Resa till Lanzarote på egen hand

Lanzarote liknar på många sätt grannön Fuerteventura och präglas av vulkaner och lavafält som skapar ”marslandskap”, men också av vackra vita och gyllene stränder.

Jag besökte ön under en två månader lång resa då jag utforskade alla de större öarna i ögruppen, med undantag för El Hierro. Oavsett om det blir ett backpackingäventyr, en roadtrip eller en all inclusive-semester hittar du i den här guiden massor av användbara tips och idéer för att planera din resa på bästa sätt.

Snabbmeny

↑ Meny

Leden mot Caldera Blanca.

Bästa tiden att besöka Lanzarote

Lanzarote har, precis som resten av Kanarieöarna, ett behagligt klimat året runt och kan därför uppskattas under alla årstider. Med det sagt beror mycket på vilka förväntningar du har på resan.

Lanzarote på våren

Under vårmånaderna kan temperaturen nå 22–23 grader och till och med några grader till mot slutet av maj, då den nederbörd som ibland kan förekomma i mars och april i stort sett uteblir. Det gör maj särskilt idealisk för dig som vill undvika folkmassorna och de priser som i stället präglar högsäsongen på sommaren.

Lanzarote på sommaren

På Lanzarote och på Kanarieöarna i allmänhet räknas juni, juli och augusti som högsäsong. Klimatet är utmärkt och det regnar inte. Mot slutet av juli börjar även havsvattnet bli varmare. Det här är förstås också årets mest folkfyllda och dyraste period.

Caleta de Famara sett ovanifrån.

Lanzarote på hösten

September är en utmärkt månad för att besöka ön: stränderna är mindre fulla (särskilt mot slutet av månaden), vädret är utmärkt och havet är varmare än på sommaren. I oktober och framför allt november ökar risken för regn och temperaturen börjar sjunka, men när allt kommer omkring kan det ändå vara en trevlig period att besöka ön.

Lanzarote på vintern

Även mitt i vintern – i december, januari och februari – kan Lanzarote vara ett intressant resmål, även om det är bra att komma ihåg att december är den månad då nederbörden når sin topp, för att sedan avta fram till maj.

Trots det är nederbörden ändå relativt sparsam, och under dagen, när solen skiner, kan temperaturen utan problem nå och överstiga 20 grader. Kort sagt: räkna inte med några sköna bad, men om allt du är ute efter helt enkelt är lite sol och milda temperaturer blir du inte besviken, inte minst eftersom Lanzarote har mycket att erbjuda även bortom stränderna.

Dokument och vaccinationer för inresa till Lanzarote

Kanarieöarna är i alla avseenden en del av Spanien, och därför behövs, som för alla andra länder inom Europeiska unionen, varken visum eller pass om du är EU-medborgare. För att besöka ön räcker det nämligen med ett giltigt id-kort. Om du däremot inte är medborgare i Europeiska unionen gäller Schengenområdets viseringspolitik.

Saline de Janubio.

Att göra och se på Lanzarote

Av praktiska skäl har jag valt att lista sevärdheterna från söder och uppåt mot norr; den här ordningen borde vara särskilt användbar för dig som bestämmer dig för att besöka Lanzarote med ankomst från Fuerteventura. Om du är intresserad hittar du här videon från min resa (på italienska, men du kan slå på undertexterna).

Obs! Flera gånger i guiden hittar du länkar till https://www.alltrails.com/. Om du vill använda offlinenavigeringen direkt i AllTrails-appen måste du uppgradera till pro-versionen. Du kan dock kringgå problemet genom att ladda ner koordinaterna från webbplatsens datorversion i formatet ”Google Earth KML” och sedan lägga in dem i Organic Maps, som är en av mina absoluta favoritappar för resor.

Playa Blanca

Staden, som i åratal bara var en enkel fiskeby, är i dag ett av öns viktigaste turistmål. Den ligger längst i sydväst på Lanzarote och från hamnen går det dagliga förbindelser till grannön Fuerteventura. Playa Blanca anses vara ett ”up market”-resmål med massor av lyxhotell och femstjärniga resorter.

Att göra och se i Playa Blanca

Det finns en strandpromenad för fotgängare som förbinder hamnområdet (Marina Rubicon) med fyren Faro de Punta Pechiguera och som går genom den äldsta och mest traditionella delen av staden, där stranden med samma namn, Playa Blanca, ligger. Stadens två andra stränder är Playa Flamingo, längre västerut i riktning mot fyren, och Playa Dorada, halvvägs mellan marinan och centrum. I övrigt finns det inte mycket mer att göra än att besöka stadens många barer, restauranger och butiker.

Costa De Papagayo

Förmodligen är de mest populära stränderna i närheten av Playa Blanca, eller till och med på hela ön, de som ligger längs Costa de Papagayo. Det handlar om en rad riktigt fina vikar som skiljs åt av höga klippor.

Hela området ligger inom ett naturskyddsområde, och längs grusvägen som leder till stränderna finns ett slags vägtull där man betalar 3 € per bil i inträde. Tydligen går det att ta sig dit till fots från Playa Blanca: leden börjar i närheten av Sandos Papagayo och går fram till Playa Mujeres, den första i raden av de vikar jag just beskrev. De andra är Playa Caleton del Cobre, Playa Caleton San Marcial, Playa del Pozo, Playa de la Cera, Playa del Papagayo och Playa Caleta de Congrio. Playa del Papagayo är förmodligen den finaste, men den är också ganska liten och därför välbesökt. Det finns inga butiker där du kan köpa mat eller vatten, bara ett par restauranger strax ovanför Playa del Papagayo.

Playa de Papagayo.

Las Salinas de Janubio

De här saltsjöarna ligger cirka 10 km norr om Playa Blanca och är en riktigt stämningsfull plats. Utbrottet 1730 skapade en naturlig lagun, och senare, 1895, byggdes de första saltverken. Jag rekommenderar att besöka dem i solnedgången för att få det bästa ljuset. Jag rekommenderar de här två utsiktsplatserna (en, två) eller den här sista, där det ligger en restaurang med utsikt över saltverken.

Om du är intresserad erbjuds det dessutom guidade turer, och självklart kan du köpa salt… och mycket mer! Här ligger butiken och här erbjuds turerna. När du ändå är där kan du också ta en titt på Playa del Janubio, den vulkaniska stranden som ligger där saltverken möter havet; den passar inte för bad men är ändå en förtjusande plats.

Saline de Janubio.

Ta sig till Playa Blanca

Under dagen går det täta bussar till Arrecife (linje 60), Puerto del Carmen och flygplatsen (linje 161); linjer och tidtabeller hittar du via den här länken. Som jag nämnde tidigare finns det täta förbindelser till och från Corralejo på Fuerteventura; på den här sidan kan du se avgångarna för alla bolag (sträckan Playa Blanca – Corralejo).

Boende i Playa Blanca

Som jag nämnde tidigare är Playa Blanca ett ”up market”-resmål och erbjuder inga särskilt billiga alternativ, särskilt inte för soloresenärer. Du kan i alla fall ta en titt på Casa Salzano , Bungalows Playa Limones, Rosales och Palmeras Garden.

Costa de Papagayo.

El Golfo

Den här lilla byn vid havet har en fin strandpromenad med karaktäristiska vita byggnader, och här spelades några scener in till en film med Penélope Cruz i huvudrollen. Hur som helst är den lilla byn, förutom att vara fin i sig och erbjuda möjligheten att äta på någon av restaurangerna med havsutsikt (inte direkt billiga), också den perfekta utgångspunkten för att beundra den stämningsfulla Charco de Los Clicos, en grön lagun som har bildats inuti det som en gång var en vulkankon och som får sin riktigt stämningsfulla färg tack vare en typ av alg som frodas i vattnet.

Charco de Los Clicos.

Lagunen, och tekniskt sett även den intilliggande stranden (Playa de los Clicos), har stängts för allmänheten, men under mitt besök såg jag ändå en hel del folk… Själv gick jag inte ner, och jag tror att utsikten från utsiktsplatsen är mer än tillräcklig. För att komma dit behöver du bara gå längs den korta stigen (det lär vara högst tvåhundra meter) som börjar vid den här parkeringen, där jag rekommenderar att du lämnar bilen även för att besöka El Golfo.

Det är också från El Golfo som den enda officiella leden genom Timanfaya nationalpark utgår. Det är en cirka 13 km lång led som följer kusten fram till Playa de la Madera.

Det är en stämningsfull led som går genom lavafälten med havet ett stenkast bort, och det finns vackra vyer över den klippiga kusten. Med det sagt avråder jag från att gå hela leden, för det första eftersom den, hur vacker den än är, i längden ändå är en ganska monoton led, och för det andra eftersom du måste gå tillbaka samma väg, vilket innebär att gå över 25 km.

Jag stannade ungefär 3 km från Playa de la Madera innan jag vände, och det räckte mer än väl (sammanlagt cirka 4 och en halv timmes vandring i raskt tempo). Kort sagt: gå så långt du vill, men kom ihåg att du måste gå tillbaka samma väg, så vänta inte tills du är helt slut med att vända, och kom ihåg att det, särskilt på sommaren, kan bli riktigt varmt. Det finns inte minsta skugga. Det finns en parkering på den här platsen i slutet av byn, precis där leden börjar.

Längs kustleden.

Yaiza

Det här är en riktigt fin liten by som tydligen har röstats fram till Spaniens vackraste by hela två gånger. Den lilla kärnan som breder ut sig runt Plaza de Los Remedios är faktiskt en trevlig plats att tillbringa några timmar på, gärna medan du äter något på någon av barerna och restaurangerna runt torget. I övrigt finns det inte mycket att göra eller se, men jag rekommenderar att du använder byn som bas för att utforska södra delen av ön.

Plaza de Los Remedios.

Om du har lust att vandra bland Lanzarotes karaktäristiska vinodlingar kan du gå upp på toppen av Montaña Tinasoria; det är en cirka 7 km lång vandring som tar ungefär 2 timmar. Du går genom vinodlingar som skärmas av med stenmurar som skyddar dem mot den hårda vinden och som skapar ett helt unikt landskap. Som det står på den här sidan kommer du, om du följer GPS-spåret, vid en viss punkt fram till en privat väg, men det räcker att svänga av cirka 150 meter innan, på den här platsen, för att gå upp längs en väg där det inte finns något förbud alls. Även den här vägen är förmodligen privat, men under vårt besök fanns det inga skyltar som bad en att inte passera, och alla vinodlare vi mötte hälsade vänligt på oss utan att göra något väsen av det.

Boende i Yaiza

Som jag föreslog ovan rekommenderar jag att du använder Yaiza för att utforska södra delen av ön, för det första eftersom byn har ett riktigt strategiskt centralt läge och för det andra eftersom den har billigare boenden än Playa Blanca. Love Yaiza, Habitaciones tía Ela och Finca Esperanza är alla bra billiga alternativ, särskilt om du inte reser ensam.

På väg mot toppen av Montaña Tinasoria.

Playa Quemada

Den här lilla kustbyn ligger klart utanför Lanzarotes klassiska turiststråk och är därför det perfekta målet för alla som vill få en uppfattning om hur ön var innan turisterna kom. Stenstranden är inte särskilt fin, men det finns ett par restauranger vid strandpromenaden där du kan äta en god måltid med utsikt.

Från Playa Quemada kan du dessutom ta dig till Playa la Casa längs en fin led som följer kusten. Stranden når du bara till fots eller från havet, och den har en riktigt speciell trädgård (ta en titt på bilderna på Google Maps). Besöket rekommenderades till mig av en tjej som bor på ön. Tyvärr kom jag dit på eftermiddagen den dagen utan någon lust att gå, så jag nöjde mig med att ta mig till närliggande Playa de la Arena.

Playa de Papagayo.

Parque Nacional Timanfaya

Timanfaya nationalpark är utan tvekan ett av de stopp du inte får missa under din resa till Lanzarote. Tyvärr får bara turistbussar köra i parken och inte privatbilar, så som privatperson lämnar du bilen på parkeringen och köper en biljett till en av bussarna som får köra inne i parken. Biljetten köper du vid parkens entré på den här platsen; biljettkontoret öppnar varje dag kl. 9:30 och stänger kl. 16:00. När du har köpt biljetten (12 € per vuxen) kör du vidare till den här parkeringen; härifrån kan du med biljetten du just köpt kliva på bussen (jag rekommenderar att du sätter dig på motsatt sida mot föraren), som gör en rundtur i parken med flera stopp, sammanlagt cirka 40 minuter.

Längs bussrundturen.

Även om man har känslan av att göra något extremt turistigt tror jag när allt kommer omkring att det är en fin upplevelse. Där parkeringen ligger finns den klassiska souvenirbutiken och en restaurang som använder en ugn som drivs av värmen som vulkanen fortfarande avger, vilket parkens rangers visar i ett kort litet uppträdande redan innan man kliver på bussen.

Ett alternativ till bussturen för att beundra parken och dess marslandskap är att rida på en kamel; det kostar 12 € per djur, så delat på två blir det 6 € per person, cirka tjugo minuter. Du ska lämna bilen på den här platsen. Själv är jag inget stort fan av djur som används i turistsyfte, så jag valde att avstå, men min kompis gjorde det och tyckte om det. Självklart kan du göra både bussturen och kamelturen, men om du bara vill göra en av dem och är ute efter den bästa utsikten är bussturen, enligt min kompis, det val du ska göra.

För att avsluta ditt besök i Timanfaya nationalpark rekommenderar jag att du stannar till vid Centro de Visitantes. Här finns en riktigt intressant permanent utställning som förklarar öns ursprung med dess nyligen inträffade vulkanutbrott, och den flora och fauna som har koloniserat det här till synes ogästvänliga landskapet. Vid besökscentrets entré kan du dessutom anmäla dig för att se två dokumentärer på tjugo minuter som visas i den lilla biosalongen: beroende på tiden visas de på flera språk, men om jag inte misstar mig är italienska tyvärr inte ett av dem. Också vid entrén kan du dessutom anmäla dig till simuleringen av ett vulkanutbrott: en vägg som släpper ut rök och ”lava” och som lyses upp, ihop med lite bakgrundsljud. Själv tyckte jag att den var patetisk, men barn skulle kunna tycka att den är intressant. Inträde, dokumentärer och simulering är helt gratis.

Timanfaya nationalpark.

Parque Natural de los Volcanes

Den här naturparken omsluter bokstavligen Timanfaya nationalpark. Eftersom de ligger så nära varandra är landskapet mycket likt det i nationalparken, med fördelen att det finns massor av leder som du kan gå utan att bryta mot någon lag.

Montaña de las Lapas.

Caldera Blanca

Det här är förmodligen en av öns mest populära leder: cirka 9 km och 500 meters total höjdskillnad, inte direkt en promenad men ändå genomförbar för många, 2:30–3:30 timmar. Som namnet antyder går du genom lavafälten tills du når foten av Caldera Blanca, där du går upp till kraterkanten och följer den nästan hela vägen runt innan du går ner och tillbaka mot parkeringen, längs samma led som du kom. Du kan i alla fall ta en titt på GPS-spåren som du hittar på den här sidan.

Det är bra att komma ihåg att det, precis som på alla andra vandringar på ön, inte finns minsta skugga, och mitt på dagen kan det, särskilt under sommaren, bli riktigt varmt. Dessutom finns det på kraterns topp partier där leden är något exponerad, inget särskilt under normala väderförhållanden, men den dag jag var där blåste det så kraftigt att vi vid en viss punkt föredrog att vända.

Caldera Blanca.

Montaña Colorada

En kort led utan höjdskillnad som bara går runt Montaña Colorada; det är cirka 3 km och tar ungefär 45 minuter. Parkera bilen på den här platsen. Utsikten från toppen av Caldera Blanca är betydligt bättre, men det är ändå en trevlig promenad. Det finns en stig som leder upp till vulkanens topp och en del GPS-spår följer den, men enligt skyltarna på plats verkar det inte längre vara tillåtet. Här hittar du beskrivningen av leden; som du ser på kartan som du hittar via länken jag just angav kan du, om du vill, förlänga turen och ta med ett besök på närliggande Montaña Cardona och Montaña Negra.

Montaña Colorada.

Montaña de las Lapas eller del Cuervo

Om vandring inte är din grej och du bara vill göra en enda vandring är det här förmodligen det bästa valet. Lämna bilen på den här platsen (cirka 1 km längre söderut än parkeringen vid Montaña Colorada). Även här handlar det om en kort promenad, cirka 4 km utan höjdskillnad, ungefär en timme. Här hittar du GPS-spåret. Den här gången kan du i alla fall, förutom att gå runt vulkanen, också gå in i kratern, där färgerna på klipporna, vegetationen och klippformationerna skapar en särskilt pittoresk plats.

Inne i kratern på Montaña del Cuervo.

Montaña de la pena de Santa Catalina

Den kallas också Montaña Los Rodeos och är ännu en vulkan, bara att du den här gången kan gå upp på toppen och njuta av en 360-gradersutsikt över lavafälten och vulkanerna som sticker upp här och där. Om du bestämmer dig för att gå upp på toppen är det 9 km och 400 meters höjdskillnad, cirka 2 timmar; annars kan du helt enkelt gå runt den, som beskrivs här.

GPS-spåret för turen som jag länkar till inkluderar nämligen inte bestigningen av bergets topp, men den rekommenderar jag, inte minst eftersom turen utan uppstigningen skulle vara riktigt monoton. Om du vill kan du, i stället för att lämna bilen på den här platsen som föreslås, köra vidare ända fram till vulkanens fot. Vägen är en grusväg men i gott skick.

På toppen av Montaña de la pena de Santa Catalina.

För att avsluta det här avsnittet om Parque Natural de los Volcanes: för de mest äventyrliga går det att gå genom en underjordisk lavatunnel som heter Cueva de las palomas. Jag gick in på den här platsen och kom ut på den här, men självklart hindrar ingen dig från att göra tvärtom. Därinne är det kolsvart, så en ficklampa är avgörande; mobilens kan räcka, men helst borde du ha en pannlampa så att du har händerna fria. Min kompis gjorde det i flip-flops, men det rekommenderar jag definitivt inte – underlaget är minst sagt ojämnt. På ungefär tio minuter borde du komma ut på andra sidan. Utan tvekan ett fint sätt att väcka äventyrslusten lite.

Min kompis Andrea inne i Cueva de las palomas.

Puerto del Carmen

Om du är ute efter barer, restauranger och framför allt nattliv är Puerto del Carmen utan tvekan det perfekta resmålet på ön. Under mitt besök var staden lite livlös på grund av covid, men jag är säker på att nattlivet ett normalt år, särskilt under sommaren, är det bästa som ön har att erbjuda.

Inom parentes: stranden är inte alls dålig och framför allt är den utrustad med allt som behövs – duschar, solstolar, parasoller men också beachvolleybollplaner. Återigen ett extremt turistigt och välbesökt resmål, men om det är det du letar efter blir du inte besviken.

Boende i Puerto del Carmen

Det var kanske säsongen, men min kompis och jag bodde på Apartamentos Panorama för mindre än 20 € per person: rymliga lägenheter med pentry, sittdel, terrass, utmärkt läge, gym och pool. Andra intressanta alternativ verkar vara Apartamento Princess, Pension Magec och Habitaciones Dona Cris.

En av de två ingångarna till Cueva de las palomas.

Arrecife

Öns huvudstad är inte direkt någon jättevacker stad och ännu mindre ett resmål du inte får missa, så pass att mitt råd, om du har ont om tid, är att du tillbringar din tid någon annanstans. Med det sagt: om du råkar besöka staden är Playa Reducto, ett stenkast från centrum, faktiskt inte så dålig, och när du ändå är där kan du promenera längs strandpromenaden till Castillo de San Gabriel. Även området kring den gamla hamnen är ganska karaktäristiskt och enligt mig det vackraste i staden.

Slutligen: även om jag inte har varit där själv har Playa de las Cucharas norr om staden rekommenderats till mig, och den verkar vara fin.

På strandpromenaden i Arrecife.

Caserio de Tenezar

Den här gudsförgätna lilla byn är utan tvekan en av de mest isolerade. Mer än en by är det en samling vita hus som sticker ut mellan havets blå och den svarta vulkaniska jorden runtomkring. Tydligen bor det inte längre någon här permanent; tystnad och ödslighet regerar, särskilt under lågsäsongen.

Det finns absolut ingenting att göra i byn förutom att njuta av lite lugn och ro – det finns inte ens några barer eller restauranger. Stranden (Playa Teneza) passar inte för bad. Strax utanför byn, på den här platsen, kan du beundra vågorna som bryter mot den klippiga kusten.

Caserio de Tenezar.

Teguise

Teguise grundades 1402, är Kanarieöarnas äldsta stad och var öns huvudstad i över 450 år. Stadens historiska stadskärna, som breder ut sig runt Iglesia de Nuestra Señora de Guadalupe, speglar dess historia och är utan tvekan en av de vackraste och mest karaktäristiska i hela ögruppen. Barer och restauranger längs gatorna i centrum saknas definitivt inte.

På söndagsförmiddagarna finns det en riktigt populär marknad. Jag har inte varit där, men om du lyckas pricka in ditt besök på just den veckodagen kan det definitivt vara något intressant att se.

Boende i Teguise

Joyhouse är ett utmärkt billigt alternativ inte alltför långt från Teguise, och i vilket fall som helst ett bra läge för att utforska de centrala delarna av ön.

Teguise.

Planerar du resan? Om du fortfarande behöver skaffa en försäkring hittar du här min guide till de bästa reseförsäkringarna. Om du köper den via länkarna i guiden stöttar du den här sajten utan någon extra kostnad.

Caleta de Famara

Caleta de Famara är en liten by i nordvästra delen av ön som är extremt populär bland surfare. Bukten erbjuder nämligen perfekta förhållanden för surfing och kitesurfing och lockar tusentals entusiaster varje år.

Stämningen i en så liten by, som mest besöks av surfare, är riktigt avslappnad och trevlig. Om du vill ta några surflektioner eller hyra utrustning saknas det definitivt inte skolor och butiker, men även om du bara vill titta runt, kolla på surfare och kitesurfare i vattnet eller tillbringa en avkopplande dag på stranden är Caleta de Famara inte alls dumt.

Caleta de Famara sett ovanifrån.

Även om den ligger närmare Haría än Caleta de Famara rekommenderar jag verkligen att du tar en sväng till Mirador del risco de Famara. Den här utsiktsplatsen når du i slutet av en grusväg, som dock är i gott skick, och den erbjuder en vansinnig utsikt över Famarabukten nedanför och den imponerande klippan. För de mest äventyrliga rekommenderar jag ett besök i Cueva de Las Cabras, som ligger inte långt därifrån.

En grotta som bokstavligen är urholkad i klippan och hänger över tomma intet, med en något exponerad nedgång som inte är utrustad med något annat än några trappsteg. Barn och personer som har särskilt svårt för höjder gör bäst i att undvika den, men även de som, liksom jag, inte direkt känner sig bekväma i den här typen av situationer har lyckats ta sig ner utan alltför stora problem. Hur som helst är platsen verkligen magisk och jag rekommenderar den varmt – men var noga med var du sätter fötterna!

Cueva de Las Cabras.

Mirador del risco de Famara.

Haría

Haría med omnejd är förmodligen den mest autentiska och minst turistiga delen av ön. Ett kuperat landskap i norra delen av ön som erbjuder en flykt från den mer populära södern. Byns centrum går du runt på högst tio minuter, men det är ändå charmigt. Det var kanske lågsäsongen, i kombination med covidkrisen, men det kändes som att resa tillbaka i tiden.

Som om det inte vore nog ligger här César Manriques hem och museum, som tydligen är i samma skick som när konstnären dog, med ofullbordade verk i ateljén och allt. Under mitt besök var museet stängt på grund av covid, så jag gick inte in, men jag tror att det kan vara ett intressant besök, särskilt om du är intresserad av konstens värld.

Slutligen, om du har lust att röra lite på dig, rekommenderar jag att du går till Mirador Rincón de Haría, där du har en utmärkt utsikt både över dalen där Haría ligger och över havet och Caleta de Famara i fjärran.

Haría.

Cueva de los Verdes och Jameos del Agua

Cueva de los Verdes och Jameos del Agua ligger några kilometer från varandra och är i grunden en del av samma underjordiska lavatunnel. Cuevas de los Verdes kan bara besökas med guide: turen, som erbjuds på spanska och engelska, kostar 10 euro och tar cirka 45 minuter. Avgångarna är täta och du behöver bara dyka upp vid entrén. Guiden förklarar hur grottan och lavatunnlar i allmänhet har bildats, utöver massor av annan information.

Jag tyckte att den var ganska intressant, och framför allt om du aldrig har sett något liknande tror jag att den absolut är värd inträdet. Det har anlagts en gångväg inne i grottan med trappor och ledstänger, vilket borde göra den lättillgänglig för alla som inte har allvarliga rörelsehinder. Det finns till och med ett litet auditorium därinne!

Auditoriet inne i Cuevas de los Verdes.

Som jag nämnde tidigare har jag däremot inte varit på Jameos del Agua, alltså fortsättningen på samma lavatunnel. När du har betalat inträdet på 10 € får du i alla fall röra dig fritt. Därinne finns en bar, ett auditorium för konserter och två små konstgjorda sjöar/pooler. Recensionerna går isär: det finns de som säger att det, hur fint det än är, absolut inte är värt inträdet, och de som i stället hävdar att den här skapelsen av César Manrique, som kombinerar naturliga och konstgjorda strukturer, är något du inte får missa – valet är ditt.

Slutligen ligger cueva de los siete lagos inte långt från Cueva de los Verdes. Jag hade fått den rekommenderad med beskedet att jag skulle förbereda mig på att simma, men enligt recensionerna på Google Maps är tillträde förbjudet och ingången verkar dessutom vara spärrad. Jag har inte kontrollerat det själv, men jag tror att man kan lita på det, och jag skulle undvika den.

Cuevas de Los Verdes.

Mirador del Río

Den här utsiktsplatsen är utan tvekan den mest kända och populära på ön. Byggnaden, som uppfördes 1974 och där César Manrique även den här gången hade ett finger med i spelet, erbjuder en vacker utsikt över ön La Graciosa och ögruppen Chinijo. I byggnaden finns en bar som du måste betala 5 € i inträde till. Det är inte mycket, men jag valde att inte gå in, och som många skriver kan du helt enkelt njuta av samma utsikt längs vägen på den här platsen och ändå lämna bilen på barens parkering. Även här är valet ditt.

La Graciosa sett från Mirador del Río.

Órzola

Den här lilla staden i norra delen av ön är knutpunkten för alla som vill besöka grannön La Graciosa – härifrån avgår nämligen färjorna som flera gånger om dagen trafikerar sträckan mellan de två öarna. Den lilla hamnstaden är inget särskilt, men det finns massor av fina stränder (på engelska) att besöka i närheten. Jag rekommenderar särskilt Playa Caletón Blanco.

Caleta de Sebo.

La Graciosa

Vad ska man säga – ön är verkligen graciös! Skämt åsido är ett besök på ön från Lanzarote definitivt ett utmärkt sätt att tillbringa en dag. Som jag nämnde tidigare är avgångarna täta och sträckan trafikeras av två bolag: Biosfera Express och Lineas Romero. För vuxna kostar en tur och retur-biljett 26 €, och överfarten tar ungefär en halvtimme.

Väl på ön kan du, om du vill anstränga dig lite, cykla en slinga som från Caleta del Sebo först tar dig till Playa de las Conchas och sedan till den lilla bosättningen Casas de Pedro Barba, för att till sist återvända till Caleta del Sebo. Det är cirka 18 km sammanlagt och tar ungefär 2–3 timmar beroende på tempo. Om du inte är någon stor cykelälskare och inte har lust att anstränga dig skulle jag förmodligen hoppa över det. Enligt mig är det enda stoppet på slingan som verkligen är värt det Playa de las Conchas, så om du vill kan du helt enkelt ta dig till stranden och sedan vända tillbaka, och spara cirka 8 km. Jag såg folk gå den här sträckan till fots. Att hyra cykel i hamnen är i alla fall riktigt enkelt: det finns flera butiker med samma priser, 10 € för hela dagen för en vanlig mountainbike och 25 € om du vill ha en elcykel.

Playa de Las Conchas.

När du har cyklat klart, eller som ett alternativ till själva cykelturen, rekommenderar jag varmt att du går till Playa Francesca: en jättevacker bukt där du kan bada (till skillnad från Playa de las Conchas) och tillbringa resten av dagen innan du åker tillbaka till Lanzarote. Jag rekommenderar att du går dit till fots och inte cyklar, eftersom den här sidan av ön är extremt sandig och det inte alls är kul att ta sig fram på cykel. För de outtröttliga går det att gå upp på toppen av närliggande Montaña Amarilla (leden finns inlagd i Organic Maps) eller fortsätta längs kusten till Playa La Cocina.

För att ta dig till både Playa de las Conchas och Playa Francesca kan du, om du absolut inte har lust att gå eller cykla, ordna transfer i hamnen med jeepar som fungerar som taxi.

Jag vill också nämna att om du reser med tält kan du campa gratis på stranden strax utanför Caleta del Sebo genom att boka din vistelse på den spanska regeringens webbplats.

För att avsluta det här avsnittet: om du letar efter fler idéer på vandringar på ön rekommenderar jag att du tar en titt på den här webbplatsen. För allmän information om vad du kan göra och se på ön är webbplatsen turismolanzarote.com (på engelska) riktigt detaljerad, och jag är säker på att den kan ge dig fler idéer utöver allt jag har beskrivit hittills.

Playa Francesca.

Förslag på resrutter på Lanzarote

Jag vet mycket väl att många besöker Lanzarote och är mer än nöjda med att tillbringa all sin tid på ett enda ställe och nöja sig med några dagsutflykter.

Även om resrutterna nedan är tänkta för en rundresa i roadtripstil kan de, eftersom avstånden är ganska korta, ändå användas av dig som väljer en annan typ av resa och utgår från en ”bas” på ön. Avstånden mellan de olika resmålen är ganska korta och det är därför fullt genomförbart. Se i vilket fall som helst det som följer som inspiration för att bygga ihop en resrutt efter dina intressen och i ljuset av allt jag har beskrivit hittills.

Den gamla hamnen i Arrecife.

Resrutt på 3 dagar på Lanzarote

Jag tror att den här korta resrutten passar dig som vill kombinera besöket på ön med grannön Fuerteventura och har ont om tid. Tre dagar är förstås inte mycket, men jag tror att det räcker för att se öns främsta sevärdheter. Om du kommer från Fuerteventura följer du resrutten nedan; om du i stället ska fortsätta din resa till Fuerteventura följer du resrutten i omvänd ordning.

Playa Blanca (1 natt)

Dag 1:

Ankomst till Lanzarote från Fuerteventura. Tillbringa dagen på stränderna längs Costa de Papagayo och åk sedan på kvällen och se solnedgången vid Salinas de Janubio.

Yaiza (1 natt)

Dag 2:

Besök Timanfaya nationalpark på förmiddagen, ät lunch i Yaiza och gå sedan på eftermiddagen kustleden från El Golfo innan du tittar på solnedgången vid Charco de Los Clicos.

Teguise (1 natt)

Dag 3:

Besök Teguise och fortsätt sedan mot Haría via Mirador del risco de Famara. När du har besökt Haría åker du ner mot Cueva de los Verdes och Jameos del Agua och tillbringar resten av eftermiddagen på Playa Caletón Blanco, innan du åker och tittar på solnedgången vid Mirador del Río.

El Golfo.

Resrutt på 5 dagar på Lanzarote

Med ett par dagar till får du med några vandringar i Parque Natural de los Volcanes och en dag på La Graciosa.

Playa Blanca (1 natt)

Dag 1:

Ankomst till Lanzarote från Fuerteventura. Tillbringa dagen på stränderna längs Costa de Papagayo och åk sedan på kvällen och se solnedgången vid Salinas de Janubio.

Yaiza (2 nätter)

Dag 2:

Besök Timanfaya nationalpark på förmiddagen, ät lunch i Yaiza och gå sedan på eftermiddagen kustleden från El Golfo innan du tittar på solnedgången vid Charco de Los Clicos.

Dag 3:

Vandring till Caldera Blanca, och om du fortfarande har lust att gå kan du göra den korta vandringen till Montaña del Cuervo eller kanske Cueva de las Palomas.

Teguise (2 nätter)

Dag 4:

Besök Teguise och fortsätt sedan mot Haría via Mirador del risco de Famara. När du har besökt Haría åker du ner mot Cueva de los Verdes och Jameos del Agua och tillbringar resten av dagen på Playa Caleton.

Dag 5:

Tillbringa dagen på La Graciosa och åk på kvällen och se solnedgången vid Mirador del Río.

Någonstans längs öns norra kust.

Resrutt på 7 dagar på Lanzarote

Jag tror att en vecka är den perfekta tidsramen för att se alla Lanzarotes höjdpunkter i lagom lugnt tempo.

Playa Blanca (1 natt)

Dag 1:

Ankomst till Lanzarote från Fuerteventura. Tillbringa dagen på stränderna längs Costa de Papagayo och åk sedan på kvällen och se solnedgången vid Salinas de Janubio.

Yaiza (3 nätter)

Dag 2:

Besök Timanfaya nationalpark på förmiddagen, ät lunch i Yaiza och gå sedan på eftermiddagen upp på Montaña Tinasoria.

Dag 3:

Vandring längs kustleden från El Golfo; på tillbakavägen kan du gå till stranden och sedan titta på solnedgången över Charco de Los Clicos.

Dag 4:

Vandring till Caldera Blanca, och om du fortfarande har lust att gå kan du också göra den korta vandringen till Montaña del Cuervo eller kanske Cueva de las Palomas.

Puerto del Carmen (1 natt)

Dag 5:

En avkopplande dag på stranden och, om du är intresserad, lite nattliv. Om du är den typen av person som letar efter en lugnare stämning skulle jag förmodligen välja något annat resmål. Om du vill kan du surfa i Caleta de Famara och gärna besöka Caserio de Tenezar.

Teguise (2 nätter)

Dag 6:

Besök Teguise och fortsätt sedan mot Haría via Mirador del risco de Famara. När du har besökt Haría åker du ner mot Cueva de los Verdes och Jameos del Agua och tillbringar resten av dagen på Playa Caleton.

Dag 7:

Tillbringa dagen på La Graciosa och åk på kvällen och se solnedgången vid Mirador del Río.

Strandpromenaden i El Golfo.

Resrutt på 10 dagar på Lanzarote

Med tio dagar till ditt förfogande kan du utan problem ta med hela avkopplingsdagar i din resrutt utan att för den skull behöva kompromissa med vad du vill göra och se. Med så mycket tid rekommenderar jag att du följer resrutten på en vecka och lägger till några dagar på stranden, eller i alla fall utan att nödvändigtvis känna ”behovet av att se saker”.

På gatorna i Teguise.

Ta sig runt på Lanzarote

Om du inte har tänkt dig en badsemester där du inte rör dig så mycket tror jag att det är starkt att rekommendera att ha en bil under din resa till Lanzarote, eller åtminstone hyra en under en del av vistelsen.

Hyra bil på Lanzarote

Under min resa till Kanarieöarna hyrde jag nästan alltid bil hos Cicar: priserna är konkurrenskraftiga, du kan utan problem betala utan kreditkort, ingen deposition krävs, försäkringen ingår och det finns ingen självrisk, men framför allt har de kontor i alla hamnar och på alla flygplatser på öarna, vilket är riktigt praktiskt för dig som planerar en rundresa.

Många andra bolag har däremot bara kontor på flygplatsen, vilket är riktigt opraktiskt om du i stället för att flyga vill lämna tillbaka bilen i hamnen och ta färjan till en annan ö.

Kort sagt: om du funderar på en roadtrip mellan öarna eller av någon anledning inte vill lämna tillbaka bilen på flygplatsen är Cicar förmodligen det bästa alternativet. I alla andra fall är det definitivt värt att också överväga andra biluthyrare genom att ta en titt på sajter som Discover Cars.

Oavsett om det blir Cicar eller något annat bolag rekommenderar jag, om du har bestämda datum, att du bokar bilen några veckor i förväg; på så sätt kan du spara riktigt mycket jämfört med att hyra i sista minuten.

Det är dessutom bra att veta att i stort sett alla bolag tekniskt sett inte tillåter körning på grusväg. Vi gjorde det flera gånger, men om du skulle råka ut för något problem riskerar du att få betala ur egen ficka.

Slutligen finns det bolag som tekniskt sett tillåter att du tar med bilen till en annan ö med färja, förutsatt att du lämnar tillbaka den på ön där du hyrde den. Många tillåter på papperet inte alls att du lämnar ön; det finns förstås ingen som kontrollerar i hamnen, men om du skulle behöva assistans kan problemen börja.

Mitt råd, om du skulle behöva det, är att hyra en ny bil för varje ö du besöker, eller åtminstone ta reda på ordentligt vad du får och inte får göra.

På vägarna på Lanzarote.

Bussar på Lanzarote

Om du reser ensam och vill spara in på kostnaden för hyrbil, bara har några få utflykter i tankarna som du kan ordna med någon organiserad tur, inte har lust att köra bil eller av någon annan anledning inte vill hyra bil, är kollektivtrafiken inte alls dålig och du kan ta dig till i stort sett vilket resmål som helst på ön… med lite planering. På den här sidan hittar du de olika linjerna och tidtabellerna.

Inrikesflyg

De enda två flygbolagen som har inrikesflyg mellan öarna är CanaryFly och BinterCanarias. Priserna brukar vara väldigt lika, men i stort sett verkar Binter vara något billigare och har specialpriser för dig under 29 år. Jag rekommenderar i alla fall att du tittar på båda och, om möjligt, bokar minst några veckor i förväg för att få de bästa erbjudandena.

De små ”öarna” bland lavafälten.

Färjor på Lanzarote

Det billigare alternativet till flyg, och framför allt det mer praktiska för att ta sig mellan öarna, är färjorna. Som en allmän regel gäller att så länge det handlar om den närmaste ön eller högst den därpå – alltså, när det gäller Lanzarote, resor till Gran Canaria och framför allt Fuerteventura – sparar du inte bara pengar på att ta färjan, det är dessutom mycket bekvämare, eftersom du inte behöver vara på flygplatsen två timmar innan utan helt enkelt kan gå till hamnen en timme innan eller ännu mindre, köpa din biljett och gå ombord utan att nödvändigtvis boka resan i förväg.

Kort sagt: om du inte har en fast bestämd resrutt ger färjan dig mycket mer flexibilitet. Men om du till exempel vill ta dig till La Palma från Lanzarote är det klart att flyget inte bara är mycket snabbare utan också billigare.

Det finns i alla fall flera färjebolag som trafikerar sträckorna mellan öarna; Direct Ferries är en sajt som samlar alla bolag och som du kan använda för att boka dina biljetter om du vill.

Mer specifikt har Lanzarote flera dagliga avgångar från Playa Blanca till Corralejo på Fuerteventura med Fred Olsen, Lineas Romero och Naviera Armas. Från Arrecife till Las Palmas på Gran Canaria trafikerar däremot bara Naviera Armas och Trasmediterranea.

Vinodlingar på Lanzarote.

Resa till Lanzarote: kostnader

Vad kostar en resa till Lanzarote? Det beror förstås på. Den som läser min blogg vet att jag reser extremt sparsamt, och min resa till Kanarieöarna var inget undantag. Jag lyckades nämligen hålla en budget på 1 000 € i månaden, alltså drygt 30 € om dagen, allt inräknat. Om du letar efter tips på hur du kan spara pengar kan du ta en titt på den här artikeln.

Jag är fullt medveten om att inte alla är beredda på eller intresserade av att leva som en backpacker, men den goda nyheten är att Kanarieöarna ändå är ett relativt billigt resmål med europeiska mått mätt. Priserna är i allmänhet lägre än på själva spanska fastlandet, eftersom öarna är ett slags specialregion där momsen bara är 7 % och där många konsumtionsvaror inte beläggs med moms alls. För att ge två exempel: bensin kostar cirka 1 € per liter, och en middag på restaurang kostar, om du inte har några stora anspråk, cirka 10 € eller lite mer. Kort sagt, det är kanske inte Latinamerikas priser, men med europeiska mått mätt kan man verkligen inte klaga.

Playa La Famara.

Eftersom vi pratar om kostnader tycker jag att det är värt att säga några ord om det som definitivt är ett utmärkt sätt att hålla nere dem… nämligen att campa. Vildcamping på Lanzarote är, precis som på de andra öarna, tekniskt sett olagligt, men i verkligheten är det allmänt tolererat. Om du slår upp ditt tält undan nyfikna blickar borde du inte få några problem alls, och ännu bättre om du, med tanke på den extremt låga nederbörden som präglar sommaren, inte slår upp något tält alls.

Under min vistelse på Lanzarote nöjde jag mig alla nätter som jag tillbringade ”campande” alltid med att bara blåsa upp liggunderlaget när det var dags att gå och lägga sig. Men jag upprepar: tekniskt sett är det olagligt, valet är ditt. Om du vill hålla dig inom lagens ramar finns det bara tre officiella campingplatser: den vid Playa el Salado på La Graciosa, Camping de San Juan och Camping Papagayo. Tyvärr har de två sistnämnda, som drivs direkt av Lanzarotes regering, stängts flera gånger genom åren och verkar vara stängda för tillfället. Kontrollera gärna det själv.

Slutligen, för att hitta platser att campa på på Kanarieöarna rekommenderar jag appen park4night, som framför allt är tänkt för dig som vill övernatta i husbil, minibuss eller bil. Den är en fantastisk resurs även för dig som bara vill hitta en avskild plats att slå upp tältet på eller helt enkelt lägga ner ett liggunderlag, som vi ofta gjorde.

Natt tillbringad på Playa Caletón Blanco.

För att minska avgifterna för växling och uttag hittar du här min guide till de bästa korten för resor.

Resa till Lanzarote: säkerhet

Lanzarote och Kanarieöarna i allmänhet är ett helt säkert resmål med riktigt låg brottslighet, och det rekommenderas även för barnfamiljer. Med det sagt ska du, som på alla andra resmål, använda sunt förnuft, och att följa de klassiska säkerhetsråden skadar aldrig.

De enda två saker jag vill påpeka är att vara extremt försiktig med var du badar, eftersom strömmarna, när det handlar om oceanen, kan vara extremt farliga, i synnerhet ribbströmmar som snabbt kan dra ut dig från land med potentiellt dödliga följder. Jag fick träffa en man som hade dragits ut med sina barn och som berättade för mig hur han redan hade sett slutet framför sig – inte direkt en trevlig upplevelse. I allmänhet bör öns norra kust inte betraktas som lämplig för bad.

Dessutom saknar väldigt många av de mer isolerade stränderna livräddare, och framför allt under lågsäsongen kan du mycket väl vara den enda personen där. Kort sagt: var försiktig, särskilt om du inte är en van simmare.

Slutligen: om du bestämmer dig för att hyra bil, se till att inte lämna några värdesaker i den när den står obevakad. Tyvärr är krossade rutor på parkeringarna och skyltar som uppmanar dig att inte lämna något i bilen alltför vanliga.

På gatorna i Haría.

Planerar du en resa till Lanzarote? Ta en titt på de här inläggen:

Vilken resryggsäck ska du välja

Vad du ska ta med på resan

Har du några frågor? Uppdaterad information? Tveka inte att lämna en kommentar eller skriva till mig på Instagram!

Eftersom jag inte längre har några annonser på sajten: om du tyckte att artikeln var till hjälp får du gärna köpa din reseförsäkring via någon av länkarna här på sajten. På så sätt stöttar du mitt arbete utan någon extra kostnad för dig. Bor du i EU eller Storbritannien rekommenderar jag True Traveller. För alla andra rekommenderar jag HeyMondo, som ger 5 % rabatt. Tack för ditt stöd!

För donationer/virtuella pizzor och öl 🙂

Gillade du inlägget? Pinna det!
 


Lämna ett svar