vattnet kommer bättre till sin rätt.
Här avslutar, eller påbörjar, många sitt äventyr på Carretera Austral för att korsa gränsen mot Argentina. Om du vill göra det med kollektivtrafik måste du först ta dig till Chile Chico, där ett bolag kör sträckan dagligen (17 000 CLP). Från gränsen går en minibuss som pendlar mot Los Antiguos för 100 argentinska pesos, alternativet är att gå i ungefär en och en halv timme. När du väl kommit till Los Antiguos går det täta bussar för att ta sig norrut eller söderut längs ruta 40.

Marmorgrottorna.
Boende i Puerto Río Tranquilo
Hospedaje y Camping Bellavista är riktigt bra. Stället är rent, med ett rymligt allmänt utrymme, välutrustat kök, varmvatten och wifi. De har privata rum och sovsalar.
Ta sig till Puerto Río Tranquilo
Kommer du från Argentina följer du det som beskrivs ovan, medan du från Villa Cerro Castillo kan ta vilken som helst av minibussarna som går på sträckan Coyhaique – Cochrane varje dag. På den här sträckan slutade det med att jag, efter att ha försökt lifta ett par timmar i Villa Cerro Castillo, tog dagens andra buss och betalade ungefär 7 000 CLP.
Resan mot Cochrane, den näst största staden efter Coyhaique längs Carretera Austral, är riktigt naturskön. När du väl kommit fram till staden finns det vid sidorna av huvudtorget en ganska stor stormarknad, gratis wifi runt hela den centrala parken och en bank. Här rekommenderar jag att du fyller på matförrådet om du behöver det.
Cirka 5 km från staden ligger nationalreservatet Tamango, som lätt går att besöka som dagsutflykt och erbjuder ett par riktigt fina och väl markerade stigar. Ungefär den här stigen gick jag.
För de mer äventyrliga och förberedda finns ett stignät som gör det möjligt att korsa hela reservatet Tamango, ta sig in i Parque Patagonia längre norrut och nå Chile Chico på 3–5 dagar. Här hittar du en beskrivning av vandringen på engelska.

Lago Cochrane, Reserva Nacional Tamango.
Boende i Cochrane
Det finns en hel del hospedajes och hostel runt om i staden. Jag blev tilltalad av en dam som erbjöd mig ett privat rum för 8 000 CLP medan jag satt och använde wifi på torget. Adressen borde vara 200 Teniente Merino. Hur som helst finns det gott om alternativ.
Ta sig till Cochrane
Det här är samma busslinje som går via Villa Cerro Castillo och Puerto Río Tranquilo, så det är bara att ta vilken som helst av minibussarna på sträckan Coyhaique – Cochrane som går varje dag. Jag började lifta tidigt på morgonen (det lönar sig) med tanken att ta bussen senare om det skulle gå dåligt, och efter 10 minuter gav ett par chilenska turister på väg till Caleta Tortel mig skjuts.
Det är en intressant liten by, verkligen pittoresk och unik i sitt slag eftersom det inte finns några vägar utan bara ett system av gångbryggor som förbinder byns olika delar. Byn fick landförbindelse med resten av Chile första gången först 2003 och blev genast en viktig turistattraktion.
Förutom att promenera längs gångbryggorna och insupa den magiska stämningen i den här lilla byn, avsides bland de chilenska fjordarna rekommenderar jag att du tar dig upp till Mirador Cerro Vijia (Google Maps), som tornar upp över byn till vänster och Río Cochranes mynning till höger med bergen i bakgrunden.

Mirador Cerro Vijia.
Härifrån har du i princip två alternativ för att fortsätta din resa söderut, förutom att förstås åka tillbaka mot Chile Chico och korsa gränsen, eller kanske ta dig till Puerto Montt för att flyga till Punta Arenas (eller vilken annan rutt du nu har i tankarna!):
Boende i Caleta Tortel
Hospedaje Giselle är det billigaste alternativet i byn, det allmänna utrymmet med köket är väl uppvärmt, det finns varm dusch och överlag är det ett bra boende, 10 000 CLP. Det finns en kommunal camping som är gratis.
Ta sig till Caleta Tortel
Det finns minst 2–3 bolag som kör sträckan Cochrane – Caleta Tortel nästan varje dag. Under högsäsong rekommenderar jag att du tar reda på tider och köper biljetten så fort du kommer till Cochrane. Jag tog bussen av rädsla för att missa färjan som jag redan hade betalat för, men som alltid är liftning ett alternativ.
Det som beskrivits hittills är de mest populära stoppen längs Carretera Austral. De är förstås inte de enda, och om din budget tillåter finns det massor av turer, till exempel den till lagunen San Rafael från Puerto Río Tranquilo eller glaciären O’Higgins, som verkar vara spektakulära.

Caleta Tortels ”gator”.
Det är den största staden i södra Chile och används av många resenärer enbart som ankomstpunkt för att sedan ta sig vidare till Puerto Natales och besöka den närliggande nationalparken Torres del Paine, eftersom flygen från Santiago och Puerto Montt är ganska billiga.
Jag har inte själv varit i Punta Arenas, eftersom min färja från Caleta Tortel gick direkt till Puerto Natales, där jag skulle träffa min syster som kom med flyg från Santiago och som under väntan besökte Porvenir med färja, en liten fiskeby på andra sidan Magellans sund. Inget exceptionellt vad det verkar, men definitivt ett bra sätt att fördriva en dag, kanske i väntan på ett flyg.
En annan populär utflykt från Punta Arenas är den till ön Magdalena, där det finns en jättestor pingvinkoloni. Färjan är dock ganska dyr.
Ta sig till Punta Arenas
Det går täta bussar till Puerto Natales, cirka 3 timmar, 7 000 CLP, medan det till Ushuaia är cirka 12 timmar, 25 000 CLP. Med flyg från Santiago eller Puerto Montt är priserna inte alls dåliga, ta en titt på bolaget Sky.
Boende i Punta Arenas
Hostel Entre Vientos är ett utmärkt hostel med frukost inkluderad, min syster blev nöjd med det.
Om du vill utforska den berömda nationalparken Torres del Paine kommer du med största sannolikhet att behöva passera Puerto Natales förr eller senare. Här finns många butiker som hyr ut campingutrustning om du skulle behöva det, och en stor stormarknad (Unimarc) med hyfsade priser där du kan fylla på förråden.
Det här är en utmärkt guide för att planera din trekking i Torres del Paine (på engelska) på egen hand.

De berömda tornen som parken har fått sitt namn efter.
För dig som går W-rutten som den beskrivs i guiden: sista dagen, om du går i hyfsad takt och fortfarande har krafter kvar, kan du lugnt gå ända fram till busshållplatsen utan att ta shuttlen (det finns också en stig som ibland skär av grusvägen). Jag vill understryka att campingplatser och refugios måste bokas MYCKET långt i förväg, och om möjligt bör du undvika januari och februari då parken bokstavligen invaderas av turister. Oroa dig inte för dricksvattnet, eftersom du kan ta vatten ur varje bäck en bit från stigarna. För resten, titta i guiden jag just nämnde.
Parken är verkligen fantastisk och jag rekommenderar varmt att du gör åtminstone W-rutten, men om du av någon anledning inte skulle kunna (till exempel på grund av fysisk kondition eller fulla campingplatser/refugios) finns det alltid möjlighet att besöka parken som dagsutflykt och se åtminstone glaciären Grey och tornen på två separata dagar, med återvändo till Puerto Natales för natten.
Boende i Puerto Natales
Hostel 53 Sur är ett utmärkt familjedrivet hostel som, förutom att vara extremt billigt, erbjuder en härlig frukostbuffé.
Ta sig till Puerto Natales
Från Punta Arenas går det täta bussar, cirka 3 timmar, 7 000 CLP.
Från El Calafate och El Chaltén i Argentina går det täta bussar.
Från Caleta Tortel längs Carretera Austral med färja.
För att besöka alla platser jag har pratat om hittills behövs minst 5–6 veckor, men nedan listar jag möjliga resrutter på 2, 3 och 4 veckor eller mer. Som för alla länder finns det ingen perfekt resrutt för en given tidsperiod, och det gäller särskilt här i Chile, där någon kanske kommer för att bara besöka Patagonien medan andra bara besöker norr, så ta det som följer som inspiration och ändra eller skapa resrutten utifrån dina intressen/budget!
Obs! Om du inte har läst det som skrivits hittills: varje stopp beskrivs kort i avsnittet om resrutter, men du hittar mycket mer information i avsnittet om vad du kan göra och se i Chile.
Den här resrutten är tänkt för en resa på 15 dagar i Chile som inkluderar den berömda W-trekkingen i Torres del Paine och Atacamaöknen med tredagarsturen till Salar de Uyuni, förmodligen de två mest eftertraktade resmålen/aktiviteterna i Chile. Med tanke på avståndet mellan de här två platserna och den knappa tiden krävs riktigt långa förflyttningar och minst tre flygningar.
Enligt mig kan följande resrutt vara slitsam och kräver utmärkt planering för att få ihop alla flyg/förflyttningar, helst skulle du ha några dagar till.

Santiago (1 natt)
Dag 1:
Återhämta dig från jetlagen, utforska staden, kanske genom att haka på den gratis walking touren. Gå upp på Cerro San Cristóbal för solnedgången.
Valparaíso (1 natt)
Dag 2:
På morgonen tar du bussen till Valparaíso och tillbringar eftermiddagen med att utforska staden, kanske genom att haka på den gratis walking touren.
San Pedro de Atacama (5 nätter)
Dag 3:
Tillbringa dagen i Valparaíso och ta sedan en nattbuss till San Pedro, eller åk tillbaka till Santiago och ta ett flyg.
Dag 4:
Hyr en cykel, eller haka på en tur, för att besöka Valle de la Luna. Boka tredagarsturen till Salar de Uyuni för dagen därpå.
Dag 5:
Första dagen på turen.
Dag 6:
Andra dagen på turen.
Dag 7:
Tredje dagen på turen. Återkomst till San Pedro. Du behöver förmodligen övernatta i San Pedro innan du åker tillbaka till Santiago.
Punta Arenas (1 natt)
Dag 8:
Med tanke på den knappa tiden rekommenderar jag att du bokar ett flyg till Santiago för att sedan flyga till Punta Arenas. Övernatta här.
Puerto Natales (5 nätter)
Dag 9:
Transfer från Punta Arenas till Puerto Natales. Förberedelser inför trekkingen dagen därpå.
Dag 10:
Första dagen på W-trekkingen i Torres del Paine.
Dag 11:
Andra dagen på W-trekkingen i Torres del Paine.
Dag 12:
Tredje dagen på W-trekkingen i Torres del Paine.
Dag 13:
Fjärde dagen på W-trekkingen i Torres del Paine.
Dag 14:
Femte dagen på W-trekkingen i Torres del Paine. Åk tillbaka till Puerto Natales och övernatta helst i Punta Arenas.
Dag 15:
Flyg till Santiago. Hemresan.
Enligt mig är tre veckor den ideala längden för att följa tvåveckorsrutten som just beskrevs och kanske tillbringa några extra dagar vid de olika stoppen utan att nödvändigtvis behöva rusa från plats till plats.
För den här resrutten, liksom för tvåveckorsrutten, kan du, om du inte är intresserad av att besöka Torres del Paine och vill undvika alla kostnader det medför, när du kommit tillbaka till Santiago åka söderut och tillbringa den sparade tiden i Pucón, Puerto Varas och Chiloé.
Det här är en resrutt som ägnas enbart åt södra Chile och som inkluderar Carretera Austral och Torres del Paine. Om du älskar natur, trekking och camping, följ då den här resrutten.

Santiago (1 natt)
Dag 1:
Återhämta dig från jetlagen, utforska staden, kanske genom att haka på den gratis walking touren. Gå upp på Cerro San Cristóbal för solnedgången.
Boende: Eco Hostel
Pucón (3 nätter)
Dag 2:
Tillbringa förmiddagen i Santiago, kanske genom att besöka Museo de los Derechos Humanos. Ta en nattbuss till Pucón.
Dag 3:
Besök reservatet El Cañi eller nationalparken Huerquehue.
Dag 4:
Bestig vulkanen Villarrica om din budget/dina krafter tillåter det, eller besök det närliggande vattenfallet Salto El Claro eller termalbaden Los Pozones.
Boende: Chili Kiwi Lakefront
Puerto Montt (1 natt)
Dag 5:
Ta en buss från Pucón till Puerto Montt. Fyll på med mat och pengar som förberedelse inför Carretera Austral.
Boende: Casa Perla
Carretera Austral (10–15 dagar)
Räkna med minst ett tiotal dagar för att ta dig längs hela vägen, med start i bussen Puerto Montt – Chaitén. Om du vill besöka Chiloé också lägger du till minst två dagar till. Från Chaitén är de stopp du inte får missa enligt mig: Parque Queulat, Bosque Encantado, Villa Cerro Castillo och Puerto Río Tranquilo. För att fortsätta söderut när du väl har kommit till Cochrane utan att förlora för mycket tid, se vilket som lockar dig mest av färjan Caleta Tortel – Puerto Natales och den äventyrliga överfarten från Villa O’Higgins.
Puerto Natales (5 nätter)
När du väl har kommit till Puerto Natales behövs minst 5 nätter (inklusive ankomstdagen till staden) för att gå klart W-rutten i Torres del Paine.
Avsluta med en buss till Punta Arenas och flyg Punta Arenas – Santiago.
Jag har tagit med Pucón i resrutten för att bryta bussresan, men om du vill kan du ta ett flyg Santiago – Puerto Montt. På så sätt kan du spara tid och kanske tillbringa ett par dagar i El Chaltén eller El Calafate i Argentina innan du åker söderut mot Puerto Natales. Detsamma gäller om du bestämmer dig för att korsa gränsen vid Chile Chico (vilket många gör).
Boende: Hostel la Bitacora.
Med en månad eller mer till förfogande skulle jag personligen börja med ett tur-och-retur-flyg till San Pedro de Atacama för att sedan fortsätta med treveckorsrutten som inkluderar Carretera Austral och som just beskrevs.
Bussystemet är effektivt och väl utbyggt. Även om det i genomsnitt är dyrare än i andra länder i Sydamerika, till exempel Bolivia och Peru, är det betydligt billigare än i grannlandet Argentina och servicen håller mycket hög nivå, med nya, rena bussar som går i tid.
För hela landet, utom Patagonien, rekommenderar jag varmt Turbus, som erbjuder utmärkt service med täta avgångar, ofta till ett bättre pris än konkurrenterna.
Andra utmärkta bolag är: Condor, Pullman, Cruz del Sur och JAC.
För långa sträckor finns det olika typer av bussar: ”cama” är de bekvämaste och har bara tre sätesrader istället för 4, så sätena är extremt rymliga och går att fälla bak upp till 160 grader. Dubbeldäckarbussar har ofta cama-säten på första våningen medan andra våningen har semi-cama-säten som, förutom att vara smalare (klassiska rader med 4), lutar mindre.

När bussresan också inkluderar en färjeresa. (Puerto Montt – Chaitén)
Taxibilarna är enligt lag skyldiga att använda taxameter, även om det alltid är bra att skaffa sig en uppfattning om vad en viss sträcka borde kosta, kanske genom att fråga ditt hostel eller hotell. En användbar sajt för att grovt bestämma kostnaden är taximetro.cl. För resor till och från flygplatsen kan du räkna med att betala en fast taxa.
Turister råkar ofta ut för taxichaufförernas knep, till exempel att förlänga sträckan utan anledning, använda sedlar med lägre valör som liknar varandra osv osv.
I storstäderna fungerar Uber och är förmodligen det billigaste och säkraste valet.
De tre flygbolagen som trafikerar inrikesflygen i Chile är: LATAM, Sky Airline och JetSMART. Se upp med priserna som visas av Latam, som ofta bara gäller för bosatta.
Det enda flygbolaget som flyger till Påskön är LATAM från Santiago.
Flygen är riktigt billiga om de bokas i förväg med Sky och JetSMART. Så om du har en väl definierad resrutt rekommenderar jag att du bokar så tidigt som möjligt, särskilt flyg till och från Punta Arenas.
Chile beskrivs av många som liftarnas paradis. Det ses som något extremt normalt av lokalbefolkningen och särskilt längs huvudvägarna är det extremt lätt. Hela två gånger gick jag längs vägen utan att ens försöka lifta, och en bil stannade och frågade om jag behövde skjuts.
Längs Carretera Austral är det extremt populärt som färdsätt och eftersom det inte är så mycket trafik riskerar du att få vänta längre, men det är alltid bara en tidsfråga innan någon ger dig skjuts.
Vad kostar en resa till Chile?
Ett flyg från Europa till Chile kostar, om det bokas i förväg, runt 600/700 euro. Den enda flygplatsen det är vettigt att flyga till är den i Santiago. Du kanske är intresserad av att ta en titt på min guide för att hitta de bästa priserna.
Som jag redan sagt är bussbiljetterna, trots att de inte ligger på nivå med länder som Bolivia och Peru, ändå billiga. Till exempel kostar sträckan Santiago – Puerto Montt (cirka 12 timmar) i semi-cama med Turbus, bokad veckan innan, cirka 15 €, inte illa.
För andra länder är mitt råd nästan alltid att köpa sin biljett på busstationen och pruta, men av personlig erfarenhet gäller inte det Chile. Här är det, ungefär som i Europa, ofta mycket förmånligare att köpa online i god tid, särskilt hos de två största bolagen, Turbus och Pullman.
Priset på busstationen går sällan att pruta, även om det alltid är värt att försöka, särskilt hos de mindre bolagen.
För inrikesflyg gäller detsamma: om de bokas i förväg är de inte alltför dyra.
De organiserade turerna i Chile är definitivt inte billiga, så pass att exakt samma tur till Salar de Uyuni kostar nästan 50 % mer än i Bolivia, men det positiva är att i princip alla aktiviteter och platser jag har pratat om går att göra på egen hand.
Inträdet till parker och reservat kostar oftast mellan 3 000 och 5 000 CLP, med undantag för Torres del Paine som kostar 18 000 CLP för utlänningar.
För att avsluta kostnadsfrågan är Chile definitivt inte ett av Sydamerikas billigaste länder, och ju längre söderut du kommer (särskilt söder om Puerto Montt) desto mer stiger priserna, framför allt för mat och transport.

Valle de la Luna med cykel. Instagram!
Maten är inte dyr med europeiska mått mätt, men inte heller billig jämfört med andra länder i Sydamerika, räkna med att betala minst 4 000 CLP för en dagens meny.
På en restaurang i mellan- till högre klass kan du räkna med att betala minst 20 000 CLP.
För dig som backpackar och inte har lust att laga mat rekommenderar jag en kost baserad på empanadas. De vanligaste är ugnsbakade och kostar 500–800 CLP, två blir i stort sett en måltid.
En säng i sovsal kan kosta allt mellan 6 500 och 10 000 CLP. Ett privat rum cirka 15 000–20 000 CLP. Frukosten på hostel ingår väldigt ofta i priset och nästan alla boenden har ett kök.
Ett billigt hotell kostar cirka 20 000–25 000 CLP per natt för ett dubbelrum.
För dig som reser med tält kostar campingplatserna högst 5 000 CLP per natt. Fricamping är tillåtet utanför nationalparkerna, där man istället måste campa inom de anvisade områdena.
Obs! Alla betalningar i lokal valuta är belagda med VAT (moms) som är 19 %. De som har ett turistvisum kan dock betala i amerikanska dollar eller med kort och på så sätt slippa betala VAT. Många boenden nämner det inte för dig, och framför allt inkluderar priserna som visas online ofta inte den.
För att minska växlings- och uttagsavgifter hittar du här min guide till de bästa korten för resor.
Är Chile säkert? Svaret är ja. Chile är helt klart ett av de säkraste länderna i hela Latinamerika (kanske det säkraste).
Städerna är inte farligare än många europeiska storstäder, även om sunt förnuft är ett måste, särskilt i Santiago, som i vilken storstad som helst. Vissa stadsdelar ska definitivt undvikas, men för övrigt borde du inte ha några problem.
Hur som helst rekommenderar jag att du läser min lista med råd för att resa säkert.
Chilenarna är i allmänhet ett extremt vänligt och trevligt folk. Som jag redan nämnt blev jag mer än en gång erbjuden skjuts medan jag gick längs vägen, och en annan gång till och med en lunch på restaurang. Om det bara alltid var sådana faror!
Planerar du en resa till Chile? Ta en titt på de här inläggen:
Vilken resryggsäck du ska välja
Vad du ska ta med på en resa till Chile
Har du några frågor? Uppdaterad information? Tveka inte att lämna en kommentar eller skriv till mig på Instagram!
Eftersom jag inte längre har några annonser på sajten: om du tyckte att artikeln var till hjälp får du gärna köpa din reseförsäkring via någon av länkarna här på sajten. På så sätt stöttar du mitt arbete utan någon extra kostnad för dig. Bor du i EU eller Storbritannien rekommenderar jag True Traveller. För alla andra rekommenderar jag HeyMondo, som ger 5 % rabatt. Tack för ditt stöd!
För donationer/virtuella pizzor och öl 🙂